Ett perspektiv
Jag vill bevisa för omvärlden varför jag tror och tycker att en narkotikalegalisering skulle innebära fler fördelar än i det nuvarande helt förbjudna läget som vi har här i Sverige. Det här är en mycket svår fråga att diskutera, eftersom det är ett ämne som berör så enormt många tankar, åsikter och känslor, men, ändå är det en fråga som, enligt mig, har högsta prioritering, eftersom jag anser att man inte kan blunda för utvecklingen. Utvecklingen tycker jag är ganska tydlig. På Jamaica, ön där rastafarikulturen föddes, har man rökt cannabis i alla tider så länge man kan komma ihåg. På precis samma sätt har man druckit sprit, öl och mjöd sedan väldigt länge här i Norden. Om man tittar lite närmre på alla kulturer så har det alltid funnits ett eller flera sätt att berusa sig eller på något sätt bli hög. Inkaindianerna i Sydamerika hade sina kokablad för flera tusen år sedan, kineserna hade sitt opium precis som vi västerlänningar alltid har haft alkoholen. Jag tror, dessvärre, att människan behöver sätt att bedöva känslor och på något sätt ta en paus från livet som sådant lite då och då. Det här skulle inte vara en fråga att diskutera om vi levde i en värld utan problem som fattigdom, krig, svält, skilsmässor, mobbing osv., men, det är inte en helt felfri värld vi lever i. Detta skall inte uppfattas som en bagatellisering av riskerna med droger. Det jag vill säga med den här uppsatsen är inte att “droger är ofarliga, därför kan de gott släppas fria”. Droger ÄR farliga, men, jag anser att de är ännu farligare och skadar långt fler om de dessutom är förbjudna. Människor har en grundläggande rätt till sitt liv och sin frihet. Så länge man inte aktivt skadar någon annan, så länge man inte stjäl, hotar eller luras, har man rätt att bestämma över sitt eget liv, även om man då gör dumma eller farliga levnadsval..
Många tycker att förbudet mot narkotika dödar och skadar människor mer än drogerna i sig. Man kan säga att de argument som används i syfte att motverka narkotikans spridning har blivit omvända för att slå tillbaks på “antidrogkampanjer”, och i stället har formulerats av liberala föreningar som anledningar till en legalisering.Drogerna och missbruket
Den gängse bilden av en tung narkotikamissbrukare är en utblottad, utfattig och miserabel människa på samhällets absoluta botten. Bilden är kanske överdriven, de flesta som använder narkotika hamnar aldrig i den situationen. Inte ens merparten av de som använder på tok för mycket droger utvecklar ett missbruk av detta slag. Men bilden är samtidigt riktig. Med ett enda undantag: det är i första hand är förbudet, inte drogen som sådan, som skapat detta elände.
Det som är ansett vara den tyngsta drogen av dem alla, heroin, påverkar kroppen och hjärnan starkt vid ruset. Heroinet dövar både fysisk och psykisk smärta, ger lugn och välbefinnande. Men heroin och morfin är i stort sett samma drog. När heroinet (diacetylmorfin) kommer in i kroppen omvandlas det till morfin. Morfin i sin tur används regelbundet inom modern kirurgi och smärtlindring, dock utan de katastrofala effekter vi känner från heroinet. Hur kan det komma sig?
Förklaringen är rena sprutor, rena droger och säkra doser på en laglig marknad. Heroin och morfin har nämligen båda den egenheten att de tagna rent och i rätt dos, inte skadar vare sig kroppen eller hjärnan (se t.ex. Droger A-Ö, sid. 305).
Om missbrukarna hade tillgång till drogerna till lågt pris och till ren och säker kvalitet, skulle riskerna samtidigt minska. Vid en legalisering räknar man med att priserna skulle sjunka till i genomsnitt 1/20, ända ned till 1/50 av dagens priser. För att ta heroinet som exempel ligger gatupriset idag på 1000-1500 kronor, ända upp till 2 000 för ett gram. Vid en legal situation räknar man med ett pris på mellan 20 och 50 kronor, vilket gör att en dagskonsumtion inte kosta mer än ett paket cigaretter.
Den misär som missbrukarna befinner sig i beror alltså inte på drogen som sådan. Däremot bryter de många sjukdomarna ner kroppen, i värsta fall HIV, men alltid olika virus och bakteriesjukdomar. Att missbrukarna drabbas av dessa beror på orena injektionsverktyg (eftersom handeln med sprutor är strikt reglerad och det är också förbjudet för frivilligorganisationer att dela ut rena sprutor) och på den miljö missbrukarna idag är hänvisade till (smutsiga toaletter, kvartar, trappuppgångar och uteliggande).
En heroinist behöver idag upp till ett par tusen kronor per dygn för att klara sitt beroende. Sådant som mat, hygien, boende och anhöriga kommer hela tiden i andra hand.
Från legalförskrivningarna i Europa, bland annat i Liverpool, vet man att även tunga missbrukare kunnat återgå till ett socialt fungerande liv, i många fall också till arbete, även om de inte kunnat släppa sitt drogbruk.
Också de svenska metadonprojekten talar sitt tydliga språk; metadonet har samma rus som heroinet, men utan kick och med längre effekt (därför inte samma svåra avtändning).
Resultaten är entydiga: Den sociala situationen förbättras, kvinnor som tidigare finansierat sitt missbruk med prostitution upphör, brottsligheten bland patienterna minskar, liksom risken för HIV och andra blodöverförda sjukdomar, såsom Hepatit C och B.
Överdoser är ett resultat av den svarta marknadens osäkra produkter. Den som injicerar rent heroin, i tron att det är utspätt till det vanliga 30-40% löper stor risk att söva andningsverksamheten, med dödlig utgång (överdos).
Om drogerna istället såldes på ett kontrollerat sätt hos Apotekare och andra specialister, vore risken för överdoser närmast noll. Överdoser är egentligen alltså ett felaktigt namn, eftersom man, nästan alltid, inte dör av att man tar för mycket utav en drog, utan problemet är att drogerna är orena, vilket alltså är ett problem som skulle lösas om man framställde dem under seriös övervakning och under strikt kontroll.
En annan faktor som bidrar till överdoser är tvångsvård och fängslanden av missbrukare. Under några månader i fängelse eller på tvångsvårdsanstalt, minskar toleransen kraftigt. Om missbrukaren sedan går ut och tar sin gamla dos (eller inte minskar den tillräckligt), finns samma risk för överdos. En skuld som vilar tungt på de politiker och socialarbetare som förordar fängelsestraff och tvångsvård.
Somliga menar att överdosrisken har överdrivits och att merparten av de heroinister som dör, dör av det mer okända och oklara “plötslig heroinistdöd”. Detta är en allergisk reaktion med dödlig utgång som också kan inträffa vid en i normalfallet icke dödlig dos. Vad forskarna dock tror sig veta, är att faktorer som infektioner och stress är centrala; alltså faktorer som i sin tur beror på förbudspolitiken.
Smittspridning av HIV och gulsot samt allehanda vanliga virus och bakteriesjukdomar minskar eller försvinner helt vid legal tillgång till rena sprutor och rena droger. Detta bekräftas också av legalförskrivningsprojekten i både Sverige och övriga världen.Droger och kriminalitet
Den narkotikarelaterade kriminaliteten som man tänker på är till största delen inbrott och rån för att finansiera missbrukets kostnader. Vid en legalisering skulle även det dyraste missbruk kunna finansieras utan brottslighet, eftersom priserna vore så oerhört mycket lägre.
Hur stor del av den samlade kriminaliteten som är narkotikarelaterad är svårt att säga exakt. Hälften av bil och bostadsinbrott och ungefär lika stor del av de oöverlagda person- och butiksrånen, är en siffra som polisen brukar anföra.
Detta är brottslighet som nästan uteslutande drabbar tredje man; helt oskyldiga människor som inte själva vare sig brukar eller missbrukar droger. En legalisering skulle därför radikalt öka säkerheten och tryggheten för gemene man, försäkringsbolagens kostnader skulle minska och därmed också försäkringskostnaderna för alla medborgare.
Narkotikahantering är idag maffians och den internationella brottslighetens främsta inkomstkälla. Med en legal situation, där seriösa läkemedelsföretag, apotek och läkemedelsimportörer tilläts sälja produkterna fritt, skulle maffian inte längre ha något att hämta.
För det första blir vinstmarginalerna i en legal situation bara en bråkdel av dagens. Den skulle bli jämförbar med vinsterna vid annan kommersiell verksamhet och inte på långa vägar ge den typen av profit som krävs för att hålla brottssyndikat vid liv. För det andra skulle konsumenterna inte välja att gå till en hänsynslös langare i tunnelbanan eller maffians förlängda arm på andra ställen i den undre världen, om det fanns möjlighet att legalt och till lägre pris köpa motsvarande produkter på apotek.
Mycket av det våld som idag hänger samman med narkotikahantering är uppgörelser i den undre världen, där just våld och vapen ersätter normal rättsskipning. Detta våld skulle minska eller försvinna vid en legalisering av samma skäl som ovan.
En annan olycklig omständighet kring förbudet är de många, ofta unga, kvinnor som prostituerar sig för att få pengar till drogerna. Detta är den mest förnedrande formen av prostitution och de “professionella hororna” betraktar inte narkomanerna som riktiga prostituerade, utan just som missbrukare som i desperation väljer den sista utvägen. På samma sätt som med kriminaliteten skulle denna förnedring till största delen undvikas vid en legalisering.Omvärldens åsikter och lagar
I Nederländerna har det varit lagligt med att inneha cannabis “för eget bruk” (c:a 20 gram) under en lång tid. Deras underliga lagstiftning tillåter att man säljer drogen på speciella caféer och barer i små kvantiteter, men det tillåts inte att caféerna köper in stora mängder, vilket de måste för att kunna sälja. Vid studier över hela Europa har EU:s forskningsorgan i narkotikafrågor EMCDDA inte funnit något samband mellan hårda restriktioner och hur omfattande bruket är. En utav deras intressantaste undersökningar rörde 16-åringars bruk av cannabis i Finland, med nästan lika hårda lagar som Sverige, och i det extremt liberala Portugal. Svaret blev ganska exakt samma siffra, 5%, vilket är långt under det Europeiska genomsnittet. På t ex Irland, där lagstiftningen är medelhård, ligger siffran på c:a 40% i samma åldersgrupp.
Sverige har, förutom Storbritannien, hårdast lagar i hela Europa när det kommer till det här ämnet. Nu har det även kommit upp på förslag i Storbritannien att man ska ha en omröstning om hurvida man ska göra cannabis till en C-drog, vilket innebär att man koncentrerar sig mycket mindre på cannabisbruket för att i ställe kunna koncentrera sig på de tyngre drogerna, såsom crack, heroin och PCP, vilket skulle sätta Sverige ensamt kvar med nolltoleranslagarna. Jag tror inte att det kommer att dröja länge innan de Europeiska politikerna börjar klaga på att Sverige har för hård lagstiftning vad det gäller cannabisbruk.
En särskild narkotikadomstol inrättades i Dublin i januari 2001. Syftet är att rehabilitera missbrukande brottslingar och att ta itu med den narkotikarelaterade brottsligheten.
Domstolen som påminner om narkotikadomstolarna i Kanada, Australien och USA leds av en domare som är specialist på narkotikafrågor och handlägger enbart fall med ickevåldsamma missbrukande brottslingar, vilka erbjuds övervakad behandling och rehabilitering i stället
för fängelse. Regionledningen för Skottland har också beslutat att inrätta en narkotikadomstol i slutet av 2001, och i England pågår ett antal liknande initiativ på försök.Förebyggande arbete i skolor
Förebyggande arbete mot narkotika i skolorna är och förblir en prioriterad fråga i alla medlemsstaterna. Det finns gott om anvisningar för hur lärare och andra kan bedriva det förebyggande arbetet, och det kan vara nödvändigt att göra en genomgång av utbudet på marknaden med syftet att ta reda på vilket material som är bäst lämpat (något som har gjorts i Tyskland). I de flesta läroplaner är narkotikapreventionen en del av det allmänna hälsofrämjande arbetet. Kamratgruppsstrategier (dvs. där elever utbildar varandra) anses ha vissa fördelar, trots att de är svåra att etablera och vidmakthålla. Engagemang från föräldrarna anses vara en nödvändig förutsättning. Polisen visar allt större intresse för att medverka i den primära narkotikapreventionen i skolorna (detta gäller i Belgien, Frankrike, Nederländerna, Österrike och
Sverige), men det har diskuterats om polisen verkligen har den pedagogiska kompetensen för den här typen av arbete.
Skolelever använder droger och de befinner sig i riskzonen. Detta faktum förnekades tidigare av många skolor, som inte ville riskera att få dåligt rykte. I allt större utsträckning – i Spanien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Österrike och Storbritannien – utarbetar man strategier för hur varje enskild skola skall kunna utveckla sin egen policy när det gäller förebyggande av
riskbeteenden, tidiga insatser och hjälp att komma i kontakt med missbrukarvården. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de ungdomar som hoppar av skolan eller blir relegerade. I Spanien gör man standardiserade insatser gentemot dessa ungdomar, och i Storbritannien har 95 % av skolorna en strategi i fråga om narkotikarelaterade incidenter.Förebyggande arbete i närsamhället
Det förebyggande arbetet i närsamhället har utökats på senare år och uppträder i olika skepnader. Från samtliga av EU:s medlemsstater kommer rapporter om olika former av
utbildning för föräldrar i lokalsamhällena. I Spanien deltog exempelvis 25 000 familjer i “Escuelas de Padres” år 1999, och i Frankrike finns det 75 särskilda rådgivningscentrum
där ungdomar kan få hjälp med känslomässiga, familjerelaterade och sociala problem. I de nordiska länderna nattvandrar grupper av föräldrar under helgerna på gatorna i städerna, så att de kan ge ungdomarna stöd. I Danmark deltar 1 300 föräldrar.
Idrottsföreningarna har nu en mer framträdande roll inom narkotikapreventionen än vad de hade tidigare i många länder, bland annat Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien och Storbritannien. I Tyskland har idrottsföreningarna och narkotikapreventionen samarbetat sedan 1994, och år 2000 fick ytterligare 2 500 ungdomsidrottsledare utbildning i narkotikafrågor. En konferens om missbruksprevention i idrottsföreningar anordnades i Potsdam i Tyskland i mars 2000. Huvudtemat var kvaliteten på det förebyggande arbetet i föreningarna och förhållandet mellan narkotikamissbruk och föreningarnas ritualer och kultur. Samordning mellan aktörer är en nödvändig förutsättning för framgång. I Danmark, Grekland, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Portugal, Sverige och Storbritannien har överenskommelser inom ramen för lokala eller regionala myndigheter om strategier för narkotikapreventionen börjat tillämpas eller är under utveckling över hela landet.Crack och PCP
Förekomsten av de allra farligaste drogerna som PCP och crack är entydligt kopplad till förbudet. Crack är en extremt farlig, beroende och aggressivitetsframkallande form av kokain. PCP eller “ängladamm” är en drog som då och då dyker upp på den svarta marknaden. Ibland marknadsförs den falskeligen som Ecstacy eller andra populära psykedeliska droger. Orsaken till detta är att PCP är mycket billig och enkel att tillverka i vilket kök som helst. Men drogen är extremt farlig, slår ut centrala kroppsfunktioner som känsel och aggressionshämning, och leder ofta till katastrofala effekter för brukaren och omgivningen.
På en legal marknad, med valfrihet för brukaren, skulle droger som PCP och crack knappast förekomma.
På motsvarande sätt leder förbudet till en koncentration av tyngre/farligare droger och ett farligare bruk. Det är mindre riskabelt och samtidigt lönsammare att smuggla rökheroin än cannabis, eftersom det tar så mycket mindre plats och ger större profit per smugglad enhet. Samma sak gäller för hasch/marijuana, den sistnämnda drogen finns knappt inte att tillgå i Sverige, istället använder de ungdomar som väljer att bruka cannabis nästan uteslutande det avsevärt starkare haschet.
De höga priserna leder också till ett ökat injektionsbruk. Detta eftersom narkomanen vid injektion tillgodogör sig hela drogens effekt, mot kanske bara 30-40% om drogen röks, sniffas eller sväljs. Injektionsbruket är dokumenterat avsevärt farligare och mer beroendeframkallande. Detta ökar risken för överdoser, spridande av sjukdomar och förgiftningar.Egna åsikter och tankar
Vi får ha i åtanke att merparten av de som tar droger inte utvecklar något missbruk. Det rör sig istället om ett experimenterande främst i ungdomstiden, som för de allra flesta avslutas i och med att ungdomens livsstil lämnas.
Risken för att dessa ungdomar ska råka illa ut får inte underskattas. Men observera att risken är avsevärt större idag, än den skulle vara vid en legal situation. Idag riskerar experimenterande och blåögda ungdomar att få i sig starkare preparat än de avsett.
Det är också så att de idag populära dansdrogerna, som Ecstacy och LSD, tillverkas genom relativt komplicerade kemiska processer. Vid den nuvarande, illegala, framställning av dessa droger tillverkas ofta ofrivilligt olika hybrider av dessa droger, som har oanade och långt farligare effekter än “originalet”. Dessa ökade risker är förstås kopplade till förbudet.
En annan sak är att drogbruket initialt och under ganska lång tid beror på att brukaren önskar drogens effekt, snarare än att man utvecklat ett beroende.
Opiater (opium, heroin och morfin) ger smärtlindring både fysiskt och psykiskt. Många som tar dessa droger i stor omfattning gör det för att döva sina smärtor och sin inre oro. Att då fokusera problemet på drogerna, är att koncentrera sig på symptomet snarare än problemet i sig. Drogmissbruket har sin grund i andra sociala och psykiska problem. Att då skylla på drogerna är en lätt utväg för politiker och socialarbetare, men det är att vifta undan problemets ursprung (och ofta att låta bli att hantera det) snarare än att försöka skapa ett bättre samhälle. Stater och regeringar måste inse att det här är en fråga man inte längre kan vifta undan, utan måste ta tag i så snabbt som möjligt.En legalisering av droger skulle säkerligen öka tillgängligheten. Kanske därmed också bruket. Men samtidigt skulle missbruket och de risker som är kopplade till narkotikan idag minska avsevärt. Vi får inte blunda för det faktum att drogerna finns att tillgå i dagens samhälle för de som är intresserade. I de allra flesta fall är det lättare för en minderårig att få tag i droger än att få tag i sprit från systemet. Detta sammantaget gör att situationen också för de som inte är missbrukare, som istället är tillfälliga experimentbrukare eller kanske bara vid ett enda svagt ögonblick testar en drog, löper mindre risk vid en legal situation än idag.
Mina idéer för att förslaget jag lägger fram ska kunna fungera på ett så bra sätt som möjligt i ett samhälle idag är att man t ex ska öronmärka skattepengarna från drogförsäljningen för att använda dem till att föreläsa i skolor och på andra ställen om hur farligt det verkligen är med droger. Jag har inte, under min tid i skolan, varit med om en enda föreläsning om sådana problem. Det här gäller även för alkohol och tobak. Det här är ett problem som politiker har blundat för alldeles för länge. Man måste nå de unga på ett mycket tidigare stadium för att få dem att verkligen förstå vad det egentligen handlar om och vad baksidan av drogerna innebär. T ex skulle man kunna ta in före detta missbrukare som berättar historier för att ge en ärlig bild av hur illa det kan gå om man väljer att ta den vägen. Helt enkelt tycker jag inte att man ger dagens unga en ärlig chans! Alltför mång provar droger av ren nyfikenhet i tron om att det inte är så farligt som det egentligen är.Avslutningsvis vill jag säga att man måste hoppas. Man måste ha tron och tilliten till mänskligheten för att kunna se det här “problemet” på rätt sätt. Jag tror och hoppas att alla människor en vacker dag kommer leva i ett samhälle där ingen kommer att behöva droger eller andra sätt att drömma sig iväg till en annan värld. Dagen när detta sker kommer vi inte att ha några problem över huvud taget. Men, som det ser ut idag så kommer den dagen inte än på ett par år, vilket innebär att drogerna och försöken till verklighetsflykt kommer att finnas hos oss ett tag till. Vad vi måste tänka på är att människor som behöver den här flykten allra oftast inte mår bra i vårt samhälle. Hur skulle det kännas för dig om du mådde dåligt av någon anledning och ingen runt omkring dig ville ställa upp för dig, bara för att du gjorde något som stillade dina nerver, som att lyssna på en bra låt? Det finns nästan alltid fler än ett sätt att behandla problem.
- 32 Replies
Jag läste vartenda ord och måste säga att det är bland det bästa jag läst.
Du har verkligen fått med allt men hur orkade du sitta och skriva? 😉*Skriver ut och läser till sängs*
På det hela taget bra skrivet. Lite kommentarer och reflektioner….
Första stycket
Du bör nog överväga att byta ut “Jag vill bevisa” mot något mer
subjektivt, ex.vis “Jag vill framföra…”, dvs det du skriver är ett
resonemang snarare än objektiva bevis.Det är tveksamt om Cannabis fanns i karibien innan dessa öar
befolkades, och de anses ha befolkats tämligen sent. Och det var
först i och med slaveritransporterna från Afrika som från 1600-talet
och framåt som dessa öar expanderade befolkningsmässigt, detta
huvudsakligen som följd av att de utgjorde arbetskraft på plantager.
Och hos européer som administrerade allt så var Cannabis känd som
en växt som man gjorde rep och tyg av, inte en narkotisk drog.
Orsaken till detta är att den hampa som växer vilt i Europa har
mycket låga halter THC, och i Europa så har hampan varit känd
som en nyttoväxt än längre tillbaka i historien. Och det var först
omkring 1845 i och med en invandring från Indien som cannabis
uppmärksammades som drog i Jamaica, då dessa nya invandrare
kände igen växten och visade hur man kunde röka honblomställ-
ningarna, samt också namngav detta som “ganja” (vilket är ett
östindiskt namn för plantan). Rastafari var en lokal religiös rörelse
som formades under 1930-talet på Jamaica av afrikaner, och
eftersom den indiska minoritetsbefolkningen redan betraktade
den då inhemska plantan cannabis som en helig växt så blev den
också helig för rastafaris. Så den kultur där cannabis hara använts
längst som medicin och drog är nog tveklöst i Indien.Drogerna och missbruket
Jag tror att så länge som Cannabis hela tiden jämförs med Heroin
och andra tunga droger så gör vi de fanatiska narkotikamoståndarna
en gentjänst. Det är lätt för dom att slå ihop alla olagliga droger.
Beroendeproblematiken som sådan är ett resonemang, och ska
man resonera kring beroendeproblematiken när det gäller droger
så är det, sett ur vår synvinkel sett, snarare bättre och mer rättvisande
att jämföra med alkohol och tobak – två droger som är lagliga men
som förorsakar mer kostnader för samhället än någon annan drog.
Jämfört med tyngre droger så är det också tveksamt om priset på
cannabis skulle bli så mycket lägre än vad det är idag om drogen
skulle legaliseas. Orsaken är helt enkelt att det är en naturlig drog
som måste kultiveras fram.Droger och kriminalitet
Sett ur den organiserade kriminalitetens synvinkel sett så är Cannabis
ganska ointressant. Det är en utrymmeskrävande och skrymmande
drog som betingar ett relativt lågt pris, är tidskrävande och omständig
att framställa (odla) och som ger ett svagt till obefintligt beroende.
Om jag vore en drogbaron utan skrupler så skulle jag satsa på
Amfetamin, Heroin och Kokain, ty de betingar ett högt pris, tar lite
utrymme, förorsakar ett mycket starkt beroende som också stegras
(högre doser måste successivt intas för att få samma effekt). Sett ur
myndigheternas synvinkel är Cannabis en tacksam drog att slå ner
på. Att den också lämnar spår i blod och urin lång tid efteråt till
skillnad fråna andra droger gör saken än lättare för dem.Omvärldens åsikter och lagar
Om jag inte helt har missförstått det, så är Cannabis INTE lagligt i
Holland, men man har avkriminaliserat personligt bruk och ser mellan
fingrarna när det gäller distribution av begränsade mängder. Och
dessa coffeshops tillåts existera snarare som konsekvens av att
man accepterar att drogen finns, dvs det finns en mer förstående
och förlåtande syn på cannabis där. Mig veterligen finns det inget
i holländsk lagstiftning om dessa coffeshops. Dvs vad lagen säger
och hur den praktiseras är inte samma sak. Det största hindret för
att avkriminalisera Cannabis är att den ligger på FN’s lista över
narkotikaklassade substanser, och det är detta som de flesta länder
sedan baserar sin lagstiftning på.Förebyggande arbete i skolor
Det största problemet här är att allt fler ungdomar förstår att den s.k.
information som sprids i skolor ifråga om droger är skräckpropaganda
som har lite eller ingenting med de erfarenheter som man själv skaffar
sig om droger. Den orealistiska gränsen mellan bevisligen farliga men
tillåtna droger som tobak och alkohol och bevisligen mindre farliga
droger som förekommer naturligt såsom cannabis, svampar innehållande
psilocybin, örter innehållande LSA m.m. görs inte. Att öppet och objektivt
förklara samtliga drogers för- och nackdelar, deras “farlighet”,
människans behov av berusningsmedel, m.m. det sker helt enkelt
inte. Vem vill idag lyssna på en religiös fanatikers predikan? Jag
gjorde det inte på 70-talet när jag gick på högstadiet och gymnasiet
och jag tror att ungdomar idag är än mindre benägna att lyssna
på sådana predikningar. Så länge som myndigheterna sprider lögner
och inte kan resonera på ett vettigt sätt kring droger så går heller
inte budskapet fram.Förebyggande arbete i närsamhället
Vad som behövs är också en öppen, avspänd och saklig diskussion kring
alla slags droger och hur de ska användas för att minimera riskerna. Och
vill man från myndigheternas sida få ner droganvändningen så måste
man våga föra denna diskussion, och upphöra med denna skräck-
propaganda, förbudsiver och kriminalisering av allt som ogillas.Crack och PCP
Som tur är förekommer Crack och PCP i väldigt liten utsträckning
i detta land, så frågan är väl ytterst marginell här i detta land.Egna åsikter och tankar
Detta med ungdomars experimenterande är viktigt att lyfta fram,
och det är något som inte går att “kriminalisera bort”. Och det är här
som jag anser det vara så oerhört viktigt att den information som
sprids i skolor är baserad på fakta och inte innehåller skräckpropaganda
i någon form. En total legalisering av alla narkotikaklassade substanser
tror jag aldrig kommer att ske, och jag är också tveksam till att ha
ett sådant samhälle. Problemet är att man idag med säkerhet vet att
ca: 10% (1 av 10) av alla människor riskerar att utveckla ett missbruk
i någon form, och samhällets kostnader för att ta hand om dessa
missbrukare (vare sig det är drogmissbrukare, spelmissbrkare eller
andra former av självdestruktivt missbruksbeteende) är skyhöga.
Det gagnar alltså inte samhället att underlätta för denna del av
befolkningen att bli missbrukare. Men det förvånar mig att man inte
hjälper de som idag missbrukar tunga droger på ett mer konstruktivt
sätt än som idag hoppas på att dom dör så att det ska skrämma andra
från att torska dit. Däremot borde att användning av alla former av
droger för privat bruk vara avkriminaliserat. Och som ett första led
här borde man avkriminalisera all privat odling och användning av
Cannabis, samt verka för att Cannabis tas bort ur FN’s lista över
narkotikaklassade substanser. Cannabis är vid sidan om alkohol
den drog som historiskt och geografiskt är mest betydelsefull, och
att då låta den farligaste av de två vara laglig och den minst farliga
av dom två vara olaglig är helt enkelt ologiskt./Carl
Bra skrivit… lite småsaker man kan klaga på dock.
tex beroendeframkallandet hos heroin… detta är _enormt_ stort det var tex därför man slutade använda heroin inom vården och gick tillbaka till morfinet.
Att då fokusera problemet på drogerna, är att koncentrera sig på symptomet snarare än problemet i sig. Drogmissbruket har sin grund i andra sociala och psykiska problem. Att då skylla på drogerna är en lätt utväg för politiker och socialarbetare, men det är att vifta undan problemets ursprung (och ofta att låta bli att hantera det) snarare än att försöka skapa ett bättre samhälle. Stater och regeringar måste inse att det här är en fråga man inte längre kan vifta undan, utan måste ta tag i så snabbt som möjligt.
Bra skrivet! Fingret på spiken!
För övrigt tycker jag det var väldigt bra skrivet, och grundligt.
Carlse:
Crack och PCP
Som tur är förekommer Crack och PCP i väldigt liten utsträckning
i detta land, så frågan är väl ytterst marginell här i detta land.Iofs så tyder ju nutida undersökningar på att just dessa droger ökar i omfång i både sverige (om även marginellt) och övriga europa! Just pga förbudslagarna. Då är det ju defenitivt värt att uppmärksamma!
Väldigt intressant läsning! Det blev nästan dubbelt så mycket läsning efter
Carlses ihärdiga rättelser (vilka är väldigt läsvärda och intressanta).
Jag tycker att någon som har tid och ork borde skriva om det första
inlägget så det kan läggas upp som kanske flygblad elr liknande!
Kanske lite långt flygblad kan jag tänka mig, men texten borde få vara
med på framsidan. Men eftersom det inte rör enbart cannabis så vet jag
inte vad ni moderatorer tycker om det…Hursomhelst, väldigt kul med ett långt och ytterst intressant inlägg som alla
kan lära sig något av. Inte minst alla förbudsivrare och oupplysta medborgare
i detta land.Riktigt bra skrivet !!
Har inte Storbritanien kommit längre med sitt “nedklassnings” projekt dock?…vad man pratar om så ska man inte prata, det är min berstämda uppfattning. Jag tror att de inblandade själva vet vad det rör sig om. Jag är ny här och har inte lust att kasta skit på nån men varför säga något över huvud taget om saker man tydligen inte har någon aning om? Man kan inte ha blivit så vilseledd att man har missat HELA poängen!
Bra skrivet, läs igenom carlses rättningar och skicka in till någon tidning vetja
Heroin är och har nog alltid varit en myt. Olangu, till att börja med så är heroin inte avskaffat som ett rent smärtstillande medel. Det förekommer som sådant i några få länder, dock ej i Sverige. I många länder (i alla fall Sverige, märk väl: Sverige) där det inte förekommer så finns istället något som heter Dilaudid. Det är tre gånger starkare grejer än heroin (och då menar jag alla dess effekter). Antagligen så är heroin ersatt av denna smärtstillande medicin för att bevara den stora myten om heroin. Skulle inte förvåna mig om det blev borttaget efter en direkt förfrågan om det från RNS. Vill inte hacka på dig, Olangu. Försök bara att hålla dig bättre informerad. Kunskap är makt. / Mvh
Man upptäckte heroin när man gjorde ett försök att koncentrera morfin (därav det kemiska namnet diacetylmorfin) och göra det icke beroendeframkallande, för användning inom vården! Som Ni förstår så gick det inte enligt planerna, eftersom heroin är vida mer beroendeframkallande än morfin. Hur fan kan Ni öppna käften om Ni bara ska snacka skit, varför håller Ni inte käften i stället? har Ni tänkt på att det finns folk som kan ta Ert skitsnack för sanning och förmedla det vidare! Inte okej.
Ha! Där ser man.
@High wrote:
Hur fan kan Ni öppna käften om Ni bara ska snacka skit, varför håller Ni inte käften i stället? har Ni tänkt på att det finns folk som kan ta Ert skitsnack för sanning och förmedla det vidare! Inte okej.
Vad är ditt problem High? Att Carlse rättade dig på några punkter?
Min uppfattning av texten är den att all narkotika skall legaliseras vilket jag inte vill hålla med om att man skall göra.. Jag skulle i alle fall tycka att det har gått åt helvete nånstans om man kunde köpa heroin bredvid spagettin på ICA.. Jag är däremot för att t.ex. en heroin missbrukare skall kunna gå till sin läkare och få sitt missbruk klassad som en slags ”sjukdom” och få sitt heroin och kanyl utskriven som recept. Men inte att det skall kunna köpas av vem som helst..
Sen tycker jag att det är fel att först prata om heroin i en satts och senare nämna cannabis … Detta gör ju att personen som läser texten kopplar cannabis till andra droger precis som staten gärna vill göra , Detta är inget att eftersträva om man är ute efter en legalisering av Cannabis …Men det är mina personliga reflektion av texten…
@perl wrote:
Min uppfattning av texten är den att all narkotika skall legaliseras vilket jag inte vill hålla med om att man skall göra.. Jag skulle i alle fall tycka att det har gått åt helvete nånstans om man kunde köpa heroin bredvid spagettin på ICA..
Alkohol är lagligt idag, men du hittar inte det brevid spagettin på Ica så varför skulle heroinet stå där?
Log in to reply.