Cannabisfakta

Cannabis som drog

 Cannabis är en ettårig ört som växer vilt i nästan hela världen utom i arktiska områden. Dess latinska namn är Cannabis sativa och heter på svenska hampa. Arten inkluderar över 10 underarter varav sativa, indica och ruderalis är de mest kända. Växten används som drog för sitt innehåll av psykoaktiva ämnen varav Delta9-tetrahydrocannabinol (THC), Cannabinol (CBN) och Cannabidol (CBD) är de tre främsta.

Torkade blommor/växtdelar kallas marijuana och innehåller ca 1 – 20 procent THC. Kådan (resinet) som utvinns ur växten på olika sätt kallas haschish. Hasch innehåller normalt ca 5 – 25 procent THC, men pga dess illegala status kan också ”hasch” med mycket dålig kvalité säljas innehållandes mindre än 1% THC. Ur växten kan man också framställa ett extrakt (”hascholja”), en trögflytande vätska som kan innehålla upp till 70 procent THC.

Det vanligaste sättet att bruka cannabis är att röka det, i en cigarett (joint), pipa, vattenpipa eller annat rökverktyg. Mellan 0.1 och 1 gram röks vanligtvis åt gången beroende på hur potent marijuanan eller haschet är. Ruset kommer snabbt vid rökning, de första effekterna kan ofta märkas inom en minut och sitter sedan i runt 2-4 timmar. Man kan också äta eller dricka cannabis – muffins med marijuana eller lite hascholja i kaffet till exempel. Detta ger ett mycket längre och ibland intensivare rus än rökning, men samtidigt subtilare. Det tar längre tid innan det verkar, ibland upp till två timmar och kräver lite större mängder, ca 0.5 – 1.5 gram.

Användaren och bruket
Vem använder cannabis och varför? Vilka är de sociala konsekvenserna och vad kan ett bruk eller missbruk leda till? Givetvis är det mycket svårt att ge svar på dessa frågor, och det står klart att det finns skillnader mellan länder och kulturer, men vad vet vi då?

  • De flesta som experimenterar med cannabis slutar efter en kort tid.
  • Cannabis leder inte till tyngre droger.
  • Cannabis orsakar inte heller brott, kriminalitet eller våld.

De flesta som använder cannabis är inte i riskzonen då deras bruk är kontrollerat, oregelbundet och tillfälligt. Användning av cannabis innan 16 års ålder bör anses vara i riskzonen då det kan ha effekter på det endogena cannabinoidsystemet, kognitiva och psykosociala funktioner.

Mellan 16 och 18 år behöver tungt bruk nödvändigtvis inte vara dagligt utan kan även vara bruk under morgonen, ensam eller under skoldagen. För personer över 18 år kan tungt bruk eller missbruk anses vara mer än ett gram om dagen över en lång tidsperiod och innebär hälsomässiga risker.

Akuta effekter (effekter under ruset)

  • Mild eufori, avslappning och ökad sällskaplighet.
  • Förstärkta, och vid högre doser förändrade, känslor och sinnesintryck.
  • Ökad aptit och muntorrhet.
  • Vidgade blodkärl och något sänkt blodtryck, leder ibland till röda ögon.
  • Nedsatt närminne, inlärnings- och koncentrationsförmåga samt viss påverkan på motoriken.
  • Vid mycket höga doser kan hallucinationer förekomma liksom paranoia som kan leda till panik och/eller förvirring om man är ovan eller inte tänker på ”set and setting”.

Långvariga och kroniska effekter

  • Tungt bruk kan innebära skador på hals och lungor om drogen röks liksom psykologiska och sociala besvär för brukaren. Skadorna som orsakas av rökningen kan dock undvikas genom att äta cannabis istället för att röka.
  • Tungt bruk kan också orsaka problem med koncentrationen och inlärningsförmågan. Nedsättningen är övergående och försvinner om bruket trappas ned eller avbryts. I sällsynta fall och vid anlag för psykisk sjukdom har kortvariga psykoser och schizofreni observerats.
  • Tungt bruk av cannabis kan resultera i ett psykiskt beroende som ibland kan kräva vård. Beroendet är dock svagare och mer sällsynt jämfört med andra droger, inklusive alkohol och tobak.
  • Inga långvariga effekter på de kognitiva funktionerna och inga kroniska effekter över huvud taget har bevisats i forskning.

Fakta är hämtad från den kanadensiska senastsrapporten och verifierad med WHOs ”Cannabis: A Health Perspective and Research Agenda” liksom rapporten ”Exposing Marijuana Myths – A Review of the Scientific Evidence” av Lynn Zimmer och John P. Morgan.

Cannabis som nyttoväxt

”Om alla fossila bränslen och deras derivat, liksom träd för papper och byggnader, blev förbjudna för att rädda planeten, omvända växthuseffekten och stoppa skövlingen av skogar; då finns det bara en känd årligen förnybar naturresurs som är kapabel att förse oss med majoriteten av världens papper och textiler; möta hela världens transport, industriuella och hem-energi behov, och samtidigt minska utsläpp, återbygga jorden och rensa atmosfären på en gång…och den resursen är densamma som gjort det förut…Cannabis/Hampa/Marijuana.”
-Jack Herer, The Emperor Wears no Clothes

Cannabis har en mängd nyttiga användningsområden, fler än någon annan planta på jorden:

Jordbruk
Inom lantbruket är odling av hampa ett alternativ till växelbruk då hampa kan odlas på samma fält år efter år utan att urlaka jorden. Det är till och med så att hampa tillför jorden sina egna näringsämnen, vilket gör den idealisk som jordförbättringsgröda.

Hampa klarar sig helt utan konstgjorda gödnings- och bekämpningsmedel och i Sverige kan den växa upp till 2-3 meter i höjd på en säsong. De snabbväxande rötterna binder effektivt jorden och förhindrar erodering.

Energi
Vår förbrukning av fossila bränslen svarar för 80% av alla de utsläpp som sakta men säkert förgiftar våra hav, sjöar och vattendrag, våra marker och vår atmosfär. Det billigaste alternativet till dessa dyra, omständliga och nedsmutsande energimetoder är inte vindkraftverk solceller, jordvärme eller något annat, utan användningen av solljuset för att odla förnyelsebar biomassa. I ett globalt perspektiv är den mest lämpade plantan för att odla biomassa just hampa, den enda årligen förnyelsebara råvaran som kan ersätta alla fossila bränslen.

Inte hela plantan som odlas som energiråvara omvandlas till bränsle. Löv, bitar av stänglar och hela roten blir kvar på och i marken och omvandlas till naturlig gödning. Denna kolfiberrika organiska substans bidrar till jordens fruktbarhet, och efter varje säsong fylls jordarna på med koldioxid från atmosfären, vilket även kan bidra till att sänka den allvarligt förhöjda halten av koldioxid som har orsakats av våra industriutsläpp.

Omvandling av biomassa genom pyrolys (stark upphettning i luftäta eller nästan luftäta ugnar) producerar rent brinnande träkol som kan ersätta fossilt kol.

Papper
Vissa sorters cannabisväxter kan bli så höga som sex meter eller mer under en säsong. Omkring 77% av hampstängelns vikt utgörs av blånor som först utgjorde en restprodukt när man utvinner fibrerna men som sedermera blev till råvara i pappersindustrin.

USA:s jordbruksministerium (USDA) rapporterade 1916 (Bulletin No. 404) att en yta på 0,4 hektar under årligt bruk under tjugo år, kunde producera så mycket massa för papperstillverkning som motsvarande 1,66 hektar skog under samma period. Denna process skulle kräva endast mellan en fjärdedel till en sjättedel så mycket svavelbaserade syror och andra kemikalier som krävs för att bryta ner det klistriga ligninet som sammanbinder fibrerna i massan. Om man dessutom använder soda kan användandet av kemikalier undvikas helt. Till skillnad från den träbaserade pappersindustrin så behövs inte klorblekning vid tillverkning av hampapapper, vilket leder till att utsläppen av dioxiner i vattendragen kan minskas betydligt.

Hampa innehåller 4-10% lignin, medan träd innehåller 18-30% lignin. Sålunda tillhandahåller hampa fyra gånger mer massa med en samtidig förminskning av utsläppen mellan 4-7 gånger.
Papper av hampfiber är starkare och håller bättre att vikas än papper av träfiber. Kartong av hampa håller längre och har fler användningsområden än motsvarande av träfiber eller plast.

Plast
I Tyskland experimenterar biltillverkaren Daimler-Benz sedan några år tillbaka med att ersätta glasfiber i sina bilar med plast av hampfiber. En talesman för företaget hävdar att ”den uppmjukade lagstiftningen som tidigare förbjöd odlingen av hampa i Tyskland har väckt forskarnas intresse. Ingenjörerna föredrar hampa eftersom det är tåligare och mer resistent mot ohyra än lin, som är ett annat förstärkningsmaterial”. Hampa absorberar mindre mängd harts än lin vilket enligt biltillverkaren minskar utsläppen i atmosfären.

I Österrike gör firman Zellform sedan 1995 allt från möbler, musikinstrument, högtalarlådor, smycken, leksaker, kontors- och bostadsartiklar till komponenter till bil-, elektro- och byggindustrin av materialet Hempstone – vilket består av 100% hampfiber.

Livsmedel
Främst är det de proteinrika och fettsyrebalanserade hampfröna som används. Man kan även pressa hampfröolja ur fröna och få en hälsosam matolja som kan höja måltiderna till nya dimensioner. Hampfrön innehåller alla de essentiella aminosyrorna och essentiella fettsyrorna som är nödvändiga för att upprätthålla ett hälsosamt mänskligt liv. Ingen annan växt tillhandahåller kompletta proteiner i en sådan lättsmält form, eller har de livsnödvändiga oljor i en sådan perfekt mängd för mänsklig hälsa och vitalitet.

Hampfrö är den främsta av växter när det gäller essentiella fettsyror. Hampfröolja är bland de lägsta i mättade fetter med 8% av den totala oljevolymen. Oljan som pressas från hampfrön innehåller 55% linlensyra (LA) och 25% linolensyra (LNA). Endast linolja har mer linolensyra med 58%, men hampfröolja har den högsta andelen essentiella fettsyror med 80% av den totala oljevolymen.

Extrakt av hampfrö kan liksom sojabönor kryddas så att det smakar som kyckling, biff eller fläskkött och kan användas till att framställa tofu-liknande sammansättningar och margarin till en längre kostnad än om man använder sojabönor. Att grodda vilket frö som helst förbättrar dess näringsvärde och hampfrö kan groddas och användas som vilka andra groddar i t.ex. sallader, varma rätter och på smörgåsar.

Textilier
Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande. Hampatyg går att få fram i skiftande grovhet, allt från sidenliknande kvalitet till grövsta säckväv. Skor, ytterkläder, kavajer, byxor, strumpor och underkläder kan tillverkas av giftfri hampa. Fina sängkläder, sköna frottéhanddukar (mer vattenabsorberande än bomullsfrotté) och mjuka blöjor och bindor som inte kräver råvara från skogarna är några andra produkter.

Hälften av de kemikalier som produceras i t.ex. USA häller odlarna ut på sina bomullsfält i form av bekämpningsmedel och konstgjord gödning. Aralsjön i Centralasien är ett innanhav som försvinner i snabb takt och kvar blir en steril saltöken. Denna enorma ekologiska katastrof beror på att man leder om vatten från floderna till att konstbevattna enorma bomullsodlingar. Bomullsodlingar är mycket krävande och plantorna suger ut jordarna på stora mängder näring.

Hampa växer som ogräs (3-6 m på en säsong), klarar av de flesta parasitangrepp och behöver inga konstgjorda gödnings- eller bekämpningsmedel. Rötterna går djupare än de flesta kommersiella grödor och binder marken vilket förhindrar jorderosion. Hampan tillför jorden näringsämnen och man kan odla hampa år efter år på samma marker utan att växla gröda.


Läs mer om hampans industriella användningsområden på Hampanätet.

Cannabis som medicin

 Cannabis har använts i medicinska syften sedan tusentals år före vår tideräknings början. Det är en av de säkraste terapeutiska substanser som människan känner till, och kan vara hjälpsamt vid en rad olika sjukdomstillstånd.

AIDS
Medicinsk cannabis stimulerar aptit, motverkar illamående och smärta som orsakas av HIV och AIDS, samt de biverkningar som orsakas av de mediciner som används för att behandla sjukdomen. För närvarande är de medicinska organisationer som specialiserat sig på AIDS-forskning några av de starkaste förespråkarna för medicinsk marijuana, då de menar att medicinsk cannabis kan rädda liv.

Cancer
Cannabis motverkar illamående vid kemoterapi, och låter patienter äta och leva normalt. En stor mängd rapporter från klinisk forskning visar Marijuanas effektivitet hos cancerpatienter. Inhalerad cannabis ger även fördelen att patienten inte behöver ta preparatet oralt, och därmed riskera att kräkas upp det innan det tagit effekt. Rökt cannabis ger en omedelbar effekt, och patienter finner det ofta lättare att kontrollera sin dos genom denna form av intag.

Smärta
Många forskare menar idag att cannabis är mycket lovande vid behandling av smärta, som ett säkert substitut till många av de beroendeframkallande droger som idag används för att behandla smärta. Amerikanska Institute Of Medicine har fastslagit att cannabis motverkar smärta i en utsträckning som är jämförbar med opiater. Det har även visat sig verksamt vid en rad svåra smärttillstånd, där traditionell behandling med opiater inte är verksam – t.ex. neuropatiska smärtor.

Epilepsi
Cannabis anti-konvulsiva effekter är väl dokumenterade, dock har endast ett fåtal studier specifikt behandlat frågan om dess verkningar vid epilepsi. Forskare bakom en av dessa studier redovisade sina resultat i ”Journal of the American Medical Association” 1975, där de fastslog att cannabis kan besitta en anti-konvulsiv effekt vid behandling av epilepsi.

Glaucom (grön starr)
Syftet med behandlingen av grön starr är att minska det interockulära trycket (IOP) i ögat. Flera studier har demonstrerat att inhalerad cannabis minskar IOP hos personer med normal IOP och glaucom.

Migrän
Cannabis var för ett sekel sedan den vanligaste och mest effektiva medicinen i behandling av migrän. Nyligen fastställde en artikel i den medicinska tidsskriften ”Journal of the Association for the Study of Pain” att cannabis, i formen av en marijuanacigarett, besitter potential för att snabbt och effektivt kunna behandla akut migrän. Författaren menade även att cannabis är ett långt säkrare alternativ än många receptbelagda mediciner mot migrän, samt att en stor andel patienter inte svarar på, eller upplever svåra biverkningar vid traditionell behandling av migrän.

Multipel Skleros (MS)
En stor mängd referenser i den medicinska literaturen pekar på att cannabis kan lindra och hindra sjukdomens utveckling. En undersökning 1997 visade att mellan 30-97% upplevde att deras symptom förbättrades av cannabis, beroende på vilka specifika symptom det rörde. Brittiska House of Lords Science and Technology Comittee erkände 1998 cannabis förmåga att mildra MS. Efter en omsorgsfullanalys av tillgänglig data uppgav ordförande Lord Perry of Walton, att ”Vi har sett bevis som är tillräckliga att övertyga oss att en doktor legitimt må vilja förskriva cannabis för att lindra…symptom av multipel scleros, och kriminallagstiftning bör ej stå i vägen för detta”.

Det kan tilläggas att det finns många vittnesmål ifrån sjuka människor som använder och anser sig bli hjälpta utav cannabis. Idag har åtta stater i USA röstat igenom en avkriminalisering av medicinsk marijuana, trots detta kriminaliserar USA’s regering all användning av drogen – såväl patienter som doktorer riskerar fängelse om de använder, rekommenderar eller förskriver Medicinsk Marijuana.

Andra länder har dock gått längre vad gäller detta, och terapeutiskt bruk av marijuana är idag tillåtet i Canada och flera Europeiska länder – bla Holland och Belgien, och nu väntas även England omklassifiera cannabis i den största drogpolitiska förändring landet genomgått på över 20 år.
Medicinsk (och annan) användning av marijuana är för närvarande olagligt i Sverige och många andra delar av världen. Sjuka människor arresteras och stämplas som kriminella, medan anti-drog lobbyister beskriver det terapeutiska bruket som ”a medical excuse to abuse”. De menar att sjuka människor som använder cannabis för att lindra symptom är missbrukare som endast söker en väg att legitimisera sitt eget missbruk.

Vår gemensamma åsikt står fast vid uppfattningen att det är djupt omoraliskt, cyniskt och inhumant att förespråka kriminalisering av sjuka människor och neka dem säker och effektiv lindring ifrån sin sjukdom. Många människor hjälps av cannabis, då de upplever det som en effektiv och säker medicin – fler skulle bli hjälpta om det var lagligt. Idag riskerar dessa människor att hamna i fängelse pga att de söker lindring ifrån en sjukdom, medan andra väljer att inte riskera det och lider i större utsträckning av sina symptom.


Om du eller någon anhörig är intresserad av att veta mer om medicinsk marijuana rekommenderar vi följande litteratur:

Marihuana: the Forbidden Medicine – Lester Grinspoon, M.D. & James B. Bakalar

Is Marijuana the Right Medicine for You? A Factual Guide to Medical Uses of Marijuana – Bill Zimmerman, Nancy Crumpacker & Rick Bayer

Marijuana Myths, Marijuana Facts: A Review of the Scientific Evidence – Lynn Zimmer, Ph.D. & John Morgan, M.D.

Marijuana Grower”s Handbook: the Indoor High Yield Guide – Ed Rosenthal

Scroll to Top