Varför Einstein och Newton?
Varför får Einstein och Newton all cred?
Newton hade ju inte riktigt rätt med sina ideér, och Einstein vägrade acceptera kvantmekaniken.
Egentligen borde det ju vara Maxwell och Bohr som är “dom stora” killarna.
Dom prickade väl så vitt jag vet helt rätt med sina fynd elektromagnetism samt starka och svaga kärnkraften.Visst… Gravitation och relativitetsteorier för all del. Men det var ju lite stolpe ut för dom där två ändå.
Vad fan snackar jag om egentligen?!
Ni får ha en fortsatt trevlig dag allesammans.
Jag ska gå till botten med det här./Linbanan
- 16 Replies
tror det framför allt beror på att både Maxwell och Bohrs idéer byggde på utformade grundteorier från Einstein samt Newton.
Anledningen till vaför just de senarenämnda får all cred är simpelt nog att sagens forksning inom respektive område inte skulle haft samma grund ifall Einstein och Newton inte skulle haft sina teorier där från början.
Stor vikt måste väl också läggas på att grunderna som utformades inom fysiken under denna period var revolutionerande i en mer generell grad, sammtidigt som Bohrs teorier var mer inriktad på just (och endast) atomfysik.
Den egentliga frågan jag kommer och tänka på är hur dagens kvantfysik och struktur gällande regler och fakta skulle se ut utan teorierna som grundades av dessa stora män.
Min personliga tolkning, samt det var många år sedan jag studerade högre matematik och fysik:
Till att börja med när du bedömer en persons arbete måste du titta på framstegen de gjorde i förhållande till vad som var känt innan.
Newton gjorde ENORMA framsteg både inom matematiken (!) och fysiken och är med rätta en gigantisk milstolpe. De matematiska framstegen är givetvis fortfarande lika viktiga än idag eftersom bevisad matematik håller för evigt och byggs vidare på.
Einstein är väl aningen mer tveksam då stor del av hans stuff är härlett just hur maxwells ekvationer, och dessutom går det mycket rykten om att en serbisk kvinna egentligen stod bakom en hel del av einsteins arbete. Men hursomhelst kan man se det som att han inte gjorde som stora egna teoretiska framsteg, men han hade en bra insikt och kunde koppla ihop och se sambanden och formalisera ihop det hela. Detta kräver självklart en hel del tankemöda och ska ges cred. Einstein har däremot inte gjort några matematiska bedrifter alls.
Maxwell däremot kom med de nu klassiska “maxwells ekvationer” vilka var en milstolpe, men sen har han egentligen inte gjort så mycket utöver det.
Angående kvantmekaniken och Bohr så är den lika inkomplett som einsteins arbete, den ena kan förutsäga verkligheten bra på macro nivå, och den andra på micronivå, men ingen av dem fungar alls i båda fallen.
Därav den stora jakten på en teori som kan unifiera det hela, där t.ex. strängteori är en kandidat (men den står och stampar lite…).
Newton gjorde inte så mycket egentligen va?
Han kom på att det finns något som han kallade gravitation. Att det var en kraft som fick äpplen att ramla ner samt planeter att snurra runt varandra. Men han hade väl ingen aning om hur det funkade.
Det var väl där Einstein kom in och finslipade hans teori.
Har deras teorier något alls att göra med kvantmekanik förresten?
Jag tror inte det. Men då skall det också sägas att jag inte är någon expert på området.
@Linbanan wrote:
Newton gjorde inte så mycket egentligen va?
Gjorde inte så mycket? Han uppfann differentialkalkyl och integralkalkyl (parallellt med och oberoende av Leibniz) som är grunden för i princip all fysik och ingenjörsmatematik efter det.
@Someshta wrote:
@Linbanan wrote:
Newton gjorde inte så mycket egentligen va?
Gjorde inte så mycket? Han uppfann differentialkalkyl och integralkalkyl (parallellt med och oberoende av Leibniz) som är grunden för i princip all fysik och ingenjörsmatematik efter det.
Bra!
Det var lite det här jag var ute efter. Differentialkalkyl & intergralkalkyl.
Vad innebär det i lekmannatermer?Det är matte, så långt hänger jag med
Få mig att förstå vad det innebär, och i vilka samband det är användbart.
Du säger att det är grunden för i princip all fysik och ingenjörsmatematik.
Hur är det grunden, på vilket sätt, det vill jag veta.För när man diskuterat Newton i min närvaro så har det alltid handlat om “äpplet”.
Det du pratar om är något annat. Och jag vill gärna veta vad./Linbanan
Newton har även lagt grunden för en väldans massa klassisk fysik och mekanik om hur saker och ting rör sig, krockar, accellererar osv, inte bara gravitiation.
Sir Isaac Newton PRS (25 December 1642 – 20 March 1727 [NS: 4 January 1643 – 31 March 1727])[1] was an English physicist, mathematician, astronomer, natural philosopher, alchemist, and theologian, who has been “considered by many to be the greatest and most influential scientist who ever lived.”[7]
His monograph Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica, published in 1687, lays the foundations for most of classical mechanics. In this work, Newton described universal gravitation and the three laws of motion, which dominated the scientific view of the physical universe for the next three centuries. Newton showed that the motions of objects on Earth and of celestial bodies are governed by the same set of natural laws, by demonstrating the consistency between Kepler’s laws of planetary motion and his theory of gravitation, thus removing the last doubts about heliocentrism and advancing the Scientific Revolution. The Principia is generally considered to be one of the most important scientific books ever written, due, independently, to the specific physical laws the work successfully described, and for the style of the work, which assisted in setting standards for scientific publication down to the present time.
Newton built the first practical reflecting telescope[8] and developed a theory of colour based on the observation that a prism decomposes white light into the many colours that form the visible spectrum. He also formulated an empirical law of cooling and studied the speed of sound.
In mathematics, Newton shares the credit with Gottfried Leibniz for the development of differential and integral calculus. He also demonstrated the generalised binomial theorem, developed Newton’s method for approximating the roots of a function, and contributed to the study of power series.
http://en.wikipedia.org/wiki/Isaac_NewtonAtt förklara differential och integralkalkyl är jobbigt om du inte är någorlunda slängd i matematik.
Men för att förstå hur stort det är kan man säga att under första året på alla seriösa civil ingenjörsutbildningar ägnar du det mesta av matematiken det året till de två sakerna.Om du sedan doktorerar är bland det första du gör att återbesöka dem ännu mer noga.
Om du är en fan av Maxwell, så är hans berömda ekvationer av typen partiella DIFFERENTIAL ekvationer osv.
Lite som att newton uppfann hammaren och spiken så att resten av fysikerna inklusive dagens och framtidens hade/har verktyg att bygga med.
cthullu du ger verkligen uttrycket “kunskap är aldrig tungt att bära” ett ansikte!
Och det tackar jag dig för! (tänk om man hade haft en sådan kompis i skolåldern att tävla mot!)@Linbanan wrote:
Varför får Einstein och Newton all cred?
Newton hade ju inte riktigt rätt med sina ideér, och Einstein vägrade acceptera kvantmekaniken.
Egentligen borde det ju vara Maxwell och Bohr som är “dom stora” killarna.
Dom prickade väl så vitt jag vet helt rätt med sina fynd elektromagnetism samt starka och svaga kärnkraften.Visst… Gravitation och relativitetsteorier för all del. Men det var ju lite stolpe ut för dom där två ändå.
Vad fan snackar jag om egentligen?!
Ni får ha en fortsatt trevlig dag allesammans.
Jag ska gå till botten med det här./Linbanan
Intressanta kommentarer från cthullu tidigare i tråden. Här är min förklaring:
Newton var ett extremt begåvat geni som gjorde fundamentala upptäckter inom matematik, fysik och optik (han uppfann optik som vetenskap). Han brukar klassas som en “Polymath”; någon som fullständigt bemästrar fler än ett område. All cred Newton får som universalgeni är 100 % rättfärdigad.
Einstein, som kontrast, var ingen Polymath, men väl ett geni. Han ensam upptäckte fotoelektriska effekten och formulerade relativitetsteorin.
Kvantmekaniken (QM) däremot är en kollaborativ upptäckt. Ingen ensam individ uppfann eller upptäckte kvantmekaniken, tvärtom, listan inkluderar namn som exempelvis Heisenberg, Bohr, Plank, Pauli, Einstein och Schrödinger.
Man kan inte beskriva kosmos (den värld vi lever i) utan att använda både relativitet, som handlar om den storskaliga strukturen, och kvantmekanik, som handlar om den allra minsta skalan. Det går inte att förstå världen utan att använda bägge. Vad som är förbryllande är att fysiker, trots massiva insatser, inte funnit något bra sätt att förena dem matematiskt i en “unified theory”, en förenad teori om allt.
Alla betydande bidrag till QM gjordes av individer som var absolut briljanta. Om det vore tvärt om, att relativitet var en kollaborativ upptäckt och hela QM var produkten av Heisenbergs ansträngningar, då skulle han vara vad Einstein är för oss idag.
Så, varför är alltså inte Maxwell eller Bohr hyllade på det sätt Newton och Einstein är? Delvis beror det på att minnet är kort och vi bara har plats för en begränsad mängd genier, men det beror också på att att Newton och Einstein kom med fullständigt unika teorier, vars like ingen sett eller ens kunnat föreställa sig. Och dom var kompletta. Allmänna relativitetsteorin är i stort sett färdig i den form han publicerade den.
Inget Maxwell eller Bohr publicerade bröt ny mark på det sätt Newton eller Einstein gjorde.
Att hyllas som geni, som vi gör med Newton eller Einstein (jag skulle inkludera fler människor, kanske Carl Friedrich Gauss) kräver att man gjort inte bara betydande insatser för att lösa ett problem, utan att den teori man erbjuder är absolut unik, helt ny och uppenbarligen sann. Den ska erövra ny okänd mark, inte bara kartlägga och beskriva befintlig mark.
@cthullu wrote:
Einstein är väl aningen mer tveksam då stor del av hans stuff är härlett just hur maxwells ekvationer, och dessutom går det mycket rykten om att en serbisk kvinna egentligen stod bakom en hel del av einsteins arbete. Men hursomhelst kan man se det som att han inte gjorde som stora egna teoretiska framsteg, men han hade en bra insikt och kunde koppla ihop och se sambanden och formalisera ihop det hela. Detta kräver självklart en hel del tankemöda och ska ges cred. Einstein har däremot inte gjort några matematiska bedrifter alls.
Matematik och fysik är oupplösligt förenade. Någon beskrev det en gång så här: Matte är en helt oberoende vetenskap, den skiter fullständigt i all annan vetenskap (förutom meta-matematik och matematisk logik). Den kastar ut resultatet av sina undersökningar och teorem över staketet som gödsel för annan vetenskap att använda, men inget av vad som sen händer påverkar matematiken. Ingen kastar något tillbaka. Fysik tar teoremen från matte och bygger vidare. Samma gör Kemi, biologi och de sociala vetenskaperna.
Inga skickar retur-post. Man kan säga att matematik är naturens grammatik, medan fysik, kemi osv är naturens litteratur.
Det verkar därför på mig som att dina klagomål på Einstein, att han inte gjorde några matematiska upptäckter eller bedrifter, vore som att klaga på Zlatan för att han inte skapade teorin om bollpumpning. Han kan använda någon annans boll på sätt inte ens bollskaparen kan föreställa sig.
Det finns få stora matematiker bland de stora universella genierna. Men dom finns, ta Newton och Leibniz t ex, men alla “genier” kan med nästan 100 % uppslutning den matematiska grammatiken. Dom har oftast inte uppfunnit (eller upptäckt) matematikens regler, men dom kunde jävlar i mig använda matte för att beskriva det dom såg. Dom såg användbarheten
Dessa människor gjorde upptäckter som endast efteråt formades med matematiska kläder. Det finns massor av exempel på det. Ta Maxwell t ex, som i ett trans-liknande tillstånd av koncentration såg elektriska krafter som böjde sig som rör och fält kring varandra och sen använde matte för att beskriva det. Och allt visade sig vara helt sant när han sedan formulerade det på papper (matematiskt konsistent och överensstämmande med observationer). Är inte det anmärkningsvärt?
Einsteins tankeexperiment med hissen man faller i, och ljus som skickas från rörliga fordon är kanske det mest kända exemplet.
Jag känner en omedveten dyrkan av matematik i det du skriver. Jag känner igen det i mig själv. Matematik är ju det enda vi vet som måste vara absolut sant. Det mest intressanta mötet mellan matematik och “filosofin om matematik” och i förlängningen om hela kosmos (alltet), kommer från Gödels teorem. Om man tycker att matematikens grammatik är essensen av världen så får man orgasm av förlängd njutning om man studerar Gödels förvandlande av rent grammatiska regler till litteratur om reglerna och alltet och i förlängningen .. oss.
Dessutom kan det vara värt att veta att den sak alla stora genier har gemensamt är att dom lärt sig allt helt själva. Vissa av dom tom avskydde skolan. Dom är alltid fullständigt självlärda. Einstein var så begåvad att han själv kunde lära sig den matte han behövde för att nå sitt mål. Men han gjorde inga bidrag till matte. Vem av de andra fysikerna har gjort det? Inte många och det är oftast inte ens viktigt i slutänden.
Matematik i sig självt kommer inte med några som helst utsagor om kosmos. Du kan vara den mest eminenta matematiker (som Gauss t ex) utan att matematiken i sig självt säger något om verkligheten. För att nå nästa nivå måste du säga något konkret om verkligheten, det gör vi genom att säga att något i naturen är ekvivalent med något i ett matematiskt teorem och vi använder matematikens regler för att formulera ekvationer (dina meningar) som blir en text, som blir ett meddelande om hur saker ligger till i verkligheten.
Hur som helst, det är en seg Söndag kväll här och jag lämnar över ordet till er.
oj, tror du kanske tolkade in lite mer än det jag menade… eller vet inte om du aggresivt försvarar något du känner att jag angrep eller att du bara helt enkelt gillar att bolla och diskutera sådant här
eftersom jag själv gillar att bolla synsätt så here goes……
Matematik och fysik är oupplösligt förenade. Någon beskrev det en gång så här: Matte är en helt oberoende vetenskap, den skiter fullständigt i all annan vetenskap (förutom meta-matematik och matematisk logik). …och massa mer text….
Skall man vara petig motsäger du dig själv här. Första meningen är fel, eller åtminstone kan lätt misstolkas att vara tvåvägs, resten är korrekt..
Dvs fysiken hänger på matematiken, men matematiken har inget beroende på något annat än sina egna axiom som är skapade av människan för att ha någonstans att börja ifrån. Resten följer ur dem. Men det vet du ju redan egentligen eftersom du redan skrivit det, och upprepade ggr på flera ställen lite olika formulerat i din post
Det verkar därför på mig som att dina klagomål på Einstein, att han inte gjorde några matematiska upptäckter eller bedrifter, vore som att klaga på Zlatan för att han inte skapade teorin om bollpumpning.
Jag jämförde bara honom med Newton eftersom att jämföra genierna var uppdraget TS gav oss, därav att jag kommenterade att Einstein aldrig gjorde några matematiska framsteg.
Sen att Einstein fått för mycket cred för arbetet och Mileva Maric’ helt galet för lite drar ju ned lite på hans gloria i min bok.
Jag tror att utan henne hade vi kanske inte ens känt till namnet Einstein, men komiskt nog känner de flesta inte till hennes namn.Mileva Maric föddes 1875 i nuvarande Serbien. Med toppbetyg i matematik och fysik gick hon ut skolan och var senare den enda kvinnan i en exklusiv klass på fem studenter som gick i den tekniska högskolan i Zürich. Hennes specialinriktning var teoretisk fysik. Bara två studenter hade valt den inriktningen – den andre var Albert Einstein.
Albert Einstein och Mileva Maric blev snart ett par. I stället för att följa föreläsningarna satt de på kammaren och försökte lösa universums gåtor på matematisk väg.
Höjdpunkten kom 1905 då paret Einstein lämnade in fem artiklar för publicering, tre av dem revolutionerande inom olika grenar av fysiken. Exakt hur mycket Mileva Maric medverkade till den speciella relativitetsteorin är inte känt, men bevisat är att de arbetade tätt ihop och lämnade in artiklarna tillsammans. Albert Einstein begärde dock skilsmässa kort därefter och gifte senare om sig. Hans väg mot berömmelsen är vida känd, medan Mileva Marics namn föll i glömska.
http://svt.se/2.58360/1.334592
Mileva Mari?, född 19 december 1875 i kungariket Ungern i den nuvarande norra serbiska provisen Vojvodina, död 4 augusti 1948 i Zürich i Schweiz, var en ungersk matematiker av serbisk börd. Hon var Albert Einsteins första fru.Mari? och Einstein inledde båda studier vid ETH Zürich år 1896. De blev förälskade, och Mari? födde i hemlighet dottern Lieserl, som de lät gömma i Serbien och senare adoptera bort. De gifte sig 6 januari 1903 och skilde sig 1919. I enlighet med en överenskommelse i samband med skilsmässan, gav Einstein i hemlighet hela prissumman till Mari? då han 1921 erhöll Nobelpriset i fysik.
Omfattningen av Milevas bidrag till Einsteins Annus mirabilis (mirakelår) är kontroversiell och har varit föremål för omfattande diskussion. Enligt fysikern Evan Harris Walker, de grundläggande principerna för relativitet kom faktiskt från Mileva. Senta Troemel-PLOETZ, en tysk lingvist, säger att idéerna kan vara Alberts, men att Mileva gjorde den matematiska delen dvs. formler. Vissa hävdar att inget av dessa påståenden är sannolika. I flera brev mellan de båda framkommer dock att Einstein såg henne som en viktig inspiration och samtalspartner.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mileva_MaricVärt att notera är att både speciella (1905) och allmäna (1915) relativitetsteorierna uppkom och publicerades under tiden de var gifta.
Jag känner en omedveten dyrkan av matematik i det du skriver. Jag känner igen det i mig själv. Matematik är ju det enda vi vet som måste vara absolut sant. Det mest intressanta mötet mellan matematik och “filosofin om matematik” och i förlängningen om hela kosmos (alltet), kommer från Gödels teorem. Om man tycker att matematikens grammatik är essensen av världen så får man orgasm av förlängd njutning om man studerar Gödels förvandlande av rent grammatiska regler till litteratur om reglerna och alltet och i förlängningen .. oss.
Rent allmänt ang matematiken, så ja, en viss fascination/dragning har jag också, även om jag senare tillslut valde en annan men mycket nära (överlappande) inriktning. Tyvärr har jag med åren glidit längre och längre bort dessutom i mitt arbete. Skall man vara kvasipsykolog så tilltalar nog den rena matematiken mitt psyke (*) för att man kan lita den. När allt annat kan explodera närsomhelst så är det enda som är värt något sanningen typ, och som du säger absoluta sanningar som inte kan rubbas existerar där.
Sen är det ju ganska ballt att trots rigorös strikt uppbyggnad från enkla axiom ändå går att konstruera enkla matematiska paradoxer vilket ju just Gödel skakade om värden med
http://en.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6del%27s_incompleteness_theorems…och nu är det läggdags – god natt.
—-
(*) Växte upp i en familj där bland annat schizofreni, alkoholism, barnmisshandel och fängelsevistelse förekom.
Oj vilken skryttråd detta ser ut att ha blivit. Jag kan inte annat än att bidra
Linbanan wrote:Bra!
Det var lite det här jag var ute efter. Differentialkalkyl & intergralkalkyl.
Vad innebär det i lekmannatermer?cthullu wrote:Att förklara differential och integralkalkyl är jobbigt om du inte är någorlunda slängd i matematik.
Men för att förstå hur stort det är kan man säga att under första året på alla seriösa civil ingenjörsutbildningar ägnar du det mesta av matematiken det året till de två sakernasom cthullu säger kan de vara lite svårt, men jag tänker ändå göra ett försök på att förklara begreppen lite kortfattat, i o med att du verkar intresserad.
Joint wrote:Intergralkalkylen intergralkalkyl är ett sätt att omvandla en matematisk funktion,
som tex beskriver med hur många watt din hps-lampa för tillfället lyser, i förhållande till dess ålder;
till en ny matematisk funktion som då skulle beskriva mängden watt som din hps-lampa sammanlagt lyst under sin nuvarande livstid.Dvs en integrerad funktion, summerar ihop alla de element som fanns i den icke integrerade funktionen.
Differentialkalkyl
är när man löser ut en funktion som är beroende av sig själv.
Säg tex att du fått för dig att odla braj i en gammal jordkällare, som du på nått sätt lyckats dra ström till, mitt i vintern. Under veggperioden så har du haft på lamporna under 18 timmar ljus, varje dygn och temperaturen har då vart ganska stabil där inne på ca 25 grader.
Men nu när du ska gå över till blom, så börjar du oroa dig för att hela 12 timmar utan värmen från lamporna kommer få temperaturen i källaren att gå ner under 13grader. Vilket är den temperatur där tillväxten nästan avstannar helt.
Så du stannar uppe hela natten för att anteckna temperaturen. först när lamporna släcks och sedan en gång när de tänds. Skillnaden blir 4grader. Eftersom du vet det gått 6 timmar mellan mätningarna, drar du den förhastade slutsatsen att temperaturen sjunker med 0,66 grader i timmen. Vilket känns tillfredsställande.
Men under kommande vecka reser du bort under två veckor. Och på semestern får du höra via tv-nyheterna att många hushåll, där just din jordkällaren befinner sig, har blivit strömlösa och att de är -10grader kallt.
Du tar då fram miniräknaren och slår in ”25 – 0,66 * 24 * 14”, för antalet timmar som temperaturen sjunker i källaren medan du är bortrest.
Resultatet blir -196,8 grader!
Här inser man ganska snabbt att så förmodligen inte är fallet. Hastigheten som temperaturen inne i källaren sjunker med, måste vara beroende av temperaturskillnaden mellan inne och ute, då temperaturen inne i källaren troligen inte kan gå under den temperaturen som finns ute, utan påverkan.
Funktionen själv måste alltså här finnas med i en del av beskrivningen av funktionen.
Att lösa ut funktionen ur denna beskrivningen, vore alltså då att utföra en differentialkalkyl.
Då själva beskrivningen är en så kallad differentialekvation.jag vet inte om du lyckas få ut nått av de. Som sagt så är de svårt när man dels inte vet vilken nivå du/ni ligger på, och dels inte längre mins vad som kändes viktigt att få reda på när man inte förstod det hela 🙄
Jag måste bara tillägga att jäklar vad ni grabbar kan, jag har läst igenom tråden ett par gånger och allt snurrar fortfarande bara runt. Jag hade problem med att klara Matte A kursen, jag begriper bara inte språket. Det tog mig 2 år att klara Matte A, men när jag väl klarade nationella i det så blev det på något vis mer intressant än vad det var med grundskole matte.
Jag önskar dock att jag hade haft ett större intresse för matte och hade haft lättare att lära det, men det är mycket, mycket svårt för mig. Även fast jag är övertygad om att det går att träna upp, så är det nog ändå inte min grej. Även fast jag är avundsjuk som bara den på de som har djup kunskap inom matematik och fysik.
Men det jag aldrig har förstått dock, angående matematik och fysik. Är varför Stephen Hawkins är så speciel? Han är väl dagens största geni så vitt som jag har förstått det, men jag vet inte varför just han är så outstanding. Har han utvecklat någon annans teori, eller har han klurat ihop en egen med tidigare verk som basis?
Mvh / Cosmodude
- Cosmodude wrote:Men det jag aldrig har förstått dock, angående matematik och fysik. Är varför Stephen Hawkins är så speciel? Han är väl dagens största geni så vitt som jag har förstått det, men jag vet inte varför just han är så outstanding. Har han utvecklat någon annans teori, eller har han klurat ihop en egen med tidigare verk som basis?
de lilla jag läst om honom, (läst o läst, lyssnat på ljudbok), så är han mest berömd för att ha slåt samman kvantmekaniken med beräkningarna på svarta hål.
@Joint wrote:
Cosmodude wrote:Men det jag aldrig har förstått dock, angående matematik och fysik. Är varför Stephen Hawkins är så speciel? Han är väl dagens största geni så vitt som jag har förstått det, men jag vet inte varför just han är så outstanding. Har han utvecklat någon annans teori, eller har han klurat ihop en egen med tidigare verk som basis?de lilla jag läst om honom, (läst o läst, lyssnat på ljudbok), så är han mest berömd för att ha slåt samman kvantmekaniken med beräkningarna på svarta hål.
Sen är han ju ett rätt originell snubbe och passerar ju inte direkt obemärkt förbi.
När man ser honom tänker man ju typ grönsak men sen när han börjar “prata” så inser man att det var en väldigt, väldigt intelligent grönsak…TERRORIST: +1
Log in to reply.
