Vardagshjältar
För ett par månader sen planterade jag och en kompis ut ett gäng förveggade Skunkar. Vi gled ut och hittade ett ställe som inte är farligt långt ifrån mitt hus, men ändå kändes som om ett ställe där inte många skulle vara aktiva. Möjligtvis kunde någon sportig nisse med hunden passera, men på grund av så pass aktiv vegetation i området kändes det högst troligt att de skulle passera plantorna utan att lägga märke till dem bland alla andra buskarna. Läget kändes alltså bra.
Några veckor efter utplanteringen gick jag tillbaka för att se hur det gick för dem. Den mest uppenbart placerade plantan var borta. Uppgrävd och borttagen. Omöjligen gjort av ett djur baserat på hur det såg ut. Det gjorde inget eftersom vi nästan räknat med att bli av med den. Vi fick slut på bra platser och det började tokregna.
Så gick det bra för de andra i någon månad. Nu när jag gick tillbaka igår var dock tre till plantor helt borta. Den här gången var de uppgrävda och hålet i marken var ifylld med ny jord. De hade till och med på något magiskt sätt lyckats hitta den mest gömda som var längst bort.
Någon har alltså hittat dem, gått hem och hämtat verktyg, kanske till och med köpt en påse jord och gått ut och grävt upp dem och tagit hem dem och slängt dem. Någon vardagshjälte som tyckte att det var upp till honom eller henne att rädda världen från denna cannabisondska.
Hur fan är man funtad då? Jag hade kunnat gå med på det om de var utstampade eller något, men så metodiskt och planerat känns bara som ren illvilja. Det här känns som om grannen snor ens post, ungefär. Som om jag skulle börja slå ned alla med t-shirtar med bandtryck jag inte gillar. Okej för någons mark, okej för om det vore för nära bebyggelse eller vad som helst, men det här är bara något jävla präktigt as som gått ur sin väg för att förstöra för någon annan för att han känner att han har mer rätt. Vem fan gör något sånt?
(Vilken jävla tur att plantorna var “bonusplantorna”, och att inomhusodligen är där vi lägger all energi och alla förhoppningar. Annars hade jag nog blivit sur.)
Log in to reply.