Till Morgan Johansson ang. narkotikasituationen
Nu har jag också skrivit till Morgan.
Hej Morgan!
Jag har lite tankar när det gäller förbudet mot eget bruk av droger, och jag hoppas att du kanske vill besvara mina funderingar – jag skulle bli väldigt hedrad.
Jag tror att förbudet skjuter sig i foten. Det har ett par positiva följder, det är sant, men för att kunna motivera förbudet måste man också väga dessa mot dess negativa följder, och se om förbudet verkligen minskar drogernas skadeverkningar. Ty det måste du väl hålla med om – att förbudet finns där för att folk inte skall ta skada av droger? Och det är bara om förbudet åstadkommer en sådan minskning av skadorna som är större än dess negativa konsekvenser som man kan anse att det är befogat?
Jag tänker dels på antalet missbrukare, om dessa möjligen minskat genom förbudets hjälp, genom avskräckningen från drogbruk då förstås. Dels tänker jag på utslagningen av missbrukare som gör dem så mycket mer sårbara än om drogerna inte vore förbjudna. Om förbudet skulle avskräcka alla från droganvändning skulle givetvis allting vara frid och fröjd. Samhället skulle må jättebra utan droger. Men nu syns det tydligare än någonsin att förbudet inte åstadkommer denna förintelse av drogmissbruk som var avsedd, och därför tycker jag att en ny utvärdering behövs.
Det finns olika kategorier av missbrukare. En stor grupp gör inte samhället särskilt stor skada. Den motsvarar de normala alkoholkonsumenterna, dem som dricker lite på helgen och sköter det väl. En mindre grupp är grova missbrukare och genererar de stora kostnaderna i form av vård och kanske även brottslighet. Den stora gruppen påverkas säkert av drogförbudets avskräckande effekt till viss del, men jag är tveksam när det gäller den mindre gruppen problematiska missbrukare.
Du menar kanske att det är svårt att beräkna, både för mig och för dig, vad förbudet egentligen har för följder när det kommer till utbredning av problematisk droganvändning; utbredning av droganvändning i mindre skala; och lidandet hos dem som använder droger, både i problematisk och oproblematisk omfattning. Just därför önskar jag att du kunde ta initiativ till en oberoende utredning, som skulle kunna utvärdera just dessa frågor. Dess målsättande frågeställning kunde vara ‘Vad har kriminaliseringen av det egna bruket haft för följder? Hur stor är egentligen minskningen som förbudet åstadkommer av antalet droganvändare (problematiska såväl som oproblematiska)? Är denna minskning värd det ökade lidande som skapas hos dem som redan använder droger; skräcken för myndigheter och därmed också vårdande sådana; den minskade kontrollen av drogerna och missbrukarnas situation, som kanske lett till ökad dödlighet; och kanske viktigast av allt – utslagningen från det normala samhället det idag innebär att vara missbrukare?
Jag är nämligen övertygad om att även en missbrukare skulle kunna leva ett drägligt liv. Ett system där exempelvis en heroinist får sin dagliga dos av drogen på morgonen gör att hon kan klara sig genom dagen, försörja sig själv utan att behöva begå brott eller försöka värva nya missbrukare, och slippa förnedringen och faran i att leva utanför samhällets gränser, med orena och okontrollerade droger. Det handlar i slutändan inte om att drogen måste bort från deras liv, utan om att missbrukarna skall kunna leva ett drägligt liv, utan risk för överdos och bättre både fysisk och psykisk hälsa. När de sedan har fått kontroll över sin situation har de mycket större möjlighet att kunna bli av med beroendet än om de hade levt på gatan och sopats upp av polisen och under tvång satts på ett hem, utan utsikter efter det.
Fel signaler menar du kanske. Men jag är också övertygad om att bara ett drogberoende är avskräckande nog i sig. Dessa människor måste vara oerhört försvagade efter ett oerhört olyckligt liv för att se det som ett val att börja med injektionsdroger, det krävs så oerhört mycket för att man som människa skall se det som ett alternativ, att ett förbud mot eget bruk gör varken till eller från. Det finns en spärr mot drogberoende som är oberoende av huruvida det är olagligt och huruvida myndigheterna hjälper en om man skulle bli i behov av hjälp. Vem skulle överväga att börja injicera droger bara för att de hört att tidigare obotliga heroinister får hjälp att klara dagen? Det är bara människor som har förlorat allt hopp som börjar injicera, människor som inte påverkas av att veta att droger är farliga eller förbjudna (kanske söker de medvetet undergången), och de får knappast tillbaka sitt hopp genom att vi förbjuder deras beteende. Kanske borde vi förbjuda även hopplösheten?
Jag önskar att ögon kunde öppnas för en humanare politik. Kategorin problematiska missbrukare är en av de mest utsatta grupperna i samhället – offra dem inte för ett dimmigt mål om ett narkotikafritt samhälle! Vägen till det målet kan nog jämföras med vägen till målet om ett hopplöshetsfritt samhälle. Visst skall vi sträva efter att förinta hopplösheten, men vi gör det inte genom att förbjuda den!
Det blöder i både min och många andra kännandes själar med mig när vi ser den omänskliga hanteringen av de svagaste människorna i samhället, och alla pengar som läggs på batonger och galler istället för vård och förståelse – förtjänar inte de vars liv varit ett helvete ända från början bättre än att jagas av poliser ute på gatan, bespottas av de lyckligt lottade klasserna, förnekas allt deltagande i samhället, och lämnas att dö i offentliga toaletter, allt medan organiserad brottslighet tjänar stora pengar? Hur kan du med hjärtat i behåll döma dessa människor till sådan misär? Förbudet, säger jag, är det som skickar ut fel signaler! Förbudet säger att missbrukare är kriminella och förtjänar sina öden. Det är tveksamt om det gör att drogmissbruk minskar, men det är säkert att det försätter missbrukare i en oerhört mycket farligare situation.
Den nuvarande linjen behöver en utvärdering. Varför vill ni inte genomföra en sådan?
Tack på förhand
/Lars Berglund- 45 Replies
Det absolut bästa jag läst på alla dessa forum! Inga vilsna antagande eller spekulationer. Inga av de “klassiska legaliseringsknepen”. Helt enkelt ett riktigt bra brev; jag tror att detta om något kan få Morgan att tänka om. Riktigt hjärtgripande också, det borde kanske skickas till någon/några fler?
Gillar framför allt “alla pengar som läggs på batonger och galler istället för vård och förståelse”.
Verkligen bra skrivet.
Du har skivit på ett käsnligt och berörande sätt, vilket är väldigt effektivt. Medlidande är tyvärr en av de få mänskliga egenskaper man fortfarande kan påverka, solidaritet och dylikt är bortglömt.
Det här brevet borde skickas in som insändare till alla tidningar, skulle sätta spår tror jag.Big up, o fett med skön karma till dig!!
Tack för feedback! 😉
ZEiOLA, jag vill mest se vad han svarar. Om han gör bort sig så kan man ju utnyttja det.
Hans utväg är väl att säga att de inte har råd med nån utredning.. men då erkänner han ju att de inte vet om förbudet gör nytta.
Funk Doctor har rätt i sin debattguide i att folk ofta är för rabiata på båda sidor och legaliserarna ställer ofta moraliska krav etc – man skall ställa sig på de svagas sida, förespråka en praktiskt bättre situation för de svaga, då vinner man allmänheten. Sansat – tillsätt en utredning så har man inte ställt några egentliga krav, förutom att sanningen skall fram. Och det är ju inte särskilt trovärdigt att förneka att man har ett behov av att veta sanningen.
Vadå vad han svarar?!
Han kommer svara i precis samma förtryckta ark som redans finns mtill sånna här frågar.
“Tack för din fråga men vi kan inte skicka ut fel signal till ungarna” mvh Morgan.
Det är ingen idé. Bättre att skicka till olika medier för att försöka påverka opinionen.
Men nu handlade ju frågan just om huruvida han ville undersöka om denna signal är viktigare än det ökade lidandet hos alla stackars missbrukare.
@boven5478-239 wrote:
Det blöder i både min och många andra kännandes själar med mig när vi ser den omänskliga hanteringen av de svagaste människorna i samhället, och alla pengar som läggs på batonger och galler istället för vård och förståelse – förtjänar inte de vars liv varit ett helvete ända från början bättre än att jagas av poliser ute på gatan, bespottas av de lyckligt lottade klasserna, förnekas allt deltagande i samhället, och lämnas att dö i offentliga toaletter, allt medan organiserad brottslighet tjänar stora pengar? Hur kan du med hjärtat i behåll döma dessa människor till sådan misär? Förbudet, säger jag, är det som skickar ut fel signaler! Förbudet säger att missbrukare är kriminella och förtjänar sina öden. Det är tveksamt om det gör att drogmissbruk minskar, men det är säkert att det försätter missbrukare i en oerhört mycket farligare situation.
Mycket välformulerat! Applåder!
En sida av detta som helt har kommit bort i debatten är mobbing. Det är både väldokumenterat och välkänt att de tyngsta missbrukarna oftast haft en extremt kärv barndom med sociala problem i hemmet kombinerad med rollen som mobboffer i skolan. Shyst start på livet
När de har blivit äldre har några av deras forna plågoandar från skolan tagit anställning hos den allmänna ordningsmakten, socialtjänsten etc, där de fortsätter att bryta ned samma individer fast nu ‘följer de bara bestämmelserna’ och gör ‘en välbehövlig samhällsinsats’ som applåderas av beslutande politiker och samhället i stort. Jag har själv sett människor från min egen barndom uppfylla båda dessa roller, några ur den ena kategorin är sedan länge döda, de i den andra kategorin jobbar på som vanligt för allas vårt bästa Det jag vill ha sagt är att allt prat från politiker och berörda myndigheter om att “förebygga att barn mobbas i skolan” bara är struntprat så länge som de med andra handen själva hetsar och vuxenmobbar ihjäl ca 400 tunga missbrukare per år (samt en hel del andra befolkningsgrupper fast där vet jag inga siffror om dödligheten).
Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna görJag tror nog att du bör vänta med att skicka vidare det här till media tills han svarat och efter ni eventuellt utbytt fler brev. Det finns nämligen inget vettigt sätt (som jag kan komma på) för honom att slingra sig undan. Skriver han ett klipp-o-klistra svar så skicka båda breven till media och kommentera hans dåliga svar. Svarar han inte alls så skicka ditt brev till media och klaga på att vår folkhälsominister inte kan svara på några enkla frågor.
Problemet ar bara att Morgan skiter ganska fullstandigt i knarkarna och huruvida de dor i rannstenen. Morgan funderar pa att en dag bli stadsminister, och kan darfor inte gora nagot som skulle resultera i att han forlorar roster i framtiden.
Narkotikapolitik har inte langre att gora med fokhalsan, utan endast om att forsoka behalla majoriteten utav rostarna.Det är klart att förbudet inte existerar för att det minskar drogernas skadeverkningar. Tänk om man t.ex skulle införa en ny trafiksäkerhetspolitik som ledde till att dödstalen i trafiken ökade stort för varje år istället för att minska? Skulle man fortsätta med detta? Nej, men om det rör sig om narkotikapolitik så prisar man inte bara den väg man valt utan försöker därutöver aktivt exportera sin modell till andra länder..
Finfint skrivet var det iaf. Tror också det kanske skulle göra bättre nytta någon annanstans än hos Morgan.
Absolut bästa på länge! Trevlig!
@Funk Doctor Spock wrote:
Tänk om man t.ex skulle införa en ny trafiksäkerhetspolitik som ledde till att dödstalen i trafiken ökade stort för varje år istället för att minska?
Nej precis… Morgan borde ta lite kortare steg, och en annan väg, mot sin vision om det “narkotikafria samhället”. Han kanske ska börja med “det narkotikadödsfria samhället”.
Yes! Underbara tankegånger underbart formulerade!
Fortsätt så, yi-haa!
Tycker definitivt också att det utgör stoff för insändare eller krönikor.Lysande!
Hoppas du går vidare med detta och utnyttjar ett uteblivet eller efterblivet svar från Morgan.
Keep us posted!
En mig närstående jobbade som assistent åt ett gäng riksdagsledamöter under förra mandatperioden.
Han berättade att de har datorprogram som läser igenom inkommande e-post, söker efter nyckelord och konstruerar ett förslag till svarsbrev. Väldigt ofta skickas det utan någon större redigering.
Samma teknik finns bakom typ Folke Lejon, ett interaktivt lejon på Folkpartiets hemsida inför valet.Därmed inte sagt att programmen konstruerar svarsbrev utifrån partipamfletter eller FHI-rapporter; de bygger på tidigare svar, dvs programmet “lär” sig efterhand.
Ledamöterna läser nästan all inkommande post men svarar väldigt sällan personligen, till det har man assistenterna.Ministrar, inkluderat Morgan, har bara en uppgift, att följa sitt partis linje. Gjorde de annorlunda skulle de bli avsatta. När ni skickar sådana här brev verkar det ju nästan som om ni tror att dessa personer kan tänka själva?
@Goblim wrote:
Ministrar, inkluderat Morgan, har bara en uppgift, att följa sitt partis linje. Gjorde de annorlunda skulle de bli avsatta. När ni skickar sådana här brev verkar det ju nästan som om ni tror att dessa personer kan tänka själva?
Nä, för om de tänker själva så kan de inte jobba som politiker mer. Ett exempel på detta är justitieministern. Han hade ju ganska så drogliberala åsikter ända tills han blev justiteminister.
Att svara på brev personligen har de, som skrivits, varken lust eller tid till.Måste oxå berömma bovens brev! Kul att se att det finns så många duktiga skribenter här på SweCan!
OT: Goblim, I love techno too! :pleased:
Log in to reply.