Sydsvenskan: Tema om hasch (Lund)
http://sydsvenskan.se/lund/article567670/Knarkpjas-del-i-kampen-mot-hasch.html
Quote:Knarkpjäs del i kampen mot haschAv Anne Aobadia
Publicerad 17 november 2009 18.00 | Uppdaterad 18 november 2009 10.50Haschmissbruket ökar bland unga i Lund. Socialtjänsten mobiliserar genom temakvällar för föräldrar och eleverna får se en föreställning om droger av och med unga som tagit sig igenom sina svårigheter genom Hassela.
LUND. På Svaneskolans stora aulas scen står elva enhetligt klädda ungdomar. De kommer från hela landet och ett par av dem är uppvuxna i Lund.
– Pjäsen är på engelska. Men var inte oroliga, ni kommer att hänga med även om ni missat varenda lektion. Om ni förstår ordet som börjar på F och slutar med U-C-K då klarar ni det, säger Mats Barre.Han är Hassela Gotlands vice VD och presenterar föreställningen “Don´t forget to kiss your mother goodbye”, som Hassela spelat runt om i Sverige och i Europa sedan 1995.
– Det är här ingen vanlig teater med vanliga skådespelare. Det gick åt helvete för dom som står på scenen. Med skola, kriminalitet och allt annat. Enda frågan ni ska ha med er efter detta är: Bryr jag mig eller är det skit samma? Ni är viktigast. Om ni bestämmer er för att det inte ska finnas knark i er närhet då kan ni se till att unga inte hamnar hos oss.Stycket är uppdelad i olika avsnitt. Först en ganska teatralisk inledning med maskerade figurer och hög musik där budskapet presenteras. Därefter följer ett komiskt mellanspel om attityder och missbruk följt av en känsloladdad avslutning med mycket skönsång. Ensemblen får med sig publiken med en gång.
Det var efter höstens larm om ökat haschmissbruk bland Lunds unga som Socialtjänsten bestämde sig för att bjuda in föräldrar till högstadie- och gymnasielever till två temakvällar om haschrökning för att komma åt missbruket som gått ner i åldrarna.
Första träffen äger rum tisdag klockan 19 men även på onsdag samma tid får Lundaföräldrar en chans att se samma föreställning som sina barn samt möta representanter från Socialtjänsten, skolan, polisen, fältgruppen och rådgivningsbyrån.
Pjäsen visas även på torsdag i Malmö på Jörgen Kocks gymnasium, Aulan, kl 19.
http://sydsvenskan.se/lund/article567595/Alla-kanner-nagon-som-saljer.html
Quote:“Alla känner någon som säljer”Av Anders Malmström
Publicerad 18 november 2009 6.00 | Uppdaterad 18 november 2009 8.14Måndag förmiddag. Polisen hämtar två elever på en gymnasieskola i Lund. De misstänkts ha rökt hasch.
Torsdag kväll vid tiotiden. På Byggmästaregatan, alldeles nära polishuset på Väster, stoppar polisen en 22-årig man som beter sig konstigt. Han riskerar nu fällas för ringa narkotikabrott.
Det är där, på gatan, som polisen vill störa drogtrafiken. Civilklädda eller uniformerade rör de sig i Lund för att spana efter personer med stora pupiller och glansiga ögon.
Polisen och socialtjänsten är oroliga. Under hösten har känslan vuxit sig starkare: fler unga, ibland yngre än tonåren, har börjat röka cannabis. Framför allt hasch.
Stämmer deras känsla?
Jag träffar Karl som går i gymnasiet i Lund. Trots sin ålder har han stor erfarenhet av Lunds drogvärld. Det började med sprit och fortsatte med brass.
– Jag var nästan alkoholist när någon frågade om jag ville prova att röka. Första gången hände inget men så provade jag igen och igen. Det slutade med att jag rökte mig igenom en hel sommar, säger han.
Han bär jeans med mycket luft och har kepsen på sned – något han får lida för när polisen gör sina kontroller på stan och i en grupp på tio personer så gott som alltid väljer ut honom att kolla närmare på.
Han har slutat med droger nu och får bland annat stöd av sin mentor Danilo Diaz på Hassela. Karl menar att polisens och socialtjänsten har rätt i sin känsla.
– Alla typer röker. Från en absolut nörd med stora glasögon till världens haschpundare. Det är annorlunda nu. Jag känner skitmånga som står och röker inför poliser – de bryr sig inte, säger Karl.
Varför är det fler som börjat röka?
– Det är mer organiserat nu. Det är vanligare att sälja och då är det inte lika noga vem man säljer till. Tidigare hade langarna åldersgräns.
Varför är det fler som säljer?
– Pengarna. De blåser folk och säljer halva gubbar men tar betalt för en hel. De kan tjäna 10 000 kronor på en platta och köper sen en ny för 4 000 kronor.
Det är så han pratar. Gubbe är lika med gram. Platta betyder hekto. Karl pratar om bekanta från back in the days som trillar omkull av att en gubbe kostar 100-120 kronor nu när man förr kunde få en femma för en femtiolapp.
Hur hittar man någon som säljer?
– Det är bara att ringa – “kan du fixa shit?” Alla känner någon.
Det verkar mest vara killar som röker cannabis. Brudar, som Karl säger, tar pix – piller. Varför vet han inte.
Orden kommer ur honom som tidningar ur en tryckpress. Det är lätt att ryckas med och dra på smilbanden när han berättar att shit som inte går att sälja här nere för att kvaliteten är bull, tycker folk norr om Stockholm är överfett och betalar dyrt för. För en stund glömmer jag att vi pratar om knark.
Men Karl vet vad det handlar om. Han berättar om svettningarna och den sjuka abstinensen han kände när han slutade.
Hur gör man för att färre ska använda droger?
– Spräng bron, säger Karl.
– Nja, fler måste ut och föreläsa och snacka om det på plats där ungdomarna är, säger Karls mentor Danilo Diaz.
– De skiter i det. Det går inte in. De måste uppleva det själva för att förstå – det är en helt annan värld, säger Karl.
- 0 Replies
Sorry, there were no replies found.
Log in to reply.
