Skickat mail
Yogi: kollade in erowid och vad jag förstod så var det oklart hur denna “neurotoxity” påverkar oss människor.
Men ganska onödigt att diskutera om det, poängen är ju att alla droger är farliga på olika sätt, eller till och med mer eller mindre farliga. Och ska man ta en drog ska man ju själv skaffa sig en egen bíld av farorna och bedömma om det är värt det eller inte. Och självklart ska man inte lyssna på mig då jag inte brytt mig om att ta E än och säkerligen kommer det jag tror mig veta till stor del från svensk skräckpropaganda.Prova att skicka till ungdoms sektionerna innom de olika partierna oxå, tror att chansen till vettiga svar är större där! Inte att svaren därifrån skulle innehålla en vettigre inställning, men jag tror dom skulle lägga ner mer tid på att besvara dina frågor!
Fick ett överaskande svar från vänsterpartiet:
Hej Daniel
Det vore bra om du berättade för oss vad det är för fel på den av
Friespresenterade narkotikapolitiken. Vi har förhandlat med regeringen
underlång tid och kommit fram till det som han nu har presenterat. Det är
avgjort sorgligt och inte alls meningen att vi ska förvärra
situationen.Vår ambition har varit hög i det jobbet och vi vill verkligen få ett
narkotikafritt samhälle. Helst ett samhälle utan drogberoende.
Vi vet att vi inte når fram med information till en del av ungdomarna
menjag kan inte se vad som är lögner som finns i Folkhälsoinstitutets
information om narkotika. Det är det är material därifrån som skolans
AMTverksamhet bygger på. Jag skulle vara oerhört tacksam om du berättade
omoriktigheterna för mig så det kunde föras vidare.
Vänliga hälsningar
Owe Larsson
Politisk sekreterare
Sociala frågor
Vänsterpartiets riksdagsgrupp
sådär ja! V verkar ju iaf vilja bli upplysta! jag tycker vi ska gå i samlad trupp för att få ihop något bra att svara. kanske kan vi genom vänstern få in bra åsikter i riksdagen.
@Olangu wrote:
sådär ja! V verkar ju iaf vilja bli upplysta! jag tycker vi ska gå i samlad trupp för att få ihop något bra att svara. kanske kan vi genom vänstern få in bra åsikter i riksdagen.
Absolut!
Även om V för tillfället delar övriga riksdagspartiers skeva syn
på cannabis måste jag berömma Owe Larsson för den ödmjuka tonen i hans svar.Kan vi få något riksdagsparti att acceptera det faktum att FHI grundar delar av sin narkotikainformation på forskning som ibland är både tvivelaktig och inaktuell har vi vunnit mycket.
Dessutom är ju nuvarande narkotikapolitik totalt orealistisk.
Att någon ens kom på tanken ett narkotikafritt Sverige förvånar mig.
Inte ens inne på fängelser som Kumla och Hall är det narkotikafritt,
tvärtom finns där knark av alla de slag, smaker och kulörer.
Något som skall ses mot bakgrund av de relativt hårda restriktioner som gäller de intagna på sådana anstalter. Om man inte ens kan hålla en sådan restriktiv miljö fri från narkotika, vilka restriktioner skall då gälla i hela Sverige för att “visionen” om det narkotikafria Sverige skall kunna bli verklighet?Vi som verkar för att Sveriges narkotikapolitik skall förankras i verkligheten
brukar även mötas av ett annat motargument – att Sverige inte behöver en till en legal drog.
Verklighetsfrånvänt önsketänkande.Cannabis är en drog som är väl etablerad i Sverige,
detta trots att avskräckningsinformationen för länge sedan har kryddats
med rena lögner där sanningen inte räcker till för att avskräcka.Som Cheech redan har poängterat skapar detta en osäkerhet som för vissa leder till en problematisk drogkonsumtion.
Hur som helst så tror jag att en viktig bricka i spelet om legalisering är just FHI,
då många av våra styrande litar blint på deras ord.Kanske borde Swecan göra gemensam sak i att kontakta även de?
Cheech: väldigt bra initiativ, posta gärna om du får svar av någon mer.
Det är roligt att läsa hur politikerna resonerar.
Skickade ett mail tillbaka:
Hejsan!
Blev väldigt positivt överaskad av ditt mail, då jag faktiskt hade börjat tvivla på om sveriges politiker verkligen bryr sig. Självklart ska jag göra allt för att hjälpa till att belysa problemet från andra vinklar än den att drogers euforiska egenskaper smittar av sig som dagens narkotikapolitik bygger på idag. Jag skickar inom kort mina synpunkter.
MVH DanielTycker att vi kunde hjälpas åt med brevet, eller iaf. att ni kunde hjälpa mig med tips om vad jag ska ta upp. Bättre med ett mer utförligt svar enligt mig. Så bomba på med tips och synpunkter bara
Här är ett förslag på brev till Owe:
Käre Owe,De två största och mest centrala problemen i den bild som inte bara folkhälsoinstititet utan samtliga svenska myndigheter och makthavare ger av narkotika är följande.
1: Likställningen av lätta droger som Cannabis med tunga droger som heroin.
Jämt och ständigt talas det om att Cannabis minsann inte är någon lätt drog – ibland till och med att begreppet lätt drog inte ens existerar – och att alla olagliga droger oavsett styrka i de flesta fall leder till social misär och utslagning.
Detta är fel, och denna typ av budskap leder till ett väldigt stort problem bland dagens unga. När de inser att Cannabis – trots vad skola och myndigheter försöker påstå – faktiskt är en relativt lätt drog, så tror de att den information de fått gällande alla andra droger varit precis lika bristfällig. De tror helt enkelt att om Cannabis sägs vara direkt livsfarligt men visar sig inte vara det, så tror de att även tunga droger som amfetamin och heroin är mer eller mindre ofarliga.
Kortfattat så slår den felaktiga informationen angående lätta droger som Cannabis sönder förtroendet för resten av informationen som i många andra fall är helt korrekt, och den gigantiska klyfta som faktiskt finns mellan lätt och tung narkotika försvinner helt och hållet i ungdomarnas ögon, helt enkelt för att alla myndigheter förnekar att klyftan ens finns.
2: Den officiella definitionen av missbruk, som säger att oavsett vad, hur mycket eller hur ofta en person använder en drog, så är det alltid missbruk så länge drogen är olaglig.
Detta problem fungerar på ungefär samma sätt som det föregående. Svenska ungdomar växer upp med bilden att om man använder en olaglig drog – oavsett övriga omständigheter – så är man en missbrukare, och att en missbrukare är en förkastlig form av människa som lever på gatan, livnär sig på brott och som inte värderar något annat i tillvaron än sin nästa fix.
När dessa ungdomar sedan kommer upp i tonåren och själva får kontakt med narkotika, så märker de självklart väldigt snabbt att alla deras vänner som röker på lite då och då, eller tar en E på nån fest, eller vad det nu kan vara, faktiskt inte alls kan ses som missbrukare. De använder en olaglig drog och klassas därför av samhället som missbrukare, men uppfyller i övrigt inget av de drag som karaktäriserar en missbrukare, så som de blivit uppfostrade att se dem.
Även här faller alltså allt förtroende för den information som getts ut av samhället, och ungdomarna blir tvungna att helt förlita sig på sina egna iakttagelser och erfarenheter. Något som i dessa sammanhang självklart är ytterst riskabelt.
Något allmänt accepterat sunt förnuft gällande narkotikabruk finns ju inte. Det finns ingen man kan vända sig till för att få reda på var gränsen går för när det börjar bli för mycket och när bruket börjar övergå till missbruk, helt enkelt för att frågan är fullkomligt tabu och den officiella synen på detta är att ALLT bruk är missbruk. Istället testar sig ungdomarna fram helt och hållet i blindo för att själva se var gränsen går, och i olyckliga fall leder detta såkart till stora problem.
Avslutningsvis vill jag påminna er om att målet med ett narkotikafritt samhälle tyvärr är fullkomligt utopisk. Visst vore det underbart med en värld utan droger fylld av enbart nyktra och sunda människor, men så länge vi lever i en kulturell mångfald, och så länge människor tillåts bedöva sitt omdöme med alkohol, så kommer det alltid att finnas människor som använder olagliga droger. Att sträva mot ett helt narkotikafritt samhälle är inte mer realistiskt än att försöka uppnå ett alkoholfritt samhälle. Människan har ett behov av att berusa sig och kommer alltid att göra detta så länge möjlighet finns, oavsett vad lagstiftningen säger. Det är er uppgift som politiker att se till att dessa människor skadar sig själva så lite som möjligt, inte att fördöma och straffa dem som väljer att lita på sitt eget omdöme.
Tack för er tid, och jag hoppas detta hjälper er se problematiken tydligare.
/ [godtycklig signatur]
Låter rätt vettigt
*läser o myser*
Snyggt tamlin!
Bra svar! Inte för ingående på detaljerna (vilket antagligen skulle skapa missförstånd) utan en helt perfekt nivå!
Way to go tamlin !
mycket bra skrivit av både tamlin och Canis Lupus, om någon kanske skriver lite av vad båda dessa har sagt plus att lägga till lite mer så kan vi ha ett riktigt juste brev…
Jo jag har inte skrivit nåt brev, men borde det inte framföras lite att stoppa folk (som knarkar) i fängelse inte löser några problem, och inte ens där kan man, som tamlin skrev, hålla rent från droger.
Till detta med missbrukare:
Att det oftast precis som med alkohol ligger andra saker bakom ett missbruk än just själva drogen i sig.
Då ska man lägga mer resurser på vård, rehab osv. Och inte höja straffen för narkotikabrott.
Viktigast av allt är att förstå att individen (knarkaren) måste vilja sluta själv, och då ska det finnas hjälp,även om det kan tyckas att “varför ska vi gå och vänta på den dan du bestämmer dig för att sluta missbruka”.Om det nu finns andra faktorer som spelar in, vilket det alltid finns när det gäller missbruk, så är det ju en sorts sjukdom
och då ska man inte bli kastad i fängelse.
Alkolister blir väl inte kastade i fängelse?Citerar UpInSmoke :
“Givetvis har droger ofta beroendeframkallande medicinska effekter, men dessa skall inte överskattas. Ofta lägger människor en närmast religös tilltro till dessa drogers effekter – “det räcker med ett bloss hasch så sitter du med sprutan i armen” (en överdrift, javisst, men den kan fungera illustrerande) etc. Sedan finns det psykologiska beteendemönster som är nödvändiga att vägas in – långt ifrån alla söker sig till droger som heroin. Varför söker sig vissa människor till heroin, och varför fortsätter en del av dem att ta heroin regelbundet medans andra nöjer sig med att pröva eller använda drogen rekreationellt?”
Har fått svar från socialdemokraterna:
Hej Daniel! Tack för ditt e-brev.
En mycket viktig del av arbetet mot narkotika är information till
ungdomar
och deras föräldrar. Det är viktigt att alla i samhället är medvetna
om
droger, drogmissbrukets symtom och dess skadeverkningar. I det
sammanhanget
spelar skolan en central roll. Vi socialdemokrater ser ingen
anledning att
anta att de informationsmaterial som används i svenska skolors
narkotikaupplysning är undermåliga. De böcker och annat material som
används till undervisning kontrolleras noggrant av kompetent
skolpersonal,
och vi har ingen anledning att betvivla att de gör ett bra arbete.Du undrar vilken roll vi anser att polisen bör ha i arbetet mot
narkotika.
Vi tror att polisen har en mycket viktig roll att spela genom sina
insatser
mot såväl bruk som langning av droger. Människor som fastnat i
destruktiva
beroenden av droger behöver hjälp, och när de kommer i kontakt med
polisen
finns möjlighet för samhället att vidta åtgärder. Polisiära insatser
minskar efterfrågan på narkotika genom att skapa en tröskel för
narkotikabruk, samt genom att markera från samhällets sida att det
inte är
acceptabelt att missbruka droger.Det yttersta målet för vår narkotikapolitik är att skapa ett
narkotikafritt
samhälle. Det målet satte vi upp redan i slutet av 70-talet och det
ligger
fast. Det är ett högt ställt mål som ger uttryck för samhällets
hållning:
att vi inte accepterar att narkotika sprids i samhället. Den
hållningen är
särskilt viktigt i dag när starka krafter i många länder verkar för
att
politikens mål enbart skall inriktas på att begränsa narkotikans
skadeverkningar. I praktiken innebär ett sådant synsätt att
narkotikamissbruket accepteras som en del i samhället.Tillsammans kan vi göra Sverige bättre.
Vanliga skitsnacket alltså.. Men juste att svara iaf.
och från miljöpartiet:
Tack för ditt mail.
Vad avser den information du vill förmedla kan du vara relativt lugn.
Jag
är “spammad” med drogrestriktiva, drogliberala och diverse
andra mail ang
narkotikafrågan. Flertalet mail kommer från drogliberala ungdomar
(trots
att antalet drogliberala i samhället är litet, även om media tycker
om att
förmedla den motsatta bilden).Jag får nog lov att göra dig besviken.
Miljöpartiet driver en narkotikarestriktiv politik. Målsättningen är
att
minimera narkotikan i samhället.
Så är det, oavsett vad andra intressen tycker.Du har rätt i att fakta och informationsspridningen uppenbarligen
inte har
effekt på alla.
Icke att förglömma är att den har effekt på många. (Även jag var ung
för
inte så längesedan, i vissa forum definieras jag alltjämt som ung.
Information och fakta, särskilt den jag sökte själv påverkade mitt
eget
ställningstagande.
Du har även rätt i att information och fakta ständigt måste granskas,
utvärderas och förändras i takt med den vetenskapliga utvecklingen. På
alla områden finns även olika uppfattning om vad som är korrekta
fakta och
hur dessa skall tolkas. Du har i detat fall en åsikt, andra har andra
åsikter.Polisiärbrottsbekämpning syftar givetvis inte till att slå i huvudet
på
ungdomar att de inte skall knarka. Brottsbekämpningen syftar, som
ordet
indikerar, på att bekämpa brott. Polisen skall “upptäcka”,
ingripa, och
utreda brott och brottsmisstankar. Primärt är avsikten att störa
marknaden
genom att “strypa”/försvåra tillförseln. Straffrätt syftar
inte enkom till
att kriminalisera och lagföra frö begångna kriminaliserade gärningar.
Straffrätten syftar även till att vara handlingsdirigerande. man
säger att
den har en allmän och individualpreventiv verkan. Vissa personer
reflekterar inte över att överhuvudtaget begå ett brott, vissa
personer
underlåter att begå ett brott pga risken för att bli upptäckt,
lagförd och
“straffad”. andra individer (en lite del av befolkningen)
är, vad som
brukar kallas, riskbenägen. Prevention har ringa effekt på den som
inte
bryr sig om risken för att upptäckas, lagföras och straffas. Vissa kan
till och med få en “kick” av det. Här talar vi dock om en
ytterst
marginell grupp i samhället. vissa av våra notoriska kända förbrytare
får
hänsföras till den kategorin.Jag hoppas detta besvarar ditt mail.
Jag är tjänsteman, varför jag inte driver eller har för avsikt att
driva
politik. Jag vidarebefordrar ditt mail till för området ansvarig
politiker
(efter valet i och med att vi idag inte vet vem som blir ansvarig
eller om
mp är kvar i riksdagen).
Du får dock nog lov att utgå ifrån att mp inte kommer att ändra sin
narkotikapolitik.Samma där..
Miljöpartiets svar var ändå ganska intressant, om än fyllt av tvivelaktiga påståenden…
vissa personer underlåter att begå ett brott pga risken för att bli upptäckt, lagförd och “straffad”.
Han talade om att “vissa” och “vissa” – som tillsamans utgör majoriteten – inte tog drogen pga av den kriminella handling det innebar; rädslan för att bli straffad av samhället. Sen menade han att en minoritet inte brydde sig om lagen utan “till och med kunde få en kick”.
Hur sant är då detta? Ja, man kan ju gå ut och fråga ungdomarna. För att inte blanda in massa fördomar om cannabis, bör det vara lämpligare att fråga dem om t.ex. alkohol (och då sådana ungdomar som anser det moraliskt att berusa sig): Skulle Du våga dricka en öl om du kunde bli straffad av polisen? Hmm, hur många tror ni svara nej. Man vet ju aldrig, polisen kanske kommer och griper en om man smusslar i sig en öl framför tvn…
Seriöst, det var ett jävligt dåligt påstående. Däremot kan kriminaliseringen verka tillsammans med skräckpropagandan, alltså att handlingen man utför räknas som en sådan vedervärdig synd för människan att hon ska behövas straffas av hela samhället. Då är det nog några som avstår, sålänge deras moraliska idéer och förljugna bild angående narkotikan kvarstår.
Men är detta försvarbart. Är det rätt att ta ifrån människorna deras ansvar genom att förtala och kriminalisera det farliga. Bör man informera i skolorna om att skidåkning ofta leder till förlamning och död, att skidåkare är en farsot för samhället, och att de är ett kriminellt pack som ska straffas för sin oaktsamhet att söka spänning. De förstör ju samhället, de förstör maskineriet. I det moderna samhället äter, sover och jobbar man.
Ok gick lite långt. Men poängen är att det inte är försvarbart. Visst bör man informera i skolorna (och överhuvudtaget, bör tillhöra allmänbildningen), men det ska inte innebära att förtala och hota folket, bara för man tror att de saknar förmåga till ansvarstagande. De flesta, precis som jag, förstår nog att det inte är lämpligt att röka på eller supa dagen innan ett viktigt prov eller liknande. Alltså kommer det – för de flesta – inte innebära någon större skillnad med en avkrim, eller rättare sagt ingen som helst ansvarsskillnad.
Det kommer dock bli fler som provar, vilket egentligen inte utgör något problem för samhället. Det enda vesäntliga problemet är missbruket, vilket däremot drabbar en liten minoritet. Denna minoritet kan då främst tänkas utgöras av människor med sociala problem etc. Dock kommer det procentuella missbruket från befolkningen inte öka nämnvärt, då de missbrukare som redan finns är människor som är oberoende av vad för narkotikalagar som gäller; de söker sig till narkotika i vilket fall. Exempel på denna utgång är Holland.oj, nu blev det visst lite gamla efterrapningar, men det går väl alltid med lite repetition 😡
Förövrigt är det, med ovanstående argument i åtanke, helst bisarrt att man ska straffas för att röka en joint. Det tror jag nog alla andra också kommer att tycka, när de sitter och skrattar åt det 20 år efter en legalisering.
Vad har då bestraffning för verkan, jämfört med att inte bli bestraffad? Det kan man ju fråga sig, men det är inte nåt jag orkar gå in på nu. *gäsp*
Log in to reply.
