Panikångest igen.
Har sett att det redan finns ett par trådar om cannabis och panikångest men då jag utgår ifrån att olika fall av PÅ delar vissa likheter så finns det alltid ”unika” omständigheter.
Så jag startar en tråd till.
Jag fick diagnosen i slutet av sommaren 06, varit sjukskriven sen dess (studerar i vanliga fall).
(PÅ var ett resultat av att inte tagit tag i ett par tunga topicar i mitt liv + för hårt alkoholintag under en period, för lite vila, för mycket jobb och studier)
Jag äter antidepressiva tabletter (paroxetin) och har även tillgång till lugnande (Atarax), kan ju tillägga att jag har recept på båda läkemedlen.Har inte tagit lugnande någon gång hittills.
Jag röker väldigt sällan, har enbart hållit det till festivaler de senaste åren.
Jag har fått panikattacker/nojjor vid enstaka tillfällen när jag rökt, dock inte alltid.
Själv tror jag det beror på ovana, fel sorts gräs och inte så lugna omgivningar (svårt att känna sig trygg osv.)Jag vill inte röka så länge jag går på medicin och så länge jag känner att jag inte fått kontroll över min PÅ.
Min PÅ har dock fått mig att fundera över vad jag vill ha ut av livet.
Och för första gången i mit liv har jag ett mål att eftersträva.
Jag vill flytta ut på landet, försöka bli så självförsörjande som jag bara kan (dvs inte jaga karriär osv utan leva ett ganska spartanskt liv och sysselsätta mig med sådant som jag tycker om osv).Jag har bestämmt mig för att sluta dricka alkohol då jag tycker att det kommer mer negativt med en fylla än positivt.
Jag vill även odla lite cannabis enbart för eget bruk och för att röka max 1 gång i månaden.
Just det med cannabisen tog jag upp med min familj.
Jag möttes inte av någon större förståelse hör och häpna…
Själv så har jag en del argument för att odla eget:
1, Jag vet vad jag röker i motsatts till att köpa av någon skummis på stan…
2. Jag kan välj en strain som jag vet passar mig och min PÅ.
3. Jag är övertygad om att det är nyttigare för kroppen att röka 1gång i månaden än att dricka så som jag gör/gjorde 1-4ggr i månaden.
4. Att jag tar upp det med min familj så att de vet om vad jag gör, å så sätt skulle märka ifall jag skulle avika från ”max 1 röka i månaden”
5. Jag kan röka själv hemma för att varva ner och ladda om (jag spänner mig en del i sociala förhållanden) istället för att röka på bland folk osv vilket jag vet kan ge mig nojjor.Jag skall editera och lägga till punkter allt eftersom, hade fler men de försvann nu när jag satte mig ner och började skriva…
Min familj svarade istortsett bara med att jag tillslut inte skulle klara av bara 1 röka i månaden.
Förstår deras oro, det sista jag vill är att fastna och komma på mig själv rökandes 24/7.
Lite därför jag berättar för dem om mina planer, jag tror stenhårt på mina egna ideal och regler gällande rökning, men jag tror det är bra att familjen vet om vad som händer så att de märker ifall jag skulle svika mina ideal och regler (något jag verkligen inte tror jag någonsin skulle göra, jag har ju trots allt klara att hålla rökandet enbart till festivaler de senaste 5 åren).Har ni mer förslag på positiva respektive dåliga punkter (rent objektivt) angående min situation?
Som sagt jag planerar inte att börja röka föränn jag slutat med mediciner och känner att jag har min PÅ under kontroll.
Jag kommer säkert att flika in lite mer grejjer i denna tråden ju mer jag får fundera kring detta.
Ha det bra!
- 9 Replies
Jag tycker inte Du ska röka om Du har många dåliga erfarenheter, specielt inte om Du sitter på landet själv.
När/om Du börjar röka igen så rök i först tillsammans med någon Du litar på och känner dig trygg med, en bra vän eller någon Du älskar.
Det låter mycket smart att inte röka medans Du tar medicin heller.
Om Du odlar själv så odla lite i taget om Du är rädd att gå loss för mycket. Man kan ju inte röka mer än man har liksom.
Det låter positivt att Du börjar tänka om i Ditt liv och vad du eftersträvar, jag är inte mer doktor än Dr Dre men det låter som ett stort steg i rätt riktning i mina öron.
Tveka inte att flika in mer saker, det brukar hjälpa att “prata” med folk som man inte känner (jag talar av egen erfarenhet) då dom ofta ser saker mer objektivt och kan få en att se saker “outside the box”.Jag hoppas att jag kunde komma med nått konstruktivt i alla fall.
Mvh
/Spindelnlåt bli det man,,du kommer bara att må ännu sämre
Kanske ingen höjdare att börja självmedicinera med CB. Är man inte i rätt sinnesstämmning så kan det ge rakt motsatt effekt. Du skriver vidare att du har haft problem med överintag av alkohol under pressade perioder. Kan du ärligt säga till dig själv att du inte gör CB till ett likadant problem. Att bara röka en gång i månaden när du har de mängder som du förmodligen får om du odlar kan vara mycket svårt om man har en personlighet som gör att man gärna flyr problem med hjälp av substanser, särskilt om man sitter själv och grubblar isolerad i ödemarken. Detta är inte menat som ngn diagnos utan mer som en tankeställare.
Lycka till// the_mighty
Klart att du skall vara försiktig. Men annars hade du väl inte postat som du gör?
Om du är någotsånär trygg i dig själv tror jag gott att du kan experimentera lite. Se framförallt till att ta små doser- då vet du att det kommer att gå över snabbt om det blir otäckt. Att utmana sina demoner kan göra susen ibland.
Jag vet av egen erfarenhet vilken god övning jag har fått i att handskas med nojor av olika slag, och i att genomskåda vissa och ta vissa på allvar.
Men om du får en riktig attack av ångest tror jag att det är en jäkla god “livlina” att veta att cb-effekten kommer att gå över inom några minuter. Vilket alltså är fullt möjligt om man har tålamod att röka pyttelite åt gången.
Det värsta som kan hända är väl att det utlöser/triggar en ångestattack. Om du känner att du är beredd att ta en brottningsmatch med din ångest- go for it. Om inte- då kanske du skall vänta tills du känner dig tryggare/starkare/säkrare?
Lycka till! Berätta gärna vad du kommer fram till.
Tackar för råden och tankarna ni bjudit på!
The mighty, jag skulle nog inte själv säga att jag har en missbrukarpersonlighet, att det blev mycket alkohol under en period var för att det var första semestern på 3-4 år…
Nu har jag inte druckit mig berusad på snart ett halvår och jag saknar det inte ens. Jag har inte heller rökt sen juli.
Och som sagt tidigare; jag kommer att vara öppen mot mina närmsta så att de vet vad som gäller, vilket även leder till att det blir i stort sett omöjligt för mig att missbruka istället för att bruka.
PÅ är bland det hemskaste känslor en människa kan råka ut för – dock ofarligt, ironiskt nog!
Ett tips, håll dig bort från sativa dominerande strains, om du inte klarar av dem! Om du verkligen “måste” röka, så satsa på tunga, tunga indica dominerade strains, som inte alls till närmelsevis blottar själens svagheter som mer uppåt sativa dominerande strains gör!Se PÅ som ett odjur i dig som vill tala om för dig att du behöver ända din livsstil! Första gången som jag fick PÅ så trodde jag att jag skulle dö, och det var en fasansfull upplevelse att drabbas av i pårökt tillstånd! Så hjälplös jag var! Om jag nu drabbas av det (mycket ovanligt) så försöker jag att verkligen slappna av! Ett tips är att säga bara till dej själv att: Låt det komma bara, kämpa inte emot! Visa lite mod!
Var rädd om dej och lägg CB på hyllen ett tag du och varva ner samt ta hand om dej!
Har redan börjat ändra min livsstil, varken röker eller dricker sen ett par månader tillbaka.
Har också kommit fram till att sativa dominanta strains inte är det bästa för mig, har fått attacker då jag rökt och som du säger så är det inget roligt.
Jag har några saker kvar att ändra/fixa i min livsstill, känns som om att jag rör mig framåt men inte i någon hiskelig fart. Men framåt iallafall.
Bara att göra som man känner, du känner ju dig själv bäst.
Vill själv bo avsides och ha min grej rullandes och bara leva. Havet är min grej och lugnet. Inte än men det kommer senare när jag är redo.
Intaget av Mary Jane är ju inviduellt. Bara känna sig fram.Men med tiden så får en massa nya sätt att tänka och göra sin dag. Har passerat en del spärrar och jag gör som jag känner. Skulle lätt röka på dagligen i nuläget om det gick runt med stash.
Jag brukar komma till en naturlig gräns då jag kanske lägger det på hyllan eller drar ner ett tag. Det är alltid 24 timmar på ett dygn, något måste man ha att gör så då brukar jag hitta på något annat. Byta ut ett mot det andra.
Ibland ångrar man sig men då har man iaf erfarenheten, sen är det upp till hur man använder den.Allt är hur man gör det till med det man har. Hoppas det blir bra ditt.
liten uppdatering, kännde att jag behövde skriva av mig lite.
Slutat med mina mediciner och det känns skit härligt att bli sig själv igen eller vad man ska säga, fattade inte vilken zombie medicinen gjorde mig till föränn man började trappa ner dosen.
Psykiskt så känns det bara bra med att sluta ta medicin, fysiskt så har jag dragit på mig lite bieffekter, yrsel, febrig, svårt att sova osv men det är ju sånt som försvinner efter ett tag.
Har även börjatt gå hos en bra psykolog och skall snart börja besöka det lokala ångestsällskapet.
sjukskriven igen men nu känns det som om man är på rätt väg ändå!
Log in to reply.
