Noja! att vara eller inte vara…
Skriver det här efter att själv och kompisar råkat ut för det och sett här att andra också råkat uför den…jag tar mig friheten att kalla den farbror blå nojan!
Den kan ju uttrycka sig i alla möjliga varitaioner..ja jävlar…flashback i skrivandes stund… i alla fall du röker din fredspipa i lugn å ro plötsligt så åker en polisbil förrbi utanför lägenheten och det måste ju vara dig dom är ute efter vad som händer sen kan nog en del tänka sig tillbaks till…
Ifall vi istället levde i en cannabis vänligt samhälle där jag kan avnjuta min fredspipa och vara en laglydig medborgare, hur hade nojan blivit när polisbilen åkt förbi då?…
Kan det vara så att man som vanlig svensson undermedvetet känner en del “skuld” att man gör något olagligt inte följer samhällets normer som farbror blå nojan uppstår…menar skulle t.ex antalet nojer vara mindre i amsterdamm där man får vara normal!…bara en tanke!!
- 11 Replies
Antalet nojor är ofantligt mycket mindre i Amsterdam av egen erfarenhet. Man känner sig fri.
min erfarenhet är att om man röker där ingen bryr sig eller det finns lagstiftning som gör att det är tillåtet försvinner nojorna som kommer med polisbilen.
OOh nej, i amsterdam existerar inte nojja. Det kändes helt fantastiskt när en polismotorcyklist rullade fram o kollade läget när jag satt o rullade på en parkbänk i redlight. Gav honom honör, fick en tillbaka, sen brummade han vidare. Var Otroligt betryggande o ha dom på sin sida för en gångs skull. Jag bad några snutar i leidsplein efter vägbeskrivning helt maxxad på spacecake, bara för att liksom.
Eller att gå på en sån “civiliserad” tillställning som en konsert med klassisk musik o slippa blickar för smått avvikande beteenden, o bara få leenden.
Eller när du besökt badhuset o precis kommit ut ur eucalyptusbastun , kan du ta med dig en doobie ut på altanen o njuta av lite extra innan du hoppar ner i bubbelpoolen. Fan det e sann frihet!
- snoddas wrote:OOh nej, i amsterdam existerar inte nojja. Det kändes helt fantastiskt när en polismotorcyklist rullade fram o kollade läget när jag satt o rullade på en parkbänk i redlight. Gav honom honör, fick en tillbaka, sen brummade han vidare. Var Otroligt betryggande o ha dom på sin sida för en gångs skull. Jag bad några snutar i leidsplein efter vägbeskrivning helt maxxad på spacecake, bara för att liksom.
Eller att gå på en sån “civiliserad” tillställning som en konsert med klassisk musik o slippa blickar för smått avvikande beteenden, o bara få leenden.
Eller när du besökt badhuset o precis kommit ut ur eucalyptusbastun , kan du ta med dig en doobie ut på altanen o njuta av lite extra innan du hoppar ner i bubbelpoolen. Fan det e sann frihet!
1+
Håller helt med! Det känns awesome att ha respekt och tilltro till polisen när man är där nere. U| Cannabisaktivism?
Njae, snarare ➡ Coffeshopen.Jag brukar bara fundera på om det egentligen finns nån anledning för mig att nojja när den börjar komma krypande, men i 9 fall av 10 så känns det för långsökt för att va värt att oroa sig för så då släpper den
Så länge man beter sig hyfsat normalt så tror ja risken är ganska liten att åka fast. Speciellt om man klär sig ganska vanligt,är ostraffad och inte rör sig med folk som är kända för att hålla på mycket eller va bråkiga så är det nog ingen stor risk att polisen ska komma och kolla dig
Sitter dom dessutom i en bil 50m bort och du sitter på altanen med en spliff så ska det mycket till för att dom ska känna lukten eller inte tro det är en vanlig cigg
dom är duktiga på att sitta i bilar i det här landet har jag märkt allt mer
Inte ens i stadsparker orkar dom spatsera utan ska in o bröta med sin bil bland livsnjutande människor och verka stöddiga.Vad är det för fel på dom? fördelen är juh att en ser bilen flera mil bort, patrullerar dom kan de smyga sig på en
Jag skulle vilja göra skillnad mellan olika nojjor. Det är mig veterligen inte så enkelt som att polisen skulle vara orsaken till nojjorna.
Det är lite som att säga att man blir förkyld av att det ser kallt ut utomhus när man sitter inne i sin varma sköna lägenhet. Det rä ju först när man går ut med för lite kläder på som man blir förkyld. Och det är ju först när man röker som man blir paranoid.Cannabis har ju (generellt, kanske inte för alla, och säkert många som vill hävda motsatsen) förmågan att göra känsliga människor i känsliga lägen paranoida över i stort sett vad som helst.
Man kan nästan hävda att paranoia är en av cannabis största nackdelar.
Har inte någon varit med om social paranoia? Typ att man tror att alla pratarom en eller att man tror att folk tänker på hur man rör sig, eller att man tänker för mycket på hur man beter sig för att man tror att alla registrerar allt hela tiden.Enligt egna och vänners erfarenhet så blir man olika nojjig av olika röka, och man kan bli lika nojjig när man ser polisen som när man går i skogen.
Är man riktigt bäng kan man tilloch med få för sig att det sitter civare mellan träden.Inte konstigt att man i Sverige blir rädd för polisen om man röker. Men är det polisens fel, ditt fel, eller cannabis fel? Eller kanske en kombination?
Och hur mår man när man ser polisen som åker förbi utanför om man har 100g gräs i garderoben och är helt nykter. Inte så farligt va?
Hade vi inte haft poliser i vårt lilla land hade man nog blivit paranoid bara av att ligga i soffan. Vad som helst skulle ju kunna hända. Tre superspänniga gangsters kanske hade bankat ner din dörr och rånat dig? Vem vet?
Jag tycker det är rätt skönt att veta att polisen är mitt största problem, och det är inte så farligt. Men nojjar gör jag ändå ibland.
Jag instämmer i knappeknapps inlägg; många goda poänger där (välkommen till forumet förresten).
Lite nojja är ett sundhetstecken, det betyder att man tar säkerheten på allvar.
Jag betraktar cannabis-inducerad nojja som en bieffekt av en i grunden positiv effekt av cannabisruset; den fördjupade analysförmågan. Man vidgar sina tankeprocesser utanför de vanliga ramarna och medvetandegörs av faktumet att ens DNA faktiskt finns på den kastade joint-roachen. Att man under sin promenad fastnade på tre stycken olika bevakningskameror, att bredbandsleverantören kan ta fram tidpunkterna för ditt senaste Swecanbesök. Att det faktiskt är hela 15 personer i Din vänkrets som känner till att Du röker och att det rent statistiskt sett är omöjligt att de behåller denna kunskap helt för sig själva…
Man drar sig till minnes att det faktiskt sitter poliser på narkotikaroteln som ägnar flera timmar i veckan åt att söka på användarnamn samt kartlägga Swecan-medlemmar för att komma åt odlingar osv.Hemligheten är att inte låta tankeprocesserna stanna härvid utan tvärtom fortsätta analysen; hur stor sannolikhet är det att polisen avsätter resurser på att kartlägga just mig i denna stund i denna del av staden? Hur många andra fimpar ligger det i området? Hur vanligt är det att polisen samlar upp fimpar från backen för att göra dna-analyser på dem om det inte gäller mord/våldtäkt/dråp osv. ?
Livet är en aldrig sinande ström av riskbedömningar och nojja bör betraktas ur denna synvinkel i mitt tycke.
När man börjar nojja upp sig så ska man inte omedelbart försöka undertrycka tankarna utan tvärtom följa tanken till dess slut och försöka dra logiska slutsatser utifrån sitt resonemang. Det är det bästa råd jag kan ge angående nojja; vågar man bara tänka klart så ser man oftast om oron är befogad eller ej.
utan tanke på tidigare inlägg:
Mina nojjor beror helt och hållet på att jag måste sköta mitt liv så att ingen märker att jag gör olagliga handlingar, att jag är helt prickfri.
Det ända som är jobbigt är att arbetskollegor, flickvän, barns mamma ska få reda på att jag puffar, därmed är det nojjigt när jag röker i mitt hem.
För ett par veckor sedan berättade jag för min tjej att jag röker ibland, helt okej tyckte hon, gott en nojja mindre. en vecka senare hittade mina barns mor ett antal plantor, hon sa: “jag tycker du ska plantera dom ute så inte barnen har en endaste möjlighet att få tag på dom bara” alltså är hon okej med att jag pysslar med det jag gör så länge kidsen inte kan komma i närheten utav dom.därmed har jag bara en nojja kvar, myndigheternas inblandning, därmed tror jag att nojja gärna skulle försvinna om man tilläts röka lite puff för egen hand! det var min slutsats!
tilläggas kan, att jag använder inga droger, lagliga eller ej, när jag har mina barn hos mej.
håll höjden
/brum
Jag känner igen det med nojjan.
Nojjan får man bara för att man är rädd för att åka fast / bli påkommen.
Du är en människa och är här bara en gång åker du fast så åker du fast.
Då inser du den verkliga sanningen om den svenska NKtiKA politiken.
Efter du har åkt fast kan du inte röka utan att bli nojjig kan jag säga.
Så rök där du känner dig hemma ska jag tipsa.
Log in to reply.