Miljöskador, Näringsbrist, Förgiftning. (bilder)
(den engelska orginaltexten fanns på overgrow).
Nu med bilder, igen. Tack Alrik!
Visserligen är hampa en mycket tålig planta som kan “växa som ogräs” i vitt skilda klimat men den kan också drabbas av samma sorts problem som andra örter, t.ex. näringsbrist, övergödning, fel pH-nivå, sjukdomar, röta, svampangrepp e.t.c. Vid optimala förhållanden så ger plantorna maximal kvalitet och avkastning. Olika arvsanlag hos olika arter medför att vissa sorter är känsligare än andra för miljöstörningar.
Innehållsförteckning:
Brännskador
Näringsbrännskada
Övervattning
pH-värde
Ozonskada
Näringsproblem
Rotförvridning
Symptom på skottskador
Mobila spårelement
Kväve (N), -brist, -förgiftning
Fosfor (P), -brist, -förgiftning
Kalium (K), -brist, -förgiftning
Magnesium (Mg), -brist, -förgiftning
Zink (Zn), -brist, -förgiftning
Imobila spårelement
Svavel (S), -brist, -förgiftning
Kalcium (Ca), -brist, -förgiftning
Järn (Fe), -brist, -förgiftning
Mangan (Mn), -brist, -förgiftning
Klor (Cl), -brist, -förgiftning
Bor (, -brist, -förgiftning
Koppar (Cu), -brist, -förgiftning
Molybden (Mo), -brist, -förgiftning
Natrium (Na)
Kisel (Si)
Kobolt (Co)
Brännskador
Om Du tittar på bild 1 så kan Du se att kanterna på bladet har blivit gulbruna. Detta är en indikation på värmeskador. Skadorna liknar dom brännskador som kan orsakas av näring, förutom att dom i detta fall endast uppstår på dom delar av plantan som är närmast belysningskällan. Enda botemedlet är att sänka temperaturen genom att antigen flytta plantan eller lampan.
bild 1 – värmeskada
Näringsbrännskada
Bladet på bild 2 har blivit bränt av näringsvätska. Dessa symtom framträder om alltför starkt koncentrerad näringsvätska använts. Problemet kan också orsakas av att näringsvätska har spillts på bladen och att dom därefter har belysts med en stark ljuskälla.bild 2 – näringsbrännskada
På bild 3 ser Du ett blad som befinner sig i förstadiet till en näringsbrännskade. Det är en indikation på att plantan har tillgodogjort sig alla näringsämnen den behöver, och lite till. Minska styrkan i näringslösningen lite, och problemet ska försvinna. Om en planta inte får större skador än dessa så mår den förmodligen ganska bra.
bild 3 – förstadie till näringsbrännskada
Bild 4 visar definitivt en brännskada p.g.a. övergödning. Alltför höga nivåer av näringsämen ansamlas i bladen vilket får dom att torka ut och brinna upp. Enda chansen att rädda plantan är att omedelbart spola rent rotsystemet med rikligt med rent vatten för att förhindra att skadan förvärras och så att rötterna kan återhämta sig. Hitta och avlägsna därefter källan till dom höga näringshalterna.
bild 4 – brännskada orsakad av övergödning
Övervattning
Plantorna på bild 5 har blivit vattnade av ett kontinuerligt bevattningssystem. Detta tenderar att konstant dränka rotsystemet. Det är bättre att använda ett periodiskt system som bevattnar plantorna t.ex. i 30 minuter var 3:e timme. Det periodiska systemet ger röttererna en chans att tillgodogöra sig det syre dom behöver samt förhindrar att rötterna ruttnar.
bild 5 – övervattning
Instabilt pH-värde
Bladen på bild 6 och bild 7 är från samma planta. Problemet skulle kunna bero på övergödning men det är troligare att orsaken är ett fluktuerade(“ständigt stigande och fallande”) pH-värde. För högt eller lågt pH-värde kan låsa näringsämnen i olösliga salter och andra ämnen som i vissa fall kan vara giftiga för plantan. Dessa “mineralklumpar” bildar “hot-spots” som bränner rötterna och därmed skadar hela plantan. Om pH-värdet är för lågt så använd t.ex. kalk för att höja det, om värdet är för högt så kan det sänkas med t.ex naturell torv, saltsyra eller fosforsyra. För att testa pH-värdet så används t.ex. Lackmuspapper, pH-papper eller elektroniska mätinstrument. Hampa trivs vanligen bäst i en jord med ett pH-värde mellan 6,3 och 7,0, i hydro mellan 5,2 och 5,5.
bild 6 – Instabilt/fel pH-värde
bild 7 – Instabilt/fel pH-värde
Ozonskada
Ozonskador är ett ovanligt problem men om det uppstår så visar sig symtomen lokal runt ozon-generatorn. Skadorna liknar dom vid magnesiumbrist men särskiljer sig just genom att skadorna begränsas till området närmast generatorn.
bild 8 – ozonskada
Allmänna näringsproblem
Rotförvridning
Rotförtvining beror oftast på kalciumbrist, för hög pH, aluminumförgiftning och kopparförgiftning. Dom förkortade rötterna tjocknar, sidorötterna blir knubbiga och hängande. Hela rotsystemet missfärgas ofta och får brun eller grå färg.Symptom på skottskador.
Nya skott vecklar inte ut sig; unga blad blir skeva; döda bladändar; plantan har en mattgrön färg; beror ofta på kopparbrist.Nya skott vissnar eller är döda; dvärgväxt eller stamkollaps; förvridna skott; plantan har grön färg; beror ofta på kalciumbrist.
Unga blad har en blekgrön eller gul färg; döda toppar eller toppar som bildar rosetter; plantan krymper; plantan har en mörkgrön färg: beror ofta på borbrist.
Mobila spårelement
Skador av spårelement visar sig oftast först på dom äldre bladen eftersom spårelementen kommer att transporteras till plantans tillväxtområden så länge ett behov finns.Kväve (N)
Nitrat/Ammoniumklorid(salmiak) finns i både oorganisk och organisk form i plantan och bildar tillsammans med med kol, väte, syre och svavel: aminosyror, enzymer, grundläggande syror, klorofyll, alkaliska och basiska ämnen. Kväve är viktigt för bildandet av dom molekulära proteiner som bygger upp plantans vävnad.En planta behöver mycket kväve under sin vegetativa period, men det är lätt att överdosera. Om en planta har fått för mycket så spola rent/genomvattna jorden med rikligt med rent vatten.
Lösliga salter (särskilt nitrat) är direkt tillgängliga för plantan, medan olösliga salter först måste brytas ned av mikrober i jorden innan rötterna kan ta upp dom. Undvik överdriven användning av ammoniumsalt då det kan blockera upttagningen av andra näringsämnen.
För mycket kväve försenar blommningen. Mot slutet av blomperioden så är det lämpligt att ge plantan lite för lite kväve så att plantan “lider” av lätta kvävebrist-symtom. Detta för att uppnå bästa smak.
Kvävebrist
Plantorna ser hänginga ut, växer långsamt och blir veka och förvridna. Kvaliteten och kvantiteten kommer att reduceras avsevärt. Äldre löv kommer att gulna i avsaknad av klorofyll. Alla äldre blad kommer att byta färg till ljusgrönt/gult ungefär samtidigt, och kommer förmodligen att dö och ramla av. Stammen, bladfästen och lågt sittande blad kan färgas lila.bild 9 – Kvävebrist under blomperioden
Bild 9 och 10 illustrerar kvävebrist under blomperiodens slutfas. Detta är 100% normalt.
bild 10 – Kvävebrist under blomperiodens slutfas
Kväveförgiftning
Löven får ofta en mörkgrön färg. I dom tidiga stadierna växer bladverket extra frodigt. Om övergödningen är allvarlig så kommer bladen att börja torka och falla av. Rotsystemet kommer att förbli underutvecklat eller försämras med tiden. Bildandet av blommor och frön kommer att förhindras eller deformeras. Plantans stresstålighet kommer dramatiskt att sänkas. Stammens kärl kommer att brytas ned vilket förhindrar plantans vattenupptagning.Fosfor (P)
Fosfor behövs för att plantan skall kunna bygga upp enzymerna och proteinerna Adenosine TriPhosphate (ATP), RiboNucleic Acids (RNA), DeoxyriboNucleic Acids (DNA) och phytin. ATP är involverat i plantans energitransport, RNA och DNA är genetiska beståndsdelar. Phytin är används i näringsupptagningen.Fosforbrist
bild 11 uppvisar allvarliga symtom på fosforbrist under blomstadiet. Stambladen blir mörkgröna eller rödlila och kan därefter gulna. Övriga bladen kan böja sig nedåt/inåt, bli bruna och dö. Förkrympta blomställningar är ett annat symtom.Fosforbrist visar sig genom långsam tillväxt, veka och krokiga plantor som har mörkgrön och/eller lila pigmentering på äldre blad och på stammen.
En liten brist under blommningen är normalt, men en större brist skall undvikas. Röda bladknutar och stammar är en genetisk variation som många sorters hampa har, plus att det kan vara symtom på N, K eller Mg-brist. För mycket fosfor kan leda till järnbrist.
Lilafärgning: ansamlingar av “anthocyanin pigments” orsakar en heltäckande mörkgrön färg med lila, röda eller blå inslag och är det vanligaste tecknet på fosforbrist. En del hampasorter kan reagera på fosforbrist genom att gulna i.s.f. att lilafärgas. Hos vissa sorter är lilafärgning ett naturligt särdrag.
bild 11 – Allvarlig fosforbrist under blomperioden
Bild 12 visar fosforbrist under den vegetativa fasen. Många misstar detta med svampangrepp, men var vaksam på skador som uppstår nära bladändarna och löv blir blekgrå med en bräcklig yta.
bild 12 – Fosforbrist under den vegetativa fasen
Fosforförgiftning
Detta tillstånd är ovanligt och förhindras till viss del av pH-begränsningar. Övergödning med fosfor kan inverka negativt på tillgängligheten och stabiliteten av koppar och zink.Kalium (K)
Kalium är involverat i att upprätthålla plantans vatteninnehåll och uppsugningstryck. Kalium är också nödvändig för plantans lagring och fördelning av kolhydrater. Kaliumbrist kommer att reducera mängd och kvalitet.Kaliumbrist
Äldre löv bleknar till att börja med för att därefter snabbt utveckla mörka områden med död bladvävnad. Skadorna visar sig först på bladspetsarna och på bladens kanter. Stammen och grenarna blir sköra och bryts lätt av och plantan kan bli långsträckt samt extra känslig för sjukdomar och förgiftning. Symtomen påminner om dom vid järnbrist men kaliumbrist uppvisar dessutom krullade blandspetsar samt oläkbara brännskador på bladens kanter.För höga halter Natrium(Na) tränger undan kalium och orsakar på så sätt kaliumbrist. Källor till för höga natriumhalter kan vara: bikarbonatsoda (“pH-upp”), för mycket gödsel eller mjukgörande vattenfilter (som inte skall användas). Om problmen beror på för höga natriumhalter, spola rent/genomvattna jorden. Kalium kan bindas till jorden av för höga halter kalcium eller ammoniumnitrat eller ibland av för kallt väder.
bild 13 – Kaliumbrist
bild 14 – Kaliumbrist
Kaliumförgiftning
Vanligtvis upptar inte plantan mer kalium än den behöver. För höga halter med kalium kan försvåra upptagingen av magnesium, mangan, zink och järn samt påverka tillgängligheten av kalcium.Magnesium (Mg)
Magnesium är en komponent i en klorofyllmolekyl och behövs av dom flesta enzymer.Magnesiumbrist
Om plantan lider av magnesiumbrist så kommer den att gulna (som kan övergå i brunt) och bladens vener kommer att blekna, symtomen visar sig först på dom äldre bladen. Skadorna uppstår först på blandens yttre halvor och sprider sig därefter inåt mellan venerna. Notera att bladvenerna kan bibehålla en grönaktig färg som i exemplet på bild 15bild 15 -Magnesiumbrist
Notera på bild 16 och bild 17 att bladen böjer sig uppåt, ungefär som om dom ber. Dom ber om magnesium. Det händer också att bladspetsarna tvinnas.
bild 16 -Magnesiumbrist
bild 17 -Magnesiumbrist
Magnesiumbrist kan botas genom att vattna plantorna med en lösning som innehåller 1 matsked epsomsalt(Magnesiumsulfat, köpes på apotek) per 4 liter vatten. För att hjälpa plantan att snabbare tillgodogöra sig magnesium så kan plantorna duschmatas med en lösning som innehåller ¼ till ½ tesked epsomsalt (som först stötts till ett pulver och därefter har lösts i varmt vatten) per 4 liter vatten.
För att förebygga magnesiumbrist så kan 2 teskedar dolomitkalk per 4 liter jord tillsättas när plantjorden görs i ordning.
Om utgångsvattnet är hårdare än 200 ppm, det är ett tämligen hårt vatten, så kommer den höga kalciumhalten i vattnet att binda upp allt magnesium. Addera ¼ tesked epsomsalt eller dolomitkalk per 4 liter vatten vilket kommer att motverka låsningen av magnesium.
Magnesium kan bindas upp av för höga halter av kalcium, klor eller ammoniumnitrat.
Magnesiumförgiftning
Det är ovanligt att plantor drabbas av magnesiumförgiftning, och om det skulle hända så syns det inte på plantorna. Men övergödsla inte med magnesium för det kan i sin tur blockera andra näringsämnen.Zink (Zn)
Zink behövs för plantans enzymfunktioner på liknande sätt som mangan och magnesium. Mer än åttio enzymer innehåller spårämnen av zink som är nödvändiga för att dom ska vara funktionsdugliga. Zink behövs för uppbyggnad av klorofyll och för att förhindra att klorofyll bryts ner. Koldioxidupptagningen aktiveras specifikt av zink.Zinkbrist
Brister uppenbarar sig genom att områden mellan bladvenerna bleknar, vilket ger bladen ett “zebra-randigt” utseende, se bild 16. Vidare kan bladens storlek minska och avståndet mellan bladens fästpunkter kan krympa. Bladkanterna blir ofta skeva eller skrynkliga. Enskilda toppar kan förtvina och dö i allvarliga fall.Zink kan bli utlåst av ett för högt pH-värde. Zink, järn och mangan-brist uppträder ofta samtidigt, vanligen på grund av för högt pH. Övergöd inte med spårämen utan sänk i stället pH-värdet så att dom näringsämnen som finns i jorden blir tillgängliga. Duschmata plantorna om dom ser riktigt sjuka ut. Använd “chelated zink”. Zinkbrist genererar småväxta blad hos många arter, särskilt bland dom som har en träig stam. Dom yngsta bladen är distinkt mindre än normalt. Zinkbrist kan också producera “rosetterade toppar”; stammen avstannar i sin tillväxt så att nya blad växer tätt grupperade.
bild 18 – Zinkbrist
Zinkförgiftning
Överdrivet höga zinkvärden är extremt giftiga för plantan och kan orsaka dess snabba död. För mycket zink kan blockera plantans järnupptaging, vilket medför att den bleknar p.g.a. järnbrist. Känsliga plantor bleknar snabbt av förhöjda zinkhalter.Imobila spårelement
Effekterna av imobila spårelement visar sig först på yngre blad och sprider sig därefter till hela plantan.
Svavel (S)
Svavelsulfat används av plantan vid sammanställning av protein och är en del i aminosyrorna cystin och tiamin, vilka är byggstenarna för protein. Svavel är aktivt i plantans uppbyggnad och ämnesomsättning och är också viktig för plantans andhämtning, syntes och nedbrytningen av feta syror.Svavelbrist
Dom initiala symtomen är att hela bladen inklusive venerna gulnar, oftast drabbas dom yngsta bladen först. Först gulnar bladspetsarna, som också kan böjas nedåt. Vanliga tecken på svavelbrist är ljusgröna skott, unga blad saknar livsgnista, rötterna förlängs och stammen blir träaktig. Det kan vara svårt att se, men plantan på bild 19 har en lila stam. Många hampa-sorter har en naturligt lila stam, fast i dom fallen så brukar hela stammen vara lila, inte bara delarna närmast toppen som i detta exemplar.bild 19 – Svavelbrist
Svavelförgiftning
Bladen kommer att krympa och växtligheten som helhet kommer att begränsas. Bladen gulnar och får brännskadade kanter. Överdrivet tillskott av svavel kan orsaka för tidigt åldrande hos plantan.Kalcium (Ca)
Kalcium spelar en viktig roll i underhållet av cellernas integritet och membranens genomtränglighet.Kalciumbrist
Unga blad påverkas först och blir småväxta och skeva eller bleknar och får oregelbundna kanter med fläckiga eller döda områden. Blombildningen förhindras, rotändarna kan delas, invärtes förfall kan också uppstå och rötterna kan bli underutvecklade eller delvis dö. Bladspetsarna krullar sig och kanterna kan blekna, företrädesvis hos unga blad. Symtom: unga blad får blekta områden och utvecklar skevheter som dvärgväxt, ett stropp-liknande utseende, skott upphör att växa på längden utan tjocknar endast.Kalciumförgiftning
Svårt att upptäcka visuellt. Kalcium kan fällas ut tillsammans med svavel i vätskan och skapa grumligheter eller residuum i tanken. Övergödning med kalcium kan orsaka magnesium och kalium-brist.Järn (Fe)
Järn är en viktig komponent i plantans enzymsystem som transporterar elektroner under plantans fotosyntes och viloperioder. Järn är också en katalysator för klorofyllproduktion och behövs vid upptagning och reduktion av nitrater och svavel.Järnbrist
En uttalad blekning av bladvävnaden mellan venerna som liknar den som magnesiumbrist uppstår (se bild 15 och bild 16), fast på dom yngre bladen.Bladen uppvisar blekning (gulning) framför allt mellan venerna. Neder och mellan-blad drabbas först.
Orsaker till järnbrist är ofta beroende av rötternas järnupptagningsförmåga: övervattning, överdrivet gödslande med näringssalter, otillräcklig dränering, sjukdomar, högt substrat pH eller parasitangrepp. Järnbrist botas enklast genom att järntillskott tillsätts vid nästa vattningstillfälle.
Järn blir otillgängligt för plantan om vattnet eller jordens pH är för högt. Om bristen beror på för högt pH så sänk det till ca 6,5 (för rockwool ca. 5,7) och kontrollera att för mycket fosfor inte har tillsats, fosfor kan binda upp järn. Använd järntrac för maximal tillgänglighet. Läs innehållsförteckningen på gödningen, järntrac kan vara noterat som “EDTA järn”. Om för mycket järn tillsätts utan att det samtidigt tillsätts tillräckligt med fosfor så kan det leda till fosforbrist.
Notera att det oftast inte är tillrådigt att samtidigt tillsätta järntillskott och näringslösningar. Det är ofta bättre att endast tillföra järnet den aktuella vattningen och hoppa över den vanliga växtgödningen. Järn har en tendens att reagera med komponenter i gödningslösningar med låsta näringsämnen som resultat. Läs innehållsförteckningen på både järntillskottet och den vanliga näringslösningen innan du försöker att kombinera dom.
bild 20 – Järnbrist
Järnförgiftning
För stor ackumulation av järn är ovanlig men kan orsaka en bronsfärgning eller små bruna fläckar på bladens ovansida.Mangan (Mn)
Mangan är involverat i oxidationsreducering-processen i fotosyntesens elektron-transportsystem. Biokemisk forskning visar att detta element spelar en strukturell roll i plantans kloroplastiska membransystem samt att mangan även aktiverar ett antal olika enzymer.Manganbrist
En blekning av bladvävnaden mellan venerna på dom yngre bladen, sjukligt förändrade och strimlade blad är typiska symtom på manganbrist. Begränsad tillväxt och misslyckande att mogna normalt kan också inträffa. Mangan kan bli “utelåst” om pH och/eller järn-värdet är för högt. Använd EDTA mangan för att åtgärda brist.Manganförgiftning
Förgiftningssymtom: Blekning eller fläckig bladvävnad på grund av otillräcklig klorofyllsyntes. Tillväxten kommer att sakta av och plantans allmänna vigör kommer att förfalla.Klor (Cl)
Klor är involverat i syreframställningen i fotosyntesen och är nödvändig för celldelningen i rötter och blad. Klor höjer det osmotiska trycket och påverkar regleringen av stomata(klyvöppningar) och ökar på så sätt vatteninnehållet i växtvävnaden. Nivåer under 140 ppm är säkra för dom flesta plantor. Klorkänsliga plantor kan dock drabbas av marginella brännskador på bladkanterna redan vid koncentrationer som överstiger 20 ppm klor.Klorbrist
Uttorkade blekta blad med bronsfärg. Rötterna blir deformerade och tjocknar nära rotändarna. Plantor som lider av klorbrist kommer att vara bleka och vara drabbade av uttorkning.Klorförgiftning
Bladens spetsar och kanter får brännskador. Bladen antar en bronsartad färg, gulnar och trasas sönder. Reducerad bladstorlek och allmänt sänkt tillväxt.Bor (
Dom biokemiska funktionerna hos bor är inte helt fastställda, men forskningsresultat pekar på att ämnet är inblandat i syntesen hos en av grundstenarna för den basiska syrans (RNA uracil) tillväxt. Det kan också vara så att bor deltar i cellaktiviteter som, delning, differentiering, mognad och andhämtning. Bor är också associerat till pollenbildning.Borbrist
Plator som lider av borbrist uppvisar en bräklig och abnorm tillväxt i toppskotten. En av dom tidigaste varningsignalerna för borbrist är att rotspetsar inte blir lika långa som normalt. Stammen och rötternas “apical meristems” dör oftast. Inre vävnader kan ruttna vilket leder till svampinfektioner. Blanden kan uppvisa varierade symtom som uttorkning, svullnader, distortioner och blekning eller nekrotiska fläckar.Borförgiftning
Bladens spetsar gulnar och följs upp med död bladvävnad som utgår från spetsarna eller kanterna och sprider sig därefter inåt innan bladet slutligen dör och faller av. Vissa plantor kan vara särskilt känsliga för boransamling i vävnaden.Koppar (Cu)
Koppar ingår som en beståndsdel i många av plantans enzymer och proteiner och assisterar plantornas kolhydrat-omsättning, kväve-fixering och syre-förvandlingsprocess.Kopparbrist
Bristsymtom är reducerad eller avstannad tillväxt med en förvridning av dom unga bladen samt toppförtvining. Unga blad får ofta en mörkgrön färg samtidigt som dom blir förvridna. Bladen kan förtvina eller uppvisa fläckar med död bladvävnad. Tillväxten och avkastningen kommer att bli ofullständig.Kopparförgiftning
Koppar behövs i mycket små mängder och blir omedelbart giftigt i lösningskulturer om inte nivåerna kontrolleras nogrannt. Överskridna halter kommer att framkalla järnbrist. Rottillväxen kommer att undertryckas följt av symtomen på järnbristblekning, förvridning, reducerad förgreningsförmåga, onormalt mörk färg och svullna rötter.Molybden (Mo)
Molybden ingår som en komponent i två av dom viktiga enzymsystem som är involverade i nedbrytningen av kväve, det är processen som konverterar nitrater till ammonium (NH).Molybdenbrist
Uppträder ofta som en blekning av bladvävnaden mellan venerna med början hos dom äldre bladen för att därefter sprida sig till hela plantan. Dom unga blad som utvecklas kommer att vara grovt förvridna och kommer att dö. Symtomen på molybdenbrist liknar ofta dom som framträder vid kvävebrist, äldre blad bleknar med krullade bladkanter och tillväxten avstannar.Molybdenförgiftning
Överdriven molybdengödning kan orsaka att bladen missfärgas, vilken färg dom får skiftar mellan olika hampasorter. Tillståndet är ovanligt men kan uppstå om plantan har lagrat på sig för stora mängder p.g.a. en konstant hög tillförsel. Plantorna behöver väldigt små mängder molybden. Oftast så påverkas plantan inte av tillståndet, men för höga halter brukar påverka plantans smak negativt.Natrium (Na)
Natrium tenderar att öka skördens storlek och i vissa fall kan det fungera som ett motgift mot att antal giftiga salter. Natrium kan också agera som en partiell ersättning vid kaliumbrist. För höga halter orsakar förgiftning hos plantan eller blockerar ut andra spårelement. Om näringsvätskan innehåller för höga halter natrium så påverkas kalcium och magnesiumintaget.Kisel (Si)
Kisel förekommer oftast i lösningar som kiselsyra och upptas i denna form. Kisel ansamlas som hydratiserat kisel i överflöd i dom epidermala cellerna men också i dom primära och sekundära väggarna i andra celler. Ämnet finns naturligt i dom flesta jordar och även i vatten. Det är känt att otillräckliga mängder med kisel reducerar tomatskördar med 50%, kan orsaka deformationer hos nybildade blad samt förhindra fruktsättningen. Vid denna tidpunkt så är ev. förgiftningssymtom okända.Kobolt (Co)
Kobolt är oumbärlig för många välgörande bakterier som är involverade i kvävefixering hos plantans gröna delar. Kobolt ingår som en beståndsdel i B12-vitamin vilken är grundläggande för dom flesta djur och förmodligen också för växter. Rapporter indikerar att kobolt är involverat med enzymerna som bildar dom aromatiska båståndsdelarna. I övrigt så har ingen ännu riktigt kunnat förklara ev. fördelar för plantornas tillväxt, men ämnet anses vara livsnödvändigt för djur.
Log in to reply.