Liten ljusskola.

Vad har växterna för krav/behov?
Spektrumets inverkan på tillväxten har ofta studerats genom åren. McCree upptäckte för trettio år sedan att växter (egentligen alger) i första hand utnyttjade de röda och blå delarna av spektrumet. Detta ledde till skapandet av speciella växtrör som t.ex. Gro-Lux och liknande rör.
Senare forskning av McCree visade dock att landlevande växter är som mest tillväxtkänsliga i det röda spektrumet. Akvarieväxter har samma klorofyll som landlevande växter men alger har en “sort” till som är mest känslig för blått ljus, där av de tidigare resultaten.

1982 initierade Philips en studie om ljusspektra och akvarieväxter som visade att spektrumets inverkan på tillväxten av akvarieväxter var ungefär 10 %. Senare duplicerade Rodale institute undersökningen med landlevande växter och kom fram till samma resultat.
Forskning utförd av V. A. Helson, Canada Department of Agriculture, Ottawa; och av J. W. Bartok och R. A. Ashley, University of Connecticut indikerar att fluorescerande lysrör med toppar i det röd- blåa spektrumet inte har några fördelar förutom eventuellt rent estetiskt.
Många hävdar dock att fotosyntesen fungerar bäst med rött ljus.
De flesta växter visade maximal tillväxt med kallvita dagsljusrör som var jämförbar och t.o.m. bättre än med övervägande röd-blått ljus. Om det stämmer låter jag vara osagt.

Det är två saker som du måste tänka på när det gäller ljuset till dina växter.
1.Kvalitet. Växter kan “bara” utnyttja vissa våglängder/frekvenser av ljus.
2.Kvantitet (intensitet). För mycket eller för lite är skadligt.

Kvalitet.
Kvaliteten på ljuset är dess “komposition”, blandningen av spektra (våglängder) och ljusets “färg”, om du så vill.

CRI ( color rendering index) eller Ra (färgåtergivningsindex) som det kallas för på svenska, är måttet på hur väl det jämförda ljuset överensstämmer med ett referensljus. I praktiken använder man sig av en färgkarta och ser hur väl färgerna återges med det ljus som skall mätas i förhållande till hur färgkartan återges i solljus. Man använder sig av en skala från 0 till 100, där solljus= 100
Ju lägre tal, desto sämre återges färgerna. Normalt försöker man få ett Ra-tal på 90 eller mer på ljuset .
Ex. på Ra index:
Glödlampa 100
Halogenspot 100
Dagsljus 100
Fullfärgslysrör 85
Fullfärgslysrör special 95
Metallhalogen 85-92
Kvicksilverlampa 50
HPS 20-30 Beroende på vilken lampa som används.

Färgtemperatur
Mäts i °Kelvin (°K)
Tanken bakom är att man har en svart metallkropp som ändrar färg allt efter som den hettas upp. Från svart till vit. Svart är lika med “den absoluta nollpunkten”( -273,2°C) = 0° K. Varmt rödfärgad är ungefär lika med 3500° K, gulvit runt 5000° K , blå över 6000° K. Solljus brukar anges som 5-5500° K.
Trots samma ljusfärg kan ljuskällor ha olika färgåtergivnings-egenskaper på grund av olika spektral sammansättning.
Som en lämplig nivå för växter brukar nämnas en färgtemperatur på mellan 3-6000° K.Beroende på i vilken växtfas de befinner sig i.

2.Kvantitet. Ljusflödet eller intensitet som det också kallas mäts i lumen (lm) och betecknar den totala strålning, inom det synliga området, som utgår från en ljuskälla.

Nu är ovanstående begrepp något som utgår från det mänskliga ögats uppfattning av ljus och är alltså något som i högsta grad är subjektivt. För växterna är det betydligt intressantare med:

PAR (Photosynthetically Active Radiation) På svenska blir det fotosyntetiskt aktiv/absorberbar strålning. PAR mäts i microeinsteins /m2/sekund (umol/m²/s) eller fotosynteseffektivitet som en funktion av våglängden. Vilket helt enkelt är antalet fotoner/sek. som träffar bladytan, har ingen betydelse vilken våglängd det rör sig om. Eller uttryckt på ett annat sätt. Den mängd strålning som växterna har möjlighet att absorbera vid en viss ljusintensitet. Kurvan som man får fram har två toppar som är ganska breda. Ett maxima ligger vid 420nm (blått) och det andra vid 670 nMm (rött). Växter absorberar ljus i våglängderna mellan 400 nm till 700 nm men har en tydlig dalgång vid 550 nm (grönt)
Om du vill ha mer information om detta så läs den artikel som du hittar här: http://www.aquabotanic.com/lightcompare.htm
Om du tittar i deras artikelregister så finns det en del andra intressanta artiklar där också.

Spektral förskjutning.
Med stigande ålder förändras/försämras procentfördelningen mellan olika våglängder, luminansen minskar.
Luminans (Candela/m² (cd/m²)), är den för ögat upplevda ljusheten hos en ljuskälla.
Belysningsstyrkan minskar.
Belysningsstyrkan (Lux (lx)) anger hur mycket ljus som faller in på en belyst yta. 1 lx uppstår när ett ljusflöde på 1 lumen fördelas jämnt över 1/m².
Ljusutbytet minskar.
Ljusutbytet ( Lumen/Watt (lm/W)) anger hur mycket ljus i lumen som alstras av 1W.
Du bör alltså ha detta i bakhuvudet när du planerar din ljussammansättning och typ av ljuskälla.
Olika ljuskällor har olika livslängd och deras ljusparametrar förändras också olika mycket.