@bubbelgum wrote:
det skriver jag med att det är riktlinjerna för cannabis ,, du kan få ringa på 300gram du kan få 1 månad för 1hg men i praxis skrivs max straffvärdena ut för dom olika mängderna
Du använder dig av ord och begrepp du inte behärskar. Det är farligt. Det är i flera trådar där du varit ute och vinglat rejält, det här är ett Universitetsforum.
Informationen du visar på är mest troligt från från Georg Sterzels bok: Studier rörande påföljdspraxis, i boken finns en graf med ungefär samma information (man brukar också kunna se en hel del nämndemän med den under armen). Boken sammanställer statistik från domstolarna. Åklagaren har en egen sammanställning över drogers farlighet (Sternzels och åklagarens skiljer sig åt till viss mån) och tänkbar påföljd (lite av riktlinjer vad åklagarna ska yrka på). Även tex hovrätten i Skåne har något liknande dokument. Som du ser finns det många OLIKA riktlinjer.
INGEN AV DESSA TAR HÄNSYN TILL DEN ENSKILDE SWECAN MEDLEMMENS FÖRUTSÄTTNINGAR I DET AKTUELLA MÅLET.
För att avgöra de faktiska konsekvenserna av vad ett narkotikabrott genererar för negativa konsekvenser (rent rättsligt) måste man gå igenom en trestegsraket: straffvärdet, påföljdsvalet och slutligen straffmätningen innan man kan komma fram till den slutliga påföljden.
Skalan som är inklistrad är endast en del av underlaget för att komma fram till straffvärdet. Andra delar i bestämmelsen av straffvärdet är: 1. straffskala, 2. straffvärde (skada, kränkning, fara m.m.), 3. försvårande omständigheter, 4. förmildrande omständigheter samt 5. PRAXIS.
Du verkar fokusera väldigt mycket på punkt 5.
När man kommit fram till straffvärdet så är det ytterligare två steg som skall passeras (minst lika viktiga), påföljdsval och straffmätning innan man kan komma fram till vad slutsatsen/påföljden blir. Även dessa punkter innehåller flera olika bedömningar som domstolen måste ta ställning till.
Vill man läsa mer om denna process som domstolen går igenom rekommenderar jag en artikel i “Domstolsverket informerar” nr 12, 1988 s 12-18. Där går man förenklat igenom hur reglerna skall tillämpas. Sidan 17, 18 innehåller en enklare mall (lathund) om hur beslutsstrukturen kan fungera. Artikeln är enligt min mening betydligt bättre än övrig litteratur på området. Nu håller jag inte på med brottsmål till vardags så det kan ju ha kommit nyare och bättre litteratur/doktrin.
Och som sagt, bubbelgum, så länge som du faktiskt inte vet vad du skriver om bör du vara mer försiktig i universitetsforumen.
Edit 2011-01-06 kl 10:00: Är det Sterzels bok du tagit det ifrån? Jag har bara tillgång till utgåvan från 2005, men det har kommit en ny upplaga 2009. I de äldre upplagorna görs inga skillnader på innehav och överlåtelse i de rena mängdresonemangen. Skalan du redovisar är dessutom betydligt hårdare än Sternzels. Är det möjligtvis åklagarens dokument du varit inne och tassat i. Redogör för din källa som du copy pastat ifrån.