hjälp min man röker hasch
Hej hej,
Intressant tråd oavsett om det är på riktigt eller inte.Jag kan förstå vad det innebär att ha irrationell rädsla för något – och jag kan också förstå att man på vissa punkter inte vill eller behöver ändra åsikt. Tycker du borde tänka efter vad det är som du egentligen tycker om med din man som han är just nu. Inte som du vill att han ska vara. Och finner du att du inte kan välja att ha det som det är eller acceptera hans cannabisanvändande öppet så kanske du måste hitta något nytt i livet att jobba för, kanske på egen hand?
Och en bra psykolog kan säkert hjälpa dig med din situation. Svårt att hitta sådana bara
– men tänkte på barnen.Lycka till!
– pehå, högskolestuderande, rökt regelbundet i 6 år
- PapaiNoel wrote:Och så när du inser att det är bättre ur alla synvinklar att din man odlar själv, då kan du ju bara ge honom länken hit.
Swecan, the Swedish Stoner Solution…
Och där satt den.
- Selk wrote:3barnsfru wrote:jag vill att han ska vara en bra förebild för våra barn och i min värld betyder
det att man inte använder haschJag kan förstå det. Jag har som sagt själv barn och jag skulle aldrig röka i deras sällskap. Dock inte för att jag skulle vara en dålig förebild utan snarare för de problem det kan innebära för barnen i samband med att dom senare ska skaffa sig en egen uppfattning i frågan. Tycker för övrigt inte att man ska vara berusad då man umgås med barn. Jag, liksom många här, dricker inte alkohol alls.
Angående hur barn upplever ett cannabisbruk.
Min egen far har brukat cannabis dagligen i hela mitt liv.
Jag visste att han rökte något konstigt och undrade vad det var för svarta kakor som kunde ligga i skåp.
Men som barn så trodde jag att det var något väldigt förbjudet och kanske t.o.m. farligt.
Jag förstod absolut inte att det var cannabis det handlade om som 6-12 åring. Utan jag trodde snarare att han var heroinist.
Detta smusslande var rätt så jobbigt, då man visste att han dolde något.. men inte varför han gjorde det, eller vad han smusslade med.Men allt eftersom jag växte upp så har han blivit mer och mer öppen med det, så som 15-årig grabb så brydde jag mig inte ett dugg.
Det var helt klart att föredra framför att han drack alkohol. Vilket han definitivt inte tål.
Min mamma har under samma tidsperiod gått från att vara jätte anti allt som har med cannabis att göra, till att se det som ett bättre alternativ än alkoholen.Mitt råd är att var öppna för era barn att ni använder cannabis, ni behöver inte berätta det för dom när de går på dagis.
Men när de börjar bli 8-12 år så vet de nästan med säkerhet att ni döljer något för dom.
Den ovissheten är otrygg. - Quote:Näe nu fick du fööör höga tankar om mig
Nej, jag bara tänker att de flesta rädslor får sin livskraft från okunskap, samtidigt som den mesta okunskapen närs av rädsla för kunskap och kunskapens implikationer. Du tycks inte vara rädd för kunskap, eftersom du har sökt dig hit. Nu saknas bara själva kunskapen, och sen behöver du inte längre vara rädd för en blomma. Och din man kan få lära sig att njuta av cannabis på riktigt, genom att både framställa och bruka en helt naturlig produkt, som genom åren har gjort miljontals konsumenter nöjda, friska, och avstressade.
- Quote:Mitt råd är att var öppna för era barn att ni använder cannabis, ni behöver inte berätta det för dom när de går på dagis.
Men när de börjar bli 8-12 år så vet de nästan med säkerhet att ni döljer något för dom.
Den ovissheten är otrygg.Som trebarnsförälder skriver jag under på vartenda ord här.
- Koi wrote:Angående hur barn upplever ett cannabisbruk.
Min egen far har brukat cannabis dagligen i hela mitt liv.
Jag visste att han rökte något konstigt och undrade vad det var för svarta kakor som kunde ligga i skåp.
Men som barn så trodde jag att det var något väldigt förbjudet och kanske t.o.m. farligt.
Jag förstod absolut inte att det var cannabis det handlade om som 6-12 åring. Utan jag trodde snarare att han var heroinist.
Detta smusslande var rätt så jobbigt, då man visste att han dolde något.. men inte varför han gjorde det, eller vad han smusslade med.Men allt eftersom jag växte upp så har han blivit mer och mer öppen med det, så som 15-årig grabb så brydde jag mig inte ett dugg.
Det var helt klart att föredra framför att han drack alkohol. Vilket han definitivt inte tål.
Min mamma har under samma tidsperiod gått från att vara jätte anti allt som har med cannabis att göra, till att se det som ett bättre alternativ än alkoholen.Mitt råd är att var öppna för era barn att ni använder cannabis, ni behöver inte berätta det för dom när de går på dagis.
Men när de börjar bli 8-12 år så vet de nästan med säkerhet att ni döljer något för dom.
Den ovissheten är otrygg.Nu hamnar vi lite OT och jag vet att det finns en gammal tråd om denna fråga. Har funderat en hel del på detta. Jag döljer i princip inget då jag röker ganska sällan, 3-4 gånger i månaden, och då när barnen lagt sig eller inte är hemma.
Trots det vet jag att dom känner igen lukten av rökt cannabis. Dom har bland annat sagt till sin moster som röker cigaretter att det luktar mycket godare när pappa röker sin pipa…
Lite suspekt då jag inte röker tobak. Vill inte att dom ska komma på det då polisen kommer till skolan för skräckpropagandan och börjar elda på en haschbit. Om inte förr lär dom ju då upptäcka att det luktar som pappas rökverk. Jag måste alltså prata med dom innan det, men än kan det vänta ett år eller två.Från barnen var små har jag lärt dom att ifrågasätta allt som sägs, även det dom lär sig i skolan. Det finns inga absoluta sanningar, men mycket åsikter och dunkla syften. Tror dom är väl förberedda på det men samtidigt vill jag inte lägga en sån börda på dom ännu. Känns inte rätt att barnen ska behöva dölja min hemlighet, dom är inte mogna för sådant i 10-års åldern. Med den stigmatisering som finns kommer dom också att få höra mycket skit om oss “haschrökare”. Kommer att bli ett långt samtal så småningom…
Jag har full respekt för ditt beslut, problemet är att det blir en knivig situation hur man än väljer att göra.
Barn är inte blinda, de har bara svårt att se saker med ett brett perspektiv.
De borde förstå att detta är inget man talar om hur som helst med vem som helst. I alla fall när de gått något år i skolan.Frågan är väl hur man ska förklara att:
polisen inte gillar det, men att det egentligen inte är något fel med det hela, att det är som vin och är till för de vuxna.Hur ska man förklara detta för ett barn utan att få det att låta så dramatiskt?
Vad jag vill säga är att jag tycker att man ska vara så ärlig och dölja så lite som möjligt för barnen. Även om det kanske är nödvändigt att göra det till en viss del.
Så tycker jag att man ska försöka att göra det så lite som möjligt.Berättar man sanningen för dom så är de nog mindre oroliga och antagligen så lär de bry sig mindre om det hela då än om man gömmer det för dom. Får de en aning om det, kanske de börjar undra över det mer.
Barn är skarpa obersvatörer.Btw: Så off-topic är det inte, då denna familj har tre barn. Och de blir påverkade av det hela som åskådare.[/b]
Jag berättade när mina var i 13 års ålder.Känns skönt att slippa leva i en bubbla.till syvende och sist är det nog alltid bäst och vara ärlig till de man älskar/månar om.Och vid närmare eftertanke så gäller det förmodligen generellt :hippie:
Mina barn har varit på semester i Nederländerna, och dessutom bott i Afrika och Latinamerika, så de har själva kunnat se att den svenska cannabisens farlighet mest är en fråga om kultur och lagstiftning.
som jag skrev ovan så rökte frsan hela min uppväxt dock inget jag någonsin märkte. Visate att han hade rökt i sina ungdomsdagar, men inte efter att jag ahde fötts. dock så berättade han när jag “kom ut” med att jag röker. Är varken sur eller glad för att han berättade så sent. Kan ju dock vara possetivt att man fått bilda sig en egen bild utan påverkan. Men när jag tänker på det så har cannabis aldrig varit något de snackat så mycket om utan mer fokus låg nog på att få oss o inte dricka sprit viket både hag o min bror gjorde flitigt under våran gymnasietid.
jag konfronterade honom idag lugnt och stilla men han blånekade. Ville inte höra på argument om varför jag är säker. Undrade hur f*n jag kunde bara hitta på nåt så dumt. Låter honom smälta det. Gör inget mer på ett tag nu.
Tack för de senaste jättefina svaren och analyserna. Ni är fantastiska.
fridens
Hejsan!
Nu har jag inte läs igenom allt jättenoga, men hur kom du fram till att han ens röker?Vad har fått dig att misstänka det från första början?
Konstigt att vi kan ge så fina svar och bra analyser, med tanke på hur skadade vi borde vara av vårt “missbruk”…. 😉
- V wrote:Hejsan!
Nu har jag inte läs igenom allt jättenoga, men hur kom du fram till att han ens röker?Du orkar inte läsa men tycker att 3barnsfru ska upprepa tidigare poster? 🙄
@PapaiNoel“]Konstigt att vi kan ge så fina svar och bra analyser, med tanke på hur skadade vi borde vara av vårt “missbruk”….
Visst är det skumt!? 😯
Log in to reply.