din värsta noja?
Hej Bullen!
Jag har rökt hyfsat kontinuerligt i flera år och aldrig någonsin nojjat, what’s the deal? Är det något fel på mig?
Tack på förhand!
En av dom första gångerna jag rökte big bud :X
Jag och en kompis hade suttit uppe i skogen utanför stan o grillat korv o ätit godis(samt rökt BB som sagt). Ovana rökare som vi var drog vi i oss rätt bra med gräs. Av nån konstig anledning fick vi för oss att gå hem lite spontant sådär. Istället för att ta vanliga bilvägen hem kom vi på den smarta iden att gå igenom skogen mitt i natten. Båda hade tappat balanssinnet och tidsuppfattningen så stigen i skogen loopades om och om igen samtidigt som vi var tvunga att gå i armkrok för att komma framåt(vilket det verkligen inte kändes som vi gjorde då!). Efter ett tag kom vi fram till en nerlagd slalombacke som vi var tvunga att gå ner för. Även om vi visste att backen var brant så kändes den verkligen RAK! Våra balansproblem var som bortblåsta och nervägen gick galant! Kan inte riktigt sätta fingret på vad som gjorde att upplevelsen satte sig i psyket men just i den stunden vetandes om att man inte hade nån som helst kontroll över sig själv och helt utlämnad i mörket var rätt otrevligt
Senare på kvällen snöade vi in på Bobbo och gnuttarna med det är en annan historia
– dolittleJag skulle kanske inte beskriva detta som en noja i första hand, men då jag inte har upplevt några riktiga sådana får denna händelse duga.
Vi befinner oss nere i Hultsfred under mitten av juni. Jag och mina vänner har varit uppe vid badhuset för att duscha.
När vi har duschat och så sätter vi oss precis utanför, på en gräsmatta vid en fin sjö. Jag rullar en jävel av mitt finfina gröna som dittills förmodligen var det bästa jag hade rökt. Jag är ganska generös med gräset eftersom jag är övertygad över att mina vänner kommer att hjälpa mig att röka jollen. När den fem minuter senare är slut har jag rökt allt, och stämningen var redan då lite seg, på grund av bakfylla, trötthet och hettan.
Efter ett tag kommer även några kompisar och f.d. klasskamrater som bor i vårt camp. Jag är redigt borta, något som de finner lustigt. Sitter mest och njuter av vyn ut över sjön som jag finner väldigt vacker och rogivande. Vill verkligen inte gå därifrån, ned till centrum och alla människor. Efter ett tag är det dock dags att gå ned till pizzerian för att äta. Jag känner mig måttfullt road av detta förslag, men vi går till slut efter att jag har fördröjt det hela ganska länge, något som får mig att känna mig som en belastning.
Jag är som sagt väldigt borta, och dessutom helt ensam om det. Nervositeten stiger sakta men säkert desto närmare vårt mål vi kommer, och desto fler människor vi möter. Jag är väldigt rädd för att uppträda påverkat. Väl inne på pizzerian når jag kulmen av nervositet. Är så jävla hes av festivallevernet att jag fan inte ens kan prata, detta gör att jag känner mig väldigt distansierad och det är praktiskt taget omöjligt för mig att kommunicera. Känner mig disorienterad och obekväm. Vågar inte försöka prata med någon och ännu mindre beställa något. Min motorik är som bortblåst och jag rör mig väldigt ryckigt.
Efter några minuter inne i drakens håla kliver vi ut och sätter oss. Jag blir nu väldigt introvert, sitter mest försjunken i tankar. Det är även nu den mest psykoaktiva upplevelsen kommer. Allting börjar plötsligt loopas. Ljud, mina rörelser, vänner som äter, tankar. Fick något slags konstig insikt om att “detta är mitt liv för i helvete”, som alltid upprepades. Jag känner mig fortfarande väldigt ryckig och kan omöjligen prata på grund av min heshet. Har ingen som helst aning om hur länge vi satt där och allting loopades. Det kändes som två timmar, men var nog närmare en halvtimme.
Efter ett tag beger vi oss mot festivalområdet, och då börjar även ruset avta.
Det var som sagt kanske inte riktigt en noja, utan mer en obehaglig upplevelse. Den värsta jag har haft, vilket i och för sig innebär att jag har varit lyckligt lottad.
Blev visst lite långt. Det hade jag inte planerat. Hihi.ingen som får pissnojja? kommer smygande lite då och då, i perioder…
alla mina polare får det också då och då..
var lite otrevligt i början. men nu är det ju mest skoj…Var en gång övertygad om att en militär på permission som handlade på Statoil var där för att ta mig, när sedan en annan person där inne ringde i mobilen föll alla pusselbitar på plats och jag sprang därifrån.
Brukar annars hålla mig väldigt lugn och sansad samt bedriver min rökning i hemmets lugna vrår där jag inte utsätts för liknande saker.
Har dessutom lyckats inse det där med att man sällan ser så stenad ut som man känner sig, särskilt om man försöker skärpa sig lite.nojjig blir jag väldigt sällan, pulsen ökar väl med ett par bpm när man ser snuten och har en bit på sig men det är bara att lugnt knalla vidare.
men fick ett jävligt konstigt rus dock för ett tag sen.
jag hade fått tag på en riktigt fin bit svart afghan som jag hade rökt av vid flera tillfällen innan. jag rökte iaf en joppe på väg till konsum och kommer ihåg så väl att jag tyckte efter att ha rökt den att den var lite väl svag. jag rökte upp det sista utanför affären och tog mina 2 color och gick till kassan, när det blev min tur att betala så känner jag typ hur all energi i min kropp försvinner och jag orkar knappt stå upp.men jag kämpar mig ut från konsum och nojjar som fan över att jag ser skitstenad ut (kl var typ 3 på eftermiddagen) så det var rätt mycket folk ute vid affären, jag hittar iaf en enskild trappa på andra sidan gatan som jag kan sitta på utan att väcka några misstankar. och allt sedan jag kom ut från affären så var jag super känslig mot ljud, motorljudet från bilarna som åkte förbi i låg fart fick det att ringa i öronen. det var en ganska dryg rökar upplevelse.
men jag tror dockatt det berodde mycket på energibrist i kroppen då jag var dum nog att röka före jag hade ätit frukost, för så fort jag klunkade i mig halva colan så blev jag mycket piggare.
Log in to reply.