det svenska rättsystemet och dina rättigheter 2004
tog mig friheten att kopiera denna text från socialism.nu
Det svenska rättsystemet och dina rättigheter 2004
-Av aktivister från den utomparlamentariska vänstern i Malmö1. Innan
Ha inte med dig något du inte vill att polisen ska se, om det inte är nödvändigt. Titta igenom dina fickor, väskor och din plånbok precis innan du går ut genom dörren. Lämna alla adresser och onödiga papper hemma. ID och “neutrala” handlingar som sjukvårds, bankomat- och busskort är det enda som är OK. Ska du affischera kan du, om du vill lämna ditt ID hemma och sedan vägra uppge din identitet. Det har fungerat förr och kan spara dig många sköna tusenlappar i böter. Å andra sidan kan de hålla dig tills du uppger namn och till och med häkta dig. Påkar, knallskott och dylikt kan fälla dig för förberedelse till grov misshandel, förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse eller förberedelse till våld mot tjänsteman (om de kan bevisa att du var på eller på väg till en plats där detta skulle kunna inträffa, som exempelvis en demo). Tårgas är olaga vapeninnehav.
Klädsel beror givetvis på vart du är på väg. Bäst vid demos som kan komma att bryta mot lagen är enhetlig/liknande klädsel, enhetligheten i klädsel gör det svårt att peka ut någon särskild deltagare t.ex. för polisvittne eller på videomaterial. Ibland kan det dock vara bra att försöka se ut som “vem som helst” – casual clothing. Det finns förstås ingen motsättning i att se ut som “vem som helst” och fortfarande vara enhetligt klädda, t.ex. i mörkblå jeans, mörka skor, diskret sweatshirt och röjarluva eller ha skjorta men överdragsjacka/luvtröja i hand/påse. Casual clothing gör att man ser ut som vem som helst och smälter in i en mycket större grupp av människor. Även om polisen har film på dig så blir det jävligt svårt att plocka dig, de kan inte vara säkra på att du verkligen är den som kravallade. Du blir för lik alla andra- inte bara lik dem i det svarta blocket. Detta underlättar bl.a. genom att inte dra till sig uppmärksamhet som ”aktivister” inför och efter aktioner eller demonstrationer och kan minska risken att gripas. Genom att byta kläder försvåras identifikation. Röjarluvor maskerar bra genom sin enhetlighet, men kan liksom arm- och benskydd, leda till omhändertagande enligt PL 13§ vid en ev. kontroll/visitation.
Tänk på att polisen alltid försöker videofilma aktioner/demonstrationer och gripna. Bilderna jämförs sedan och personer kan identifieras i andra sammanhang. I rättegångar efter EU-toppmötet i Göteborg har förutom polisvittnen i huvudsak filmmaterial använts som bevis. Personer som är maskerade identifieras ofta pga. avvikande detaljer såsom tryck på tröjor, patches/tygmärken eller dylikt som särskiljer dem från övriga demonstranter eller “aktivister”. Det är också en större risk att bli gripen på plats efteråt om man har en avvikande klädstil.
Om du grips och polisen antar att du har olagliga eller intressanta grejor hemma är det inte omöjligt att du råkar ut för husrannsakan (läs mer om det i kap. 13). Det är bra att ha städat lägenheten eller se till att en vänlig själ skänker olagliga och intressanta grejer ben dvs. städar din lägenhet innan polisen hinner dit. Se därför till att inte ha adress- och telefonböcker och annat hemma. Känslig information på data bör vara krypterad. Vid husrannsakan söks även källar- och vindsförråd igenom. Bor du i kollektiv gäller tillståndet för husrannsakan oftast alla rum, inte bara de som används av den som tillståndet gäller. Skaffa dig namnen på ett par bra advokater innan du behöver dem. Solidaritetsgrupperna/ABC kan hjälpa dig. Begär en av dem som offentlig försvarare.
2. Gripande, medtagande till förhör, tillfälliga omhändertagande
Gripande
Misstänker polisen att du gjort något olagligt kan de gripa dig, dvs. provisoriskt frihetsberöva dig i avvaktan på beslut om eventuell anhållan. Vem som helst har dock rätt att gripa dig på bar gärning eller på flykt från brottsplatsen om brottet kan ge fängelse eller om du är efterlyst. (1) De ska då “skyndsamt” överlämna dig till polisen. Tänk på att det är brottsrubriceringen som avgör om ett brott kan ge fängelse, det vill säga om fängelse finns med i straffskalan för brottet. Även om du inte lär få fängelse för 200 kronors skadegörelse så har alltså vem som helst rätt att gripa dig. “Vem som helst” är dock inte tjänsteman, så straffet för att göra motstånd blir lägre än om du sliter dig loss från en snut, ordningsvakt eller väktare. (2) Den misstänkte kan vara gripen i max tolv timmar (sex timmar + ytterligare sex om din identitet ska fastställas eller om ”synnerliga skäl” föreligger) (3) innan beslut om anhållan måste ske. Anhållande förutsätter att det finns grund för häktning eller att det är synnerligen viktigt att den gripne är anhållen i avvaktan på ytterligare utredning. Kan det antas att den misstänkte kommer att dömas endast till böter, får häktning eller anhållande inte ske. (4)Polisen som griper eller omhändertar dig har rätt att kroppsvisitera dig som en skyddsåtgärd och för att fastställa din identitet. (5)
Polislag 13 §
En vanlig motivering för gripande som polisen använder sig av är PL 13§. Det är en paragraf som de använder i tid och otid, när de tycker att man ser skum ut. I paragrafen står det:” Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får en polisman, när det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna honom från visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling skall kunna avvärjas. Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resultatet skall uppnås, får personen tillfälligt omhändertas.” (6)
Dock får den inte användas av polisen bara för att de tycker att du jiddrar med dem:
“Det uppträdande som ingripandet riktar sig mot skall innefatta ett angrepp på ett ordningsintresse av betydelse för allmänheten eller annars från allmän synpunkt. För ingripande med anledning av en pågående ordningsstörning krävs att den berörda personen genom sitt uppträdande faktiskt stör den allmänna ordningen. Enbart det förhållandet att en person vägrar att lyda en polismans tillsägelse att lämna platsen anses inte innebära ett störande av allmän ordning.” (7)
Omhändertas du enligt PL 13§ får du endast hållas i sex timmar från och med tiden för ditt gripande, vilket inte får förlängas även om din identitet inte har fastställts (du är ju faktiskt inte misstänkt för något egentligt brott). Med andra ord behöver du inte ange namn och personnummer om du mot all förmodan råkar vara okänd för polisen. Hålls förhör med dig ska du släppas snarast möjligt efter förhöret. Är du under 18 får de hålla dig kvar efter förhör för att överlämna dig till vårdnadshavare eller socialen. (
Tänk på att även om du omhändertas enligt PL 13§, så kan du när sex timmar har gått plötsligt upptäcka att du nu är misstänkt för något brott.Fråga alltid varför de frihetsberövar dig. Det har du rätt att veta. (9) Ta reda på vad klockan är vid tidpunkten för gripandet och håll det i minnet eller skriv ner det. Be poliserna legitimera sig och skriv upp vad de heter, det är offentliga handling och det ska de som offentligt anställda/ myndighetspersoner vara behjälpliga med enligt offentlighetsprincipen. (10) Vägrar de att legitimera sig så försök komma på sätt att identifiera dem senare och lämna in en JO-anmälan. Skriv exempelvis upp bilnumret på deras bil, anropsnummer och/ eller deras signalement.
Om polisen har anledning att tro att du är efterlyst eller efterspanad kan du bli omhändertagen för identifiering. I detta fall ska du släppas så fort detta är gjorts om du inte är efterlyst. Visar du frivilligt legitimation och det inte finns någon anledning att tro att den är falsk får du inte omhändertas. Har de inte lyckats identifiera dig efter sex timmar (tolv timmar i speciella fall) ska du släppas eller anhållas. (11)
Om polisen hittar någon som de antar är under 18 år och de tycker att det finns en uppenbar risk för denna persons “hälsa eller utveckling”, kan de ta hand om personen och sedan överlämna denna till föräldrar, vårdnadshavare eller socialen. (12)
3. Polisens rätt att använda våld och skjutvapen
Poliser som ska utföra ett uppdrag ska göra det “på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter”. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås.
En polisman får använda våld om andra medel är otillräckliga vid följande tillfällen om:
1. Han möts med våld eller hot om våld.
2. Någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande.
3. Det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön.
4. Polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken.
5. Polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last.
6. Polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller
7. Åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld.I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd. (13)
Nödvärnslagen gäller naturligtvis också för polisen. Av allt detta kan man dra slutsatsen att polisen har mycket stora möjligheter att använda våld om de vill. Trots detta är det ett tips att alltid uppsöka läkare och få intyg på de eventuella skador du fått under gripandet eller förvaringen hos polisen. Släng in en anmälan om du känner för det. Även om den inte leder någon vart finns den med i statistiken och även om ingen polis döms kan du kanske få ekonomisk ersättning.
Poliser får om det är nödvändigt använda sina skjutvapen i nödvärn och vid gripandet av personer som gör motstånd och är på sannolika skäl misstänkta för mord, dråp, rån, mordbrand, sabotage, allmänfarlig ödeläggelse, uppror, väpnat hot mot laglig ordning och ett antal andra grova brott. Detsamma gäller misstanke om försök eller förberedelse till dessa brott. (14) Innan de skjuter dig ska de ge tydlig varning genom att ropa t.ex. ”Polis. Stanna annars skjuter jag!” och när omständigheterna ej tvingar till annat, först avlossa varningsskott. (15)
Skottlossning ska i det längsta skall undvikas inom område där många människor bor eller vistas. Verkningseld bör i första hand riktas mot benen. I paragrafen står det ”bör”. Att rikta verkningseld mot någon annan kroppsdel är därför inte förbjuden. (16) (Som vid skotten på Vasaplatsen)
Handfängsel får bara användas
1. under transport om det är nödvändigt av säkerhetsskäl och
2. i övrigt för att betvinga våldsamt uppträdande, om andra medel visar sig otillräckliga och det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till den omhändertagnes eller annans säkerhet till liv eller hälsa.En läkare skall så snart det är möjligt undersöka den som är föremål för åtgärd enligt punkt 2. (17)
Redan om polisen bedömer att det finns en risk för att en frihetsberövad kommer att försöka fly ger behandlingslagen alltså en befogenhet att använda fängsel. Under uttrycket ”säkerhetsskäl” faller inte bara
flyktfara utan även andra situationer då fara för säkerheten föreligger, t.ex. när den frihetsberövade uppträder våldsamt vid transport eller utanför förvaringslokal.
Dock är inte enbart den omständigheten att en polisman ensam skall utföra en transport av en omhändertagen tillräckligt för att fängsel skall få användas. (18)4. Förundersökning
Det som poliserna och åklagaren sysslar med innan de vet om, och i så fall vem, de kan/ska åtala för ett brott kallas förundersökning. När ett brott har begåtts eller när det finns misstanke om att brott begåtts som faller under allmänt åtal ska förundersökning inledas. Förundersökningsledare är antingen en polis eller åklagare. Förhörsledaren kan vara förundersökningsledaren men också en annan polis som fått det tilldelat sig.
När du är skäligen misstänkt för ett brott ska du underrättas vid förhör. (19) Skäligen misstänkt blir du när polis/åklagare anser sig ha tillräckligt med material för att det ska vara lönt att låta rätten pröva (döma) om du är skyldig eller oskyldig.
Du har också rätt att fortlöpande ta del av vad som framkommit i utredningen om det kan ske utan men för denne. Regeln anses innebära en presumtion för att den misstänkte och försvararen har rätt att genast få del av allt som kommer fram. (20) Om informationen förvägras skall förundersökningsledaren ange anledningen till varför ett avslöjande av uppgiften skulle vara till nackdel för utredningen. (21)
När förundersökningen är avslutad och ej nedlagd har du rätt att få gå igenom material och få kopior på protokoll och anteckningar i förundersökningen. Det gäller även ev. filmmaterial som ingår i förundersökningen. Du har även rätt att begära ut ev. material från förundersökningen som sorterats bort, material som rör en utredning men som enligt åklagare inte har tillräcklig relevans i domstolen – den s.k. slasken. Den kan innehålla intressant information om polisens insyn i ditt och dina bekantas liv. Har du ingen offentlig försvarare måste du själv lämna in en begäran om det. (22) Det gör du via polisens dokumentenhet, ibland muntligt önskemål via telefon och ibland om de vill vara besvärliga skriftligt, ange diarienummer.
”Jag begär med hänvisning till 9kap 18§, 14kap 4 och 5§ sekretesslagen (1980:100) ut samtliga handlingar från förundersökningen även de utanför förundersökningsprotokollet rörande ärende K ******-**.”
Sekretess hindrar inte att sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte lämnas ut, i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. Detta innebär att du inte får ta kopior men du har rätt att få upplysning om vad materialet innehåller. (23)
Om en förundersökning avslutas, exempelvis genom att läggas ner,har den tidigare misstänkte ingen ovillkorlig rätt att få ta del av materialet. Den misstänktes insynsrätt enligt RB anses upphöra när det inte längre kvarstår någon misstanke. En tidigare misstänkts begäran att få ta del av uppgifter i förundersökningen blir därför att uppfatta endast som en begäran om att få ta del av allmän handlingoch prövas enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. (24) Det innebär att det kan bli kraftiga inskränkningar i materialet som lämnas ut.
Om brottet är ringa kan i vissa fall strafföreläggande bli aktuellt. Strafföreläggande innebär att den misstänkte godkänner och föreläggs ett bötesstraff efter vad åklagaren anser att brottet bör föranleda dvs. att man avsäger sig sina rättigheter till att få sin sak prövad i domstol och erkänner sig skyldig (!). Strafföreläggande får vidare avse villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter i fall då det är uppenbart att rätten skulle döma till sådan påföljd. Detta gäller dock inte för brott som har begåtts av någon som inte fyllt 18 år eller om det finns anledning att förena den villkorliga domen med föreskrift om samhällstjänst. (25)
5. Förhör
Befinner du dig i anslutning till en brottsplats kan de ta in dig på förhör även om du inte är misstänkt. (26) Du är skyldig att medverka till förhör men behöver som misstänkt inte säga något och som icke misstänkt bara referera till det sedvanliga… just det – ingen kommentar. Förhöret ska hållas så fort som möjligt. Om man inte befinner sig på platsen för brottet utan endast i området kan man bara medtagas om brottets minimistraff är 4 år. (27)
Du kan även kallas till polisförhör genom att de skickar ett brev eller ringer till dig. Förhör också om det inte avsevärt försvårar utredningen hållas på tid och plats som antagas medföra minsta olägenhet för dig som skall höras. Så passar det dig inte så ring och ändra tid eller tex till en lokal polisstation om förhör skulle genomföras på annan ort. Du kan också ha rätt till ersättning tex om du måste ta ledigt från jobb. (28) Går du inte dit på angiven tid får du räkna med risken att poliser kommer och hämtar dig för förhör alt. genomför en husrannsakan där du kan tänkas uppehålla dig. (29) Alla som kan tänkas lämna information kan förhöras och har en skyldighet att ställa upp. Undantag är om man är sjuk. Hämtas kan man inte om man befinner sig längre än 50 km bort när man blir kallad. (30)
De kan också hämta dig till förhör utan att kalla dig först om det finns skäl att tro att du skulle utebli eller försvåra utredningen tex genom att snacka ihop dig med andra. (31)
Du kan vid förhör tvingas att stanna (inlåst mot din vilja) sex timmar om du inte är misstänkt. Om du kan misstänkas för brott och det är av yttersta vikt för utredningen kan det förlängas med ytterligare sex timmar. Därefter är du tvungen att anhållas eller häktas om de vill hålla dig. Är du under 15 år är det tre timmar som kan förlängas med ytterligare tre. När de anser sig ha förhört dig tillräckligt eller när tiden gått ut har du rätt att omedelbart sticka, och de får inte utan “synnerliga skäl tvinga dig till nytt förhör inom tolv timmar”. (32)Du har som misstänkt rätt att vara helt tyst i förhör, skulle det ligga i ditt eget intresse att identifiera dig ska du endast uppge namn, personnummer och postadress. Bor du på en annan adress än den du är folkbokförd på och den inte är känd av polisen så lämna den adressen du är folkbokförd på eller adress till föräldrar.
När du är skäligen misstänkt för ett brott ska du underrättas. (33) Skäligen misstänkt blir du när polis/åklagare anser sig ha tillräckligt med material för att det ska vara lönt att låta rätten pröva om du är skyldig eller oskyldig. Här kan polis/åklagare medvetet förhala lite för att undanhålla dig dina rättigheter. Det skiljer sig lite mellan att vara vittne och misstänkt- som misstänkt har du har rätt att helt tiga i förhör. Du har även rätt att ta del av förundersökningen. Du har rätt att begära att de förhör någon du utser (som t.ex. kan bekräfta ditt alibi) eller utför någon annan utredning som har med saken att göra. (34)
Den som förhör dig får ej i syfte att framkalla bekännelse eller uttalande i viss riktning användas medvetet oriktiga uppgifter, löften eller förespeglingar om särskilda förmåner, hot, tvång, uttröttning eller andra otillbörliga åtgärder. Du har rätt till sedvanliga måltider och “nödig vila”. (35)
Blir man kallad till förhör är det bra att ha med ett förhörsvittne. Vittnet garanterar att det går “rätt” till och kan minska din nervositet. Det brukar gå bra men polisen kan neka. (36) Är du under 18 år , ”och det inte är till men för utredningen”, ska vårdnadshavare kallas till förhöret, även om du grips på gatan och medtages till förhör. (37) De flesta som åker dit gör det för att de har snackat i förhören. Det kan dessutom gå ut över dina kamrater. Förhörsledarna har olika metoder att lura dig att snacka. De har utbildning och lång erfarenhet. En del är aggressiva, andra förstående. Ibland samarbetar de enligt TV-deckarmodellen “en snäll och en stygg” – det är sant.
Förhöret brukar inledas med lite småprat tex om du haft problem med p-plats etc för att invagga dig i falsk säkerhet och ge förhörsledaren (FL) en chans att “läsa av” dig. Själva förhöret börjar med att FL berättar om orsaken till förhöret och är då skyldig att delge dig om du är skäligen misstänkt. Du har då rätt att ha en försvarare närvarande och de får inte neka dig att ringa en. Däremot är det ganska troligt att försvararen inte kan komma med så kort varsel och FL behöver då inte skjuta upp förhöret, så det kan vara bra att kontakta en försvarare innan om man har tillgång. Det är också troligt att de kommer att lägga fram frågan som att det inte är nödvändigt. Den bästa taktiken är att neka till brott och sedan konsekvent svara “ingen kommentar”. FL försöker hela tiden att läsa av dig, dina attityder, gester och tonfall för att kunna anpassa sig till din nivå.
Om du inte pratar försöker de att få igång dig tex. genom att fråga varför du tiger. Förmodligen är han/hon relativt mild i början för att skärpa tonen successivt. Taktiken går bla ut på att skapa ett förtroende, berömma, smickra, vara öppen, reflektera till egna erfarenheter mm för att sätta in huvudstöten när du slappnat av. Deras jobb är att försöka få igång en konversation om mindre kontroversiella frågor för att på omvägar få fram info som kan binda dig till brottet, platsen eller inblandade personer. Genom att sprida ut frågorna, hoppa fram och tillbaka mellan dem försöker de att lista ut din svaga punkt. Sättet att fråga kan ändras till korta snabba frågor för att du inte ska hinna tänka efter, eller flervalsfrågor för att du inte bara ska kunna säga nej. Frågorna repeteras oftast i andra variationer för att se om svaren skiljer sig. De kan kasta ur sig frågor som “har du begått brottet” för att se hur du reagerar. Somliga börjar prata om vädret eller något annat för att få ur dig information som du tror är oviktig, men som blir en pusselbit i helheten. Snacka inte ens om struntsaker med snutarna. De kan muta dig med kaffe eller cigaretter (sluta röka). De kan påstå att du kommer lindrigare undan om du snackar eller att din polare redan berättat om vad som hände och vad du gjorde. De kan fråga dig om andra personer. Ibland vräker de ur sig enormt korkade saker för att få dig att reagera och rätta dem – var på din vakt, svara aldrig spontant! Tänk hellre efter en stund för länge, än en stund för lite. Försök få hjärnan att fungera och hjärtat att sluta banka.
Därutöver försöker de att öka din stress för att du ska prata tex genom att spänna ögonen i dig och hålla kvar lite längre, luta sig framåt, bläddra i papper, läsa på skärmen etc. De flesta har svårt att uthärda tystnad och du ska inte bli förvånad om du får en fråga som följs av lång tystnad samtidigt som förhörsledaren håller kvar dig med blicken. Det är viktigt för FL att ha kontroll över förhöret och undanhålla sina avsikter och sin taktik. Genom att veta dina rättigheter, ha med ett förhörsvittne, ha koll på hur förhöret utvecklar sig och inte låta dig luras fixar du biffen. Tänk på ditt kroppsspråk. Håll tyst, svinen bakom skrivbordet är inte dina polare, de är dina fiender. De är ute efter en enda sak, nämligen att sätta dit dig och dina kamrater. Lämna namn, postadress och personnummer, och säg sedan “Ingen kommentar” och låt dig inte luras in i samtal. När förhöret är avslutat ska det läsas upp och du ha godkänna och ha möjlighet att komplettera. Förhörsvittnet ska ha med ID och inte vara inblandad i den aktuella händelsen.
Detta gäller även om du inte själv är misstänkt. Du kan kallas till förhör om något som någon annan gjort. Snacka inte – du sätter dit dina kamrater!
Om du ljuger ihop en historia måste den vara jävligt väl genomtänkt, inte gå ut över eller tipsa snuten om någon annan och det får inte finnas någon risk att den inte stämmer med vad andra säger. Det du säger i förhöret är inte bindande – du kan inte straffas för att du ljuger – men din trovärdighet inför domstolen sjunker om du ändrar på din berättelse. Det smartaste är att hålla käften i förhöret och vid ett senare tillfälle tänka igenom vad du ska säga i en eventuell rättegång. Hela bevisbördan i en eventuell rättegång ligger på åklagaren. Du kan förhålla dig tyst och passiv från procedurens början till dess slut utan att detta ska läggas dig till last i skuldbedömningen.
Svara aldrig på frågor om medlemskap i organisationer eller om du känner vissa personer. Det har blivit allt vanligare att polisen frågar om organisationstillhörighet/ medlemskap vid förhör. Detta är åsiktsregistrering och det ska du inte hjälpa till med. Om du vill kan du påpeka för förhörsledaren att det är åsiktsregistrering.
Efter förhöret, som ibland kan ta flera timmar oavsett om du svarar på några frågor eller ej, ska det skrivas ner, och du ska få läsa igenom det. Ibland bandas förhöret, och då ska du få lyssna igenom det. Alla invändningar du har mot innehållet ska antecknas. Ibland kan du bli utsatt för flera förhör efter varandra. Tiden mellan förhören får du troligen tillbringa i en cell. En av avsikterna med detta är att du ska få tid att bli nervös, kanske inför hot om åtal. När du hämtas till nästa förhör ska du ha veknat och börja snacka. Gör inte det. Håll fast vid ingen kommentar.
Att hota med/genomföra anhållan och begära häktning används inte sällan som skrämsel och påtryckningsmedel mot folk som vägar snacka i förhören. Börjar de prata om att häkta dig om du inte pratar så begär att få polismannens namn. Det ska du alltid göra om du utsätts för hot. Var stark!
Som anhörig till misstänkt kan du inte tvingas att vittna i domstol och i förhör under förundersökningen fiskar de bara efter bevis mot din/dina nära och kära. (38)6. Offentlig försvarare
När du är skäligen misstänkt för ett brott ska du underrättas vid förhör. I samband med att du underrättas om misstanken skall du också få reda på om du är berättigad att redan under förundersökningen anlita biträde av försvarare samt att under vissa förutsättningar offentlig försvarare kan förordnas. (39)
I följande fall har du rätt till offentlig försvarare:
*Om du är anhållen eller häktad
*Om du är misstänkt för ett brott, för vilket inte är stadgat
lindrigare straff än fängelse i sex månader.
*Om du är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,
*Om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller
*Om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.
(40)Vid mindre allvarliga brott kan du få offentlig försvarare bara om det finns särskilda skäl till det. Normalt utses inte en offentlig försvarare om brottet är sådant att straffet brukar bli böter.
Du måste själv begära offentlig försvarare, och huruvida du får en eller inte beror inte på något sätt på din personliga ekonomi. Frikänns du behöver du inte betala tillbaka något till staten. Döms du för brottet blir du vanligen skyldig att betala statens kostnader – dock inte med högre belopp än du skulle ha fått betala i avgift för rättshjälp. (41)
Får du inte offentlig försvarare kan du anlita en privat – men då måste du betala själv. Du kan egentligen utse vem som helst till din privata försvarare, det behöver inte vara någon utbildad/behörig jurist. (42) Det ställs krav på ”redbarhet, insikter, lämplighet samt behärskande av svenska språket, ej vara minderårig, vara i konkurstillstånd, ha förvaltare, vara utländsk medborgare, haft uppdrag åt den misstänkte eller ha ekonomiska förbindelser med denne.” (43) Är du under 18 år är det din vårdnadshavare som får anlita privat försvarare. Om den du väljer ska accepteras som privat försvarare är det rätten och inte polisen som avgör, polisen får dock givetvis ha synpunkter på ditt val. (44)
Om du får rätt till offentlig försvarare så välj i första hand en själv, någon du hört är bra. Solidaritetsgrupperna/ABC har namn på bra advokater. Du har alltid rätt att vid behov själv begära den advokat du har förtroende för förutsatt att ej orimliga merkostnader uppstår. (45) Vanligtvis accepteras ditt val av domstolen om detta inte medför oproportionerliga merkostnader. Advokater med verksamhet inom ca 15 mil från tingsrätten brukar godtas. Vid riktigt allvarliga brottsmisstankar har du möjlighet att begära nästan vilken advokat du vill i landet. Är du missnöjd med beslutet om offentlig försvarare, kontakta alltid den du vill anlita samt överklaga beslutet omedelbart. genom att skriftligen framställa din begäran till rätten samt ange skäl för din begäran. Tilldelas du en advokat som du ej känner till så fråga advokaten om han eller hon har brottsmål som huvudsysselsättning. Visar det sig vara en affärsjurist eller konkursadvokat så begär omedelbart en ny försvarare.
Skulle du råka vara skyldig till det som du är anklagad för (hemska tanke), så tala absolut inte om det för din advokat. Det skulle försätta din försvarare i en situation som hon eller han inte kan lösa utan att antingen bryta mot lagen eller sätta dit dig.
7. Anhållan
Du kan anhållas fram till dess att rätten beslutar om häktning (se kap.
. Detta beslutas av åklagare på samma grund som häktning. Åklagaren kan också anhålla dig om det anses viktigt att du sitter inlåst under utredningen. (46)Brottet du är misstänkt för och varför du är misstänkt för det, måste stå i anhållningsbeslutet och du har också rätt att få svar på de frågorna. När du anhålls ska närmast anhörig och annan särskilt närstående underrättas, så snart det kan ske utan men för utredningen. Detta får bara ske mot din vilja om det finns “synnerliga skäl”. (47)
”Häktningsframställning skall göras utan dröjsmål”. Vill åklagaren så kan det dock dröja tills den tredje dagen efter anhållandet, men då måste åklagaren påstå att det behövdes mer tid till utredningen. I praktiken innebär detta att du kan sitta anhållen upp till fyra dygn. Missar åklagaren denna tid ska du släppas omedelbart. (48)
8. Häktning
Är man på “sannolika skäl” misstänkt för ett brott som ger minst ett års fängelse, t.ex. upplopp, kan man häktas om det “skäligen kan befaras” att man annars går under jorden, undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen, eller begår nya brott. (49) Detta begärs av åklagaren men beslutas av rätten. Gäller det ett brott som minst ger mer än två års fängelse ska man häktas om det inte är uppenbart att det inte finns anledning, dvs. du blir troligen häktad. (50) Gäller det ett brott som bara ger böter får du inte häktas. (51) Om de vill ha in dig så hittar de troligen på ett allvarligt brott, till exempel våldsamt upplopp, istället för ohörsamhet mot ordningsmakten.
Oavsett vilket brott det gäller, kan man som “skäligen misstänkt” (se ovan), häktas om man lämnar falskt namn eller adress, eller om de tror att du lämnar falskt namn eller adress eller om du bor utomlands och kan tänkas smita undan genom att lämna Sverige. (52)
Tycker de illa om dig (det brukar de göra) ska du inte bli förvånad om de lyckas krysta fram vilka otroliga anledningar som helst för att låsa in dig, men de måste få det att stämma med de här reglerna. Annars kan (läs: ska) du sätta dit dem. Påpeka gärna det för dem, om du kan reglerna. Poliser tror att de kan komma undan med vad som helst eftersom vanligt folk oftast inte vet något om rättssystemet.
Senast fyra dygn efter gripandet ska häktningsförhandlingarna hållas. Då beslutas oftast också datum för rättegång. Om häktningsbegäran avslås av rätten ska du genast släppas. Du kan häktas utan att vara anhållen – häktas i din frånvaro, du blir då efterlyst. (53)
Rättens beslut att häkta dig ska också innehålla datum då åklagaren måste ha väckt åtal. Du måste sedan omhäktas med högst två veckors mellanrum. Rätten kan ta beslut om att förlänga tvåveckorsperioden samt flytta fram datumet då åtal ska vara väckt. Du kan alltså bli utsatt för mer än en häktningsförhandling. (54)
Om åtal inte väcks i tid, om ny häktningsbegäran inte lämnas in i tid eller om skälen för att du häktades inte längre anses gälla, ska du genast släppas. (55)
Om man i rättegången döms till fängelse kan man häktas fram till fängelsestraffets början om det finns risk att man annars går under jorden. Tiden du sitter häktas räknas av från fängelsestraff och minskar bötesstraff. (56)9. Att sitta inlåst
När du sitter häktad eller anhållen gäller följande:
De kan förbjuda dig tillgång till TV, tidningar, radio etc. om de anser att det finns risk för att det försvårar utredningen. Detta kallas restriktioner och används ofta för att isolera och bryta ner misstänkta som inte vill snacka eller “erkänna”. Restriktioner gäller ofta också besök, brev och telefonsamtal. Du får dock ta emot böcker och dylikt. Blir du isolerad så håll ut och försök få din advokat att fixa så att restriktionerna hävs. (57)Du har rätt att ha pengar, ID och personliga tillhörigheter, men naturligtvis inga droger eller alkohol. (58)
Du har rätt att vistas utomhus minst en timme om dygnet. Det innebär en övervakad rastgård, ibland modell tårtbit. (59) På begäran har du rätt att umgås med andra häktade “i skälig utsträckning om lokalförhållandena medger det”. Du kan tvingas dela cell med andra fångar pga. utrymmesbrist. (60)
Om du skriver brev till svensk myndighet eller offentlig försvarare får de inte läsa det. Skriver du till eller får brev från andra kan polisen begära att breven ska granskas, och då beslagtas breven. De får dock inte öppnas utan ditt tillstånd. Du får välja mellan granskade brev eller inga alls. Detta gäller även annat skriftligt material som exempelvis böcker. (61) Vare sig du tillåter att de öppnar brev eller ej så tänk på vad du skriver. Om du skriver utifrån till någon som sitter inne så dra inte till med några klämmiga hälsningar som kan göra livet surt för din fängslade kamrat. Skriv inte något politiskt innan du vet vad som sagts av den som sitter inne. Nämn inga namn. Du måste inte ange avsändare. Tänk på att allt du skriver kan ha betydelse!
De kan förbjuda dig att ta emot besök eller säga att det kräver kroppsvisitation och/eller närvarande vakter om de anser att det är nödvändigt av “säkerhetsskäl” eller om de tror att ni kan förstöra bevis eller försvåra utredningen på något annat sätt. (62) Med tanke på avlyssningsrisken bör ni inte diskutera något känsligt. De kan förbjuda dig att använda telefon. Om du får ringa kan de begära att samtalen ska avlyssnas, dock inte utan att du vet om det. Pratar du i telefon med din offentliga försvarare får det ej avlyssnas. (63) Liksom vad gäller besök måste du tänka på att telefonen kan avlyssnas ändå. Tänk på vad du säger. Ovanstående gäller även om du “bara” gripits för misstanke om brott, dvs. sitter i häktet eller arresten i väntan på förhör. Och glöm det där med att du har rätt till ett telefonsamtal. Svaret blir vanligtvis att “det där har du sett på TV”- och det har de ju rätt i, faktiskt.
Tänk också på att inte småprata med häktespersonalen. Liksom de som har hand om dina förhör, försöker de få information ur dig. Prata inte heller med de övriga på häktet om brottet du är misstänkt för.
De har rätt att kroppsvisitera och kroppsbesiktiga dig, dock inte mer ingående än vad “ändamålet kräver”. Du har rätt att kräva att ett vittne ska närvara vid undersökningen, “om så är möjligt”. Kroppsvisitation/kroppsbesiktning får göras om du ska få eller har haft obevakat besök, varit utanför lokalerna, om det ”finns anledning att anta” att ett sådant föremål skall anträffas på dig eller i samband med stickprovskontroller på avdelningen. (64) (Kroppsvisitation och kroppsbesiktning: se kap 11)
Vidare gäller följande regler:
*Män och kvinnor ska sova på olika ställen. (65)
*Du har rätt till betalt arbete eller liknande sysselsättning i häktet. Du har rätt att utföra arbete som du själv har skaffat dig om det inte ställer till besvär. (66)
*Kvinnor bör vid transporter åtföljas av kvinnlig tjänsteman. (67)
*Om du sitter inspärrad utan att vara misstänkt för brott har du rätt att meddela närstående. Om de sedan flyttar dig till någon annan lokal (exempelvis ett annat polishus) har du rätt att meddela dem igen. (68)Lagen om hur häktade och anhållna ska behandlas ska du kunna få läsa. Begär den av personalen. Den heter “Lag (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m fl”.
Kräv dina rättigheter varje gång du får tillfälle. Du kanske till exempel får ta emot besök, men bara om du själv begär det. Ifrågasätt och fråga om allting. Pumpa din advokat på information. Genom allt hålla dig informerad om vad som gäller (och händer) behåller du lättare kontrollen över dig själv och situationen.
10. Rättegång
Huvudförhandlingen kallas det sammanträde vid tingsrätten då det skall beslutas om den som är misstänkt för ett brott är skyldig. Samtidigt avgörs vilken påföljd (straff) det skall bli.
Rättens sammansättning
Till huvudförhandlingen kommer domarna, åklagaren och den som misstänks för ett brott. Den misstänkte kallas vid huvudförhandlingen för “den tilltalade”. Tingsrätten består av:
– En domare
– Tre nämndemän
– En protokollförare.
Andra som också kan komma till rättegången är försvarsadvokat, målsägande (den som utsatts för ett brott) och vittnen. Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer vara närvarande.Rättegången
Ordföranden kontrollerar att alla som kallats till rättegången också har kommit dit. Ibland måste en rättegång ställas in för att någon inte är närvarande. Vittnen får inte vara närvarande vid rättegången förrän de skall höras. De får därför vänta utanför rättssalen tills man kallar på dem.Åklagaren yrkar att tingsrätten skall döma den tilltalade för det eller de brott som åklagaren anser att han är skyldig till. Åklagaren eller målsäganden kan också yrka skadestånd av den tilltalade.
Den tilltalade tillfrågas om han erkänner eller förnekar att han begått brottet. Han får också frågan om han går med på att betala skadestånd, ifall det har begärts.
Åklagaren redogör för brottet, dvs. för hur han anser att det har gått till. Samtidigt brukar åklagaren gå igenom de bevis som finns.
Målsäganden får berätta om vad som hänt och svara på frågor.Den tilltalade får berätta vad han anser har hänt och svara på frågor. Hela bevisbördan ligger dock på åklagaren och du har rätt att vara tyst utan att det ska ligga dig till last. Dock finns det begränsningar med att vara tyst i rätten – om den misstänkte avstår från att förklara varför han var på en speciell plats vid tillfället då brottet begicks, kan domstolen med hänvisning till den misstänktes tystnad, godta åklagarens gärningsbeskrivning och döma efter denna om bevisen styrker åklagarens berättelse. Saker som kan sänka din trovärdighet är om du ändrar en eventuell utsaga från förundersökningen.
Om det finns vittnen får de lämna sina berättelser, en i taget.
Efter det att allt som rör brottet har behandlats går man igenom den tilltalades personliga förhållanden. Om det har gjorts särskilda utredningar om de personliga förhållandena går man också igenom dessa. Samtidigt får den tilltalade berätta om sina inkomster och skulder.
Om föräldrar eller andra som känner den tilltalade väl är närvarande kan de få tillfälle att berätta mer om de personliga förhållandena.
Sist i rättegången gör åklagaren och den tilltalade (eller försvararen om sådan finns) var för sig en sammanfattning av vad de anser har kommit fram under rättegången om brottet och vilken påföljd (straff) de anser är lämplig- en s.k. plädering.
Dom beslutas och meddelas
När rättegången är slut beslutar tingsrätten – dvs. rättens ordförande och nämndemännen – vid en överläggning hur tingsrätten skall döma. Efter överläggningen talar rättens ordförande kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den. Begär man som häktad att bli försatt på fri fot hålls även en överläggning ang. detta. antingen friges du eller så får du sitta kvar innanför skranket.
Ibland meddelas domen inte vid förhandlingen utan först vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. Den dagen kan man gå till tingsrätten och läsa domen eller ringa dit och få uppgifter om den.
Tingsrätten skickar en kopia av domen till parterna samma dag som domen meddelas, eller senast en vecka därefter om domen meddelas vid huvudförhandlingen.Överklagan
Den som har dömts, åklagaren och målsäganden (parterna) kan överklaga domen. Detta måste göras skriftligen, men någon särskild blankett behövs inte. En sådan handling kallas överklagandeskrift. Skriften skall ha kommit till tingsrätten inom tre veckor från den dag domen meddelades. Senaste dag för överklagande finns angiven i domen. Tingsrätten skickar därefter skriften och alla handlingar i målet till hovrätten som gör en förnyad prövning av målet.Hur man gör när man vill överklaga framgår närmare av domen. Här skall endast nämnas att överklagandeskriften alltid skall innehålla bl.a. uppgift om den dom som överklagas (tingsrättens namn och datum för domen), i vilken del domen överklagas, varför man är missnöjd med domen och hur man vill att domen skall ändras.
I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva målet på nytt. Av domen framgår när prövningstillstånd krävs och vad man då skall göra.
Om inte någon av parterna klagar på domen inom tre veckor kan domslutet inte längre ändras av högre domstol. Detta kallas att domen vunnit laga kraft och innebär att den kan verkställas.
Fri bevisföring i relation till överskottsinformation
Svensk rätt innebär att information som polisen har inhämtat får användas fritt oavsett vilken metod polisen har använt för att skaffa informationen. Rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit avgöra vad som i målet är bevisat. Domaren får fritt bedöma bevisvärdet av den förebringade bevisningen. Överskottsinformation från hemlig teleavlyssning är inte oegentligt åtkommen, så länge avlyssningen beslutats av domstol i laga ordning. (69)11. Kroppsvisitation och kroppsbesiktning
Kroppsvisitation
Med kroppsvisitation avses undersökning av kläder och annat samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig.Poliserna får visitera dig av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand, eller identitet skall kunna fastställas eller om du är “skäligen misstänkt” för brott som kan ge fängelse, eller om det finns “synnerlig anledning” att tro att du har något på dig som har med ett sådant brott att göra, t ex. aktivister på väg till demo. Nytt är att polisen får visitera personer som de misstänker bär med sig ”klotterutrustning” typ sprayburkar eller dylikt. (70)
Vid kroppsvisitering går polisen igenom dina fickor, kläder och eventuella väskor och känner efter om du har något intressant i eller under dem. De kanske tvingar dig att ta av dig ytterkläder. Ibland far du stå med händerna knäppta över huvudet, eller framåtlutad mot en vägg, medan de letar igenom dina fickor.
Kroppsvisitation av en kvinna får endast utföras och bevittnas av annan kvinna, läkare och/eller sjuksköterska. (71)
Om du kan, så kräv legitimation av och JO-anmäl de poliser som bryter mot reglerna.
Ett tillägg har gjorts till denna lag:
“Kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som en kvinna har med sig undersöks och kroppsbesiktning som enbart innebär blodprovstagning får dock verkställas och bevittnas av en man.” (72)Detta avser väska, kasse eller dylikt men i praktiken har polismän hänvisat till denna ändring för att få leta igenom kvinnors kläder. Ryt gärna till vid lämpligt tillfälle, till exempel “Ge fan i mina bröst!”.
Kroppsbesiktning
De har rätt att utföra kroppsbesiktning (dvs. klä av dig naken och fingra på och i dig, ta blodprov osv.) om du ”på goda grunder” är misstänkt för att ha begått ett brott som kan ge fängelse (t.ex. misshandel, rattfylleri, inbrott). Detta innebär (speciellt om droger är inblandade) att de vill känna efter om du har något gömt i ändtarm och/eller vagina. De kan också ta blodprov. (73)För att dessa åtgärder ska genomföras får du kvarhållas upp till sex timmar, och vid synnerliga skäl ytterligare sex timmar. (74)
Kroppsvisitation och/eller kroppsbesiktning av en kvinna får endast utföras och bevittnas av annan kvinna, läkare och/eller sjuksköterska. (75)
12. Tagande av fingeravtryck, prov för DNA- analys och fotande av omhändertagna
Tagande av fingeravtryck och fotande av omhändertagna
Ibland försöker de att ta ett foto och eller filma dig vid gripandet. Om du är misstänkt för brott som kan ge fängelse har de rätt att fotografera, ta fingeravtryck eller liknande, till exempel skriva upp iögonfallande kännetecken, som tatueringar. (76)Dock har polisen försökt att utnyttja en paragraf som säger att om det behövs för att utreda brott på vilket fängelse kan följa, får även tas av den som inte är misstänkt för brottet. Det kan de bara göra om du inte vet dina rättigheter! En förutsättning för fotografering av personer som är omhändertagna men ej misstänkta för brott som kan ge fängelse (tex. PL 13§) är att fotograferingen inte genomförs med tvång eller mot den enskildes vilja – dvs. vägra och ta deras namn. (77) Vrid bort ansiktet eller upp med huva. Försöker de fota dig som är frihetsberövad utan brottsmisstanke som kan ge fängelse så JO- anmäl dem.
Polisen får däremot använda handmanövrerade kameror, antingen de är dolda eller inte för att videofilma exempelvis deltagare i en demonstration genom att utnyttja att sådant bruk inte regleras i lag. (78)
Tagande av prov för DNA- analys
Med DNA-teknik är det möjligt att analysera de flesta typer av biologiska prov, som blod, saliv, hår, snor, vävnad (hudavskrap), urin mm. Det behövs endast mycket små mängder DNA för att göra en fullständig analys. Sekret/saliv som man kan hitta på läskburkar, fimpar, tuggummi, frimärken och rånarluvor kan vara tillräckligt. Spår som saknar känd gärningsman (oavsett brottets art) läggs in i ”spårregistret”. (79) De flesta spåren med visshet knytas till en person, under förutsättning att man har ett jämförelseprov från individen ifråga.För att en DNA-analys skall kunna genomföras mot en persons vilja krävs att man är skäligen misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa och endast om det behövs för utredning av brottet, dvs. om det finns biologiskt material från brottsplatsen att jämföra med. (80)
Blodprov får inte tas av någon annan än läkare eller legitimerad sjuksköterska. (81)
Att polisen ber någon lämna salivprov som inte är skäligen misstänkt saknar stöd i lagen. Polisens och åklagarnas allmänna förhållningssätt till saken är att det inte finns några regler eller lagar som hindrar att man DNA-testar en ej misstänkt, eftersom testet är frivilligt. Troligt är också att de ”ber” dig utan att upplysa dig om att du har rätt att (och ska) vägra.
Tidigare tillämpades processen enbart på mord och grövre våldsbrott, idag lämpar den sig lika väl för så kallade vardagsbrott som exempelvis inbrott och stöld. Kostnaden för en analys är cirka 1 000 kronor. Den 31 augusti 2003 fanns ungefär 7 800 poster i DNA-spårregistret, 1 400 poster i DNA-misstänkt och 2 400 poster i DNA-registret. (82)
Din unika DNA- kod förs in i misstankeregistret i vilket uppgifter lagras under förundersökningen. Misstankeregistret gäller personer som är skäligen misstänkta för brott i brottsbalken för vilket svårare straff än böter är föreskrivet. Om förundersökningen eller eventuellt åtal läggs ner skall uppgifterna tas bort ur registret och om man blir dömd läggs uppgiften in i DNA-registret. (83) Om förundersökningen läggs ner kan dock uppgifterna finnas kvar om den misstänkte enligt förundersökningsledarens bedömning fortfarande är skäligen misstänkt för brottet och uppgifterna behövs för att förundersökningen skall kunna tas upp på nytt, tex. om en förundersökning läggs ned på grund av bristande bevisning. (84)
PUK-registret och lokala biobanker
PKU-registret är en så kallad biobank där blodprov från spädbarn födda efter år 1975 lagras. Proven förvaras på Huddinge Universitetssjukhus och skulle egentligen uteslutande användas för medicinsk forskning, men de lämnades ut till polisen när de begärde det i samband med Anna Lind- rättegången. Nuvarande rättsläge är att RB gäller över biobankslagen och att material ifrån de lokala biobankerna och pku-banken således kan begäras ut som journalhandling om man misstänks för brott vars minimistraff är två år. Lokala biobanker finns i anslutning till de flesta större sjukhus tex Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Huddinge sjukhus, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Universitetssjukhuset i Lund, Universitetssjukhuset MAS och Karolinska Institutet i Stockholm.Det är inget nytt att spara prover, det har gjorts en längre tid men det är först nu som det kommit upp till diskussion och aktualiserats i lagstiftning.
6§ ”Den som lämnat samtycke till användning av ett vävnadsprov får när som helst återkalla sitt samtycke. Avser återkallelsen all användning skall vävnadsprovet omedelbart förstöras eller avidentifieras.” (85)
Detta ger dig rätt att kräva att allt ev. sparat material ska förstöras.
13. Husrannsakan
Bestämmelsen om husrannsakan, dvs. göra intrång i t.ex. hus, lägenhet eller bil för att leta efter bevis/föremål eller personer finns i RB kapitel 28. Där stadgas följande:
”Förekommer anledning, att brott förövats, varå fängelse kan följa, må i hus, rum eller slutet förvaringsställe husrannsakan företagas för eftersökande av föremål, som är underkastat beslag, eller eljest till utrönande av omständighet, som kan äga betydelse för utredning om brottet.” (86)
“För eftersökande av den som skall gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får husrannsakan företas hos honom, eller hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. Detsamma gäller i fråga om en tilltalad som söks för delgivning av stämning eller kallelse till förhandling, om försök till delgivning har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa.” (87)
Du har rätt att se på under husrannsakan. Om det är möjligt har du rätt att tillkalla vittnen. Om du inte är närvarande när husrannsakan genomförs får annat “husfolk” (de menar nog andra som bor där) titta på. Inget av detta får dock fördröja förundersökningen. (88) Ingen annan än förundersökningsledaren, rätten eller åklagaren får öppna brev eller annan sluten handling, inte ens om du ger tillstånd till det. (89)
Husrannsakan är en “tvångsåtgärd” som bara får användas när ett formellt beslut om inledning av förundersökning fattats. För detta krävs att man på objektiva grunder och omständigheter av inte alltför ringa styrka kan antas vara misstänkt för ett konkret brott där fängelse ingår i straffskalan och att bevis för detta kan beslagtas eller “annan utredning om brottet vinnas” t.ex. förberedelse av grov misshandel om det sticker fram ett slagträ under bilsätet på väg till en demo eller dylikt. (90) Beslutet om husrannsakan fattas av förundersökningsledare eller åklagare. Huvudregeln är att en husrannsakan aldrig får företas som en allmän kontrollåtgärd, där syftet är att undersöka om en viss person gjort sig skyldig till en mer omfattande brottslighet än som kan antas på de föreliggande omständigheterna. Undantag gäller för det fall ett visst brott misstänks ingå i en större brottslig verksamhet.
Endast om det föreligger “fara för dröjsmål” får polisman på eget initiativ genomföra husrannsakan. (91) För att det ska räknas som fara för dröjsmål ska ingen förundersökningsledare eller åklagare gå att nå och vitsen med åtgärden därigenom riskera att gå förlorad om man väntar. Med dagens mobiltelefoni och kommunikationsmöjligheter ska det vara svårt att inte få tag i en förundersökningsledare eller åklagare. Konfrontera polismannen med dina rättigheter. Kräv att få se polisernas legitimation. Fråga om de har beslut om husrannsakan fattat av förundersökningsledare eller åklagare, vilket straffbart brott du är misstänkt för, på vilken objektiv grund beslutet fattas dvs. vad de har för “bevis” eller konkreta misstankar, om vitsen med åtgärden kan gå förlorad genom dröjsmål etc.
Att fängelse skall kunna följa brottet innebär att det är tillräckligt att fängelse finns med i straffskalan för det aktuella brottet. Husrannsakan kan alltså rent teoretiskt sett användas också vid utredning av relativt ringa brott, t.ex. snatteri.
Det behövs dock inget skriftligt beslut utan de kan få ett muntligt tillstånd. Dock ska tvångsåtgärder alltid protokollföras i förundersökningen med vem som fattat beslutet och på vilken grund. Efter husrannsakan har man rätt att begära kvitto på husrannsakan och uppgift om vilken misstanke som låg bakom. (92)
Upplever du att det genomförts på tvivelaktig grund ska du JO- anmäla!
I till exempel restauranger, butiker, kaféer, teater- och biograflokaler där man misstänker att det pågår brottslig verksamhet räcker det att polisen har anledning att anta att ett brott vilket det är föreskrivet fängelse ett år eller däröver har förövats och det finns särskild anledning att anta att ändamålet med rannsakningen kommer att uppfyllas, dvs få bevis eller göra beslag. (93)
Husrannsakan i bil
För att genomsöka ”slutet förvaringsställe” krävs tillstånd för husrannsakan. (94) Som slutet förvaringsställe betraktas t.ex. stängd bil, oavsett en det är bagageutrymmet eller kupén. En bil räknas som “slutet utrymme” bara om dörren är stängd (behöver inte vara låst)- en bil med öppen dörr är ej att räkna som “slutet utrymme” utan får genomsökas av polis utan tillstånd för husrannsakan. (95)14. Hemlig telefonavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och kvarhållande av post
Tele innefattar all information som sänds över telenätet, utöver telefonsamtal, såväl fast som mobil telefoni, även e-post och faxmeddelanden. I princip all information som går genom telenätet utgör telemeddelanden t.ex. mellan två datorer och kan avlyssnas på samma sätt som telefonsamtal. Avlyssning av datanät innebär att hela eller delar av datakommunikationen i nätet avlyssnas (kopieras) och lagras. Avlyssningen kan innebära att hela sessioner avlyssnas, eller att endast viss information om varje session (uppkoppling) lagras. För att minska risken för avlyssning till mycket låga nivåer måste väl skött krypterad datakommunikation användas.
Hemlig telefonavlyssning
Vid förundersökning av ett brott eller försök eller förberedelse till brott vars straffvärde kan antas överstiga två års fängelse kan din telefon avlyssnas. (96) Tillstånd för avlyssning gäller högst en månad i taget och måste förnyas kontinuerligt. (97) Avlyssningen gäller alltså även sms och e-mail. Avlyssning av kommunikation med din försvarare är förbjudet och ska omedelbart avbrytas och inspelningar ska förstöras. (98) Under 2002 beviljades 166 tillstånd för telefonavlyssning. (99)Hemlig teleövervakning
Ett alternativ till telefonavlyssning som det är lättare att få tillstånd för är teleövervakning. Det innebär att alla samtal och meddelanden till och från din telefon registreras, vilket innebär att de får veta vem du ringer till och vem som ringer dig, när och hur länge ni pratar, men inte vad ni säger. Vidare är det, när det gäller mobiltelefonsamtal, möjligt att ta reda på från vilket geografiskt område ett telefonsamtal rings och var mottagaren av samtalet befinner sig, i vilken cell i ett cellulärt uppbyggt mobilkommunikationssystem som t.ex. GSM som en användare befinner sig för tillfället. Mobiltelefonen sänder signaler hela tiden den är påslagen vilket innebär att du registreras även när du inte ringer. Mobilnummer som använts i anslutning till den plats där brottet har begåtts kan inhämtas från den eller de basstationer som – vid tidpunkten för brottet – kan antas ha berörts av ett sådant mobiltelefonsamtal. De kan också förhindra att meddelanden (tex. sms) kommer fram. (100) Det får göras om du är skäligen misstänkt för brott som ger fängelse i minst sex månader, för narkotikabrott eller för försök, förberedelse och stämpling till brott för vilka det är föreskrivet fängelse i minst sex månader. (101) Under 2002 beviljades 540 ansökningar om hemlig teleövervakning. (102)För både avlyssning och övervakning gäller att du ska vara skäligen misstänkt och att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen. (103) Beslutet omprövas var månad. (104) Telefonnumret, ip-numret (eller vad det nu är) ska innehas eller kunna antas komma att användas av dig eller det finns synnerlig anledning att anta att du har ringt till eller på annat sätt kontaktat eller kommer att ringa till eller på annat sätt kommer att ta kontakt med det. (105) Det innebär att familj, vänner, jobbet, telefonkiosken på gatan utanför etc. kan avlyssnas. Beslutet kan omfatta förfluten tid, dock inte innan lagen trädde i kraft. Beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning verkställs av SÄPO eller länskriminalpolisen under ledning av en åklagare. SÄPO ansvarar för och administrerar det tekniska systemet för hemligteleavlyssning och hemlig teleövervakning (PLUTO) samt tillhandahåller systemet för länskriminalpolisen.
Kvarhållande av post
Polisen kan också hålla och gå igenom din post om du är misstänkt för brott vars straffsats överstiger ett år. Beslutet omprövas var månad. (106)Hemlig kameraövervakning
Hemlig kameraövervakning får användas vid skälig misstanke om brott, eller förberedelse till brott, om det enskilda brottets straffvärde kan antas överstiga två års fängelse. (107) Hemlig kameraövervakning innebär att polisen monterar upp dolda videokameror där du ”kan tänkas befinna dig”. (108) Även om det inte finns någon person som är skäligen misstänkt får hemlig kameraövervakning användas om det är av synnerlig vikt för utredningen att kameraövervakning sker på en plats där brottet begåtts eller i omgivningen till en sådan plats. (109) Det är förbjudet att t.ex. tränga in i någons hem för att där montera en hemlig övervakningskamera. En annan sak är att sådana utrymmen eller platser kan övervakas så länge kameran placeras på något annat ställe. T.ex. är en privatperson oförhindrad att frivilligt upplåta sin bostad eller trädgård för att polisen där skall kunna montera en hemlig övervakningskamera och övervaka någon annan. Under 2002 beviljades 31 ansökningar om hemlig kameraövervakning. (110)Användning av kamera i övriga fall, dvs. då handmanövrerad kamera används utanför en förundersökning, är inte reglerad i lag. Polisen är således oförhindrad att använda handmanövrerade kameror, antingen de är dolda eller inte för att videofilma exempelvis deltagare i en demonstration.
Som en extra bonus vilket inte heller är reglerat i lag kan de ägna sig åt att gå igenom dina sopor.Angående beslag av mobiltelefon
För att lyssna av ett mobilsvar i en beslagtagen mobil måste polisen ansöka om hemlig teleavlyssning för att få ut nämnda information, eftersom det rör sig om uppgifter som enbart finns lagrade hos teleoperatören. Om det däremot direkt i mobiltelefonen skulle finnas uppgifter om inkomna eller utgående samtal, s.k. teleövervakningsuppgifter, kan polisen själv med hjälp av mobiltelefonen ta fram den eftersökta informationen. (111)Säkerhetspolisen
SÄPO lyder under egna med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål där bl.a. allmänfarliga brott, t.ex. mordbrand och sabotage, högmålsbrott såsom uppror och olovlig kårverksamhet ingår. Lagen gäller också försök, förberedelse eller stämpling till dessa brott. I förhållande till regleringen i rättegångsbalken innebär lagen utvidgade möjligheter att använda tvångsmedlen häktning, beslag, kvarhållande av postförsändelse m.m. samt hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. (112) Avlyssningen kan pågå under mycket lång tid utan att åtal för det i sammanhanget relativt lindriga brottet olovlig kårverksamhet, där straffskalan är böter eller fängelse i högst två år, har väckts. När telefonavlyssning inleds på SÄPO:s område har misstankarna ofta en allmän karaktär. Man misstänker att en person är inblandad i ett visst slag av säkerhetshotande verksamhet, men vilka konkreta brott han kan ha begått har man i regel inte någon klar misstanke om. Styrkan av bevisningen kan vara tämligen låg.Avlyssningen räknas som en av säkerhetspolisens mest betydelsefulla inhämtningsmetoder. Värdet ligger i all den information som man får om organisationernas vanliga politiska verksamhet såsom organisatoriska förhållanden, möten, demonstrationer, propaganda, utbildning, inre motsättningar, etc. Inte minst viktigt är det att få ett grepp om kontaktnät och om vilka personer som ingår i kretsarna. Detta kan sedan åskådliggöras med elektroniska kontaktkartor.
Sedan början av 1990-talet har säkerhetspolisen fått tillstånd till hemlig teleavlyssning mot ett stort antal personer inom autonoma miljöer. Brottsmisstankarna har främst avsett olovlig kårverksamhet men även gällt allmänfarlig ödeläggelse innefattande sabotage och andra närliggande brott.
I Malmö/Lundområdet kunde man ofta under 1990-talet notera en ökning av telefonavlyssningen i oktober varje år i samband med 30 november. Förutom vissa aktivisters egna telefoner har avlyssningen även omfattat redaktionslokaler, caféer, boklådor och samlingslokaler. (113)
Ett exempel där avlyssning av aktivister framkommit är i samband med mordbranden mot en McDonalds-restaurang i Linköping år 2000. Åklagarnas “trumfkort” var överskottsmaterial från telefonavlyss
- 0 Replies
Sorry, there were no replies found.
Log in to reply.
