Det bästa som någonsin går att uppleva
Ja som titeln säger så vill jag höra vad ni tycker är det absolut bästa som någonsin kan upplevas just precis nu.
Det kan vara allt möjligt som “just den här snusen!” till en en berättelse kort eller lång som beskriver vad ni upplevt och varför just det var så fantastiskt otroligt soft, kul skönt eller helt enkelt alltihop samtidigt.
Kom tillbaks och skriv igen för varje gång är det något nytt.
En gång är det den där snusen och kvällen efter ritualen med en film och lite godis. En tredje gång kan du ju sen komma på att visst är ritualen bäst men den är ännu bättre just ikväll för kombinationen Göta kanal och en chipspåse gör den helt enkelt et strå ännu vassare.Jag börjar med vad som faktiskt ÄR det optimala som kan upplevas någonsin.
Texten skrev jag på engelska för mitt huvudforum är på ett av de internationella growers forumen så jag hoppas det inte är ett problem.
Puffzter
- 14 Replies
Screw this!!!
I finally gave up at 5.30 am and stod up, dressed, let the cats in and put the bong on the table in my living room. The night had been a bad one with no sleep.
I went into my walk in closet and looked at the shelf seeing 12 small plastic boxes, the type used to freeze berries in or maybe bring a few sandwiches to work in. They were all marked with number 1-5 and I choosed number 3 for the occasion. I went with one of the number 3 boxes to my livingroom and opened it. I have my handheld microscope always handy and after picking the bud it was quickly checked as I always do. The number 1-5 on the boxes are plant numbers from my last seed grow of White Widow and I am still testing them all for difference in quality to better decide what plant’s clones would be best to use for future grows.
Number 3 yeilded very well and had dense buds and decent trichonome count which on a white widow means a damn lot. It however was a fairly hard plant to keep happy while growing.
The trichs were about half clear, 20-30 cloudy and the rest ambre so I could expect a quite activating high according to experience and that was also what I wanted when I harvested.
The bud got grinded and the lovelly smell almost made me change my mind.
“I can’t just combust all this lovelly weed that smells so damn nice.” I thought.
I chuckled a bit and natrually filled the bong.
Now, one thing with bongs for me is the sound of them. I just love that sound and rarelly smoke in any other way at home. Not only because of that of course I also like the somewhat cooled smoke it produces. The taste is really nice but the sound is a major part.
A few minutes later the first bowl was done and I thought about it a bit and then decided to go quite hard this time. I don’t smoke every day and usually not very hard but hey, sometimes I do.
So I started to work myself through the second one already quite buzzed and a few minutes later I was ripping a battery out of the remote for my Kiss network media player as a replacement for the spent one currently occupying the battery compartment of my MP3 player. I was now high, there is no way around it.
After that I put on a baseball cap and went out into the street light lit southern suburb of Stockholm in which I live to the sound of Janis Joplin.
I walked towards a large wooded area between my suburb and the next. The walking was done deliberatly slow on the dark, be it streetligh lit, strolling paths in the forest now and then stopping to investigate something that cought my eye. All the time I sang to whatever song played in my ears occasionally checking around so noone was around.
There was noone around. Sure I live in Stockholm but the recreational paths in the forrest is not that dense with traffic at 6am a tuesday morning. I did meet one guy though. You will get the story about him later but lets start with saying thatwalking through that forest with Janis Joplin fading out and Prince starting Cream up is the absolutelly best any living being at any point in time can ever experience.
I will say something else another time but at this moment I am sure of it. No matter what sound in the music I listened to I could follow is clear as day by watching it’s color. I don’t hallucinate or anything like that I just call it the color as whatever sound you listen to after smoking a bit gets so clear and sticks out so much. As a side path concerning this I warmly recommend a song named Freestyler by Boomfunk for this. Just listen to the, yeah you will know when you hear it. There is an instrument that really shines clearly as a laser in that song.
Now back to the guy I met.
Through the woods towards me I saw a guy on a bicycle coming. He, as me, had a baseball cap on his head and was pedaling slowly watcing the ground no further than 1m in front of him. He had plug-ins in his ears I saw and as he got closer I could hear him sing as I had my hands inside my jacket to change song so nothing was playing at the time. Since his cap was covering his whole face as he almost looked straight down I watched him curiously. As he came closer I saw it was a guy maybe 18-20 years old in a thick winter coat with the red round mark signaling it was made in Canada as all living in the sometimes cold part of the world knows. I could not hear what he was singing since he didn’t put a lot of force behind it but just as he passed I heard:
“…She was gonna shake her ass on the hood of Whitesnakes car…” .
I learn lyrics after hearing a song two times more or less and I never forget them again.
He was singing and listening to a song called 1985 by a group called Bowling for Soup and I smiled. We had a moment that you can share with none other than a guy nicelly smoked and in the same zone as you. He raised his head a bit as he saw my feet and we looked at eachother for not more than a second before we had passed eachother. As we looked into eachothers pink eyes we both smiled and nodded ever so slightly. As he disappeared out of my life I felt this sensational level of happiness, I thought I was gonna explode.
Coming out of the forest I choosed a way that took me through a few three story appartment blocks built in squares surrounding open areas with a small play ground for kids and some grass. These blocks covered the major part of the last kilometre to my home. I often stopped and from the shade watched people getting prepared for the day ahead. One guy read the paper while eating breakfast, in another window a mother was sitting at the table feeding a small baby with a spoon of some brown-greyish paste. Normal things in average Joe’s lives but it still made me glad to know that the world right here at this moment was just as it should be.
I felt joy over the fact that I was there right then watching the world around me. Everything from a strangelly looking tree in the forest to a guy taking his morning smoke under the stove fan in his kitchen.
As I unlocked the door to my appartment and went in I watched the fog from my breaths disappear when I again entered an enviroment with above zero degrees temperature. I fed the cats and sat down starting to write:
“Screw this!!!
I finally gave up at 5.30 am and stod up, dressed, let the cats in and put the bong on the table in my living room. I then went into my walk in closet and looked at the shelf there at 12 small plastic boxes, …”Wow, gillade verkligen den här berättelsen skarpt och känner igen mig i den. Har många gånger varit med om liknande moments, känns så ruskigt bra. En vinter för många år sedan, när vintern fortfarande var vinter och inte höstslask så tog jag mig upp hyfsat tidigt en morgon. Jag laddade en mp3-spelare med några sköna gamla Millencolin-låtar, åt några mackor och drack choklad, sedan traskade jag ut på gården och drog igång snöskotern. Jag kan säga att jag aldrig varit med om något skönare än just sådana dagar, att lyssnandes till bekanta låtar som Mr. Clean och Happiness for Dogs komma hoppande ut ur meterdjup pudersnö över åsar och bergskammar i blänkande varmt solsken. Att ha hela det enorma snötäckta landskapet till sitt förfogande och bara göra det man känner för, att glida fram genom snön och kunna gå efter minsta nyck utan att någon annan lägger sig i. Visst är det trevligt att ha med sig andra, men just sådana tidiga morgnar, ensam med naturen, sittande på en maskin som delar ut mer än en halv hästkraft per kilo.. wow.. :pleased:
Jag somnade vid 11 i förmiddags med väckarklockan på 2, vill inte vända dygnet för mycket så jag hoppas jag kan sova ordentligt i natt.
Satt precis och läste igenom min egen berättelse och log. Var lite orolig att den skulle ha blivit rena stonerröran då jag faktiskt var riktigt bäng när jag skrev den men det blev rätt ok förutom idiotiska språkfel men jag står bakom den även med klar skalle.
Rundan i morse var nothing short of spectacular.Se så, fyll på.
Jag sitter här med en rågkaka med Philadephia och prickig korv som är riktigt nära att placera sig som världens absolut bästa erfarenhet någonsin att äta men efter den här morgonen så får den tyvärr nöja sig med en i och för sig hedrande andraplats.Puffzter
Från där jag satt kunde någon dyka upp på mindre än 10 sekunder och jag hade en o-tänd Joint i handen. Cykelvägen sträckte sig i svaga bågar åt bägge sidorna så att jag hade maximalt 15 meter fri sikt åt bägge hållen. Tunt sommarvarmt grus framför fötterna. Tyst och stilla. Flanörer passerade med jämna mellanrum. Mest på cykel och emellanåt nått par till fots. Hur långt emellan i genomsnitt? 30 sekunder ibland, en jämn ström ibland. 1 minut ibland? Svårt att säga, men ungefär på klockan. En mamma med barn meandrade sakta och småtjattrande förbi. I höger hand, kupad i näven höll jag min Joint. Nästa gång det är tomt ska jag tända på. Kommer lukten att kännas? Vart blåser det egentligen? Blåser det över huvud taget?
Ska jag tända eller? Jag väntade. Efter en minuts velande förbannade jag mig själv för att jag tvekade. Det har gått för lång tid, sannolikheten att någon dyker upp minskar faktiskt inte bara för att jag väntar.
En cykel dök upp i mitt högra syn fält. Fras i gruset och ryggtavlan svävade iväg till vänster. På prov satte jag jointen i ansiktet och väntade. Tyst. Det prasslade svagt i asparna bakom mig. Plånet rev itu tystnaden och lågan snuddade samtidigt som jag drog försiktigt. Ett långt men försiktigt drag. Kupade jointen i handen och tittade åt båda hållen och andades ut. Tystnad. Sneglade ner på glöden, en svag rökstrimma vindlade uppåt och ut över cykelbanan. Drog en lång puff, sög in luft i mungipan samtidigt och böjde mig snabbt fram och kvävde den mot kanten på bänken. Vek in den i handen och fumlade efter asken samtidigt som jag sneglade åt båda hållen. Tystnad.
Det kickade in nästan direkt. Jag vände blicken ut över vattnet och insåg att jag var påverkad. En djup suck av välbehag och jag slickade mig om läpparna. Just nu skulle jag vilja ha en flaska med vatten. Mmm .. Vatten! Inte för att jag är törstig men det är gott. Gott. Jag gillar att må gott. Vatten? Vatten! .. VaTtEn ..!?! Det vart en! Fick dom fatt en?
Vinden grep tag i Asplöven bakom mig. Det prasslade som det prasslade när jag var barn. Med mormor på gräsmattan. Liggande på en luftmadrass och solen som .. Jag slöt ögonen och prasslandet rörde sig från höger till vänster i stereo. Jag är … ett däggdjur som lyssnar stilla, ingen ser mig .. Jag är .. Plötsligt hördes en smäll och jag öppnade ögonen. En gren? Två killar cyklade sakta förbi. Aerodynamiska hjälmar som vattenslipade stenar. Vatten?
Kisande tittade jag ut över vattnet. Vatten? Öl? Gott med en öl just nu, bara lite. Så frustar vattenbufflarna på savannen … UUUuöööll. Primalt. En gul fläck .. där långt till höger. Det var en luftmadrass med en snubbe på. Jag kunde se hur armarna tog crawl tag i vattnet. Jag suckade djupt och slöt blicken uppåt.
Min kropp är varm. Det finns frid här. Och tänk att bänken är så här skön. Hur många vet det egentligen? Det ska bli min favorit bänk. En cykel närmade sig i gruset. Ögonen fortfarande slutna, höger hand mot den varma träkanten. Vänster på låret. Den kommer närmre och närmre. Gud vad det frasar starkt! Plötsligt kändes det som om .. som .. om .. Jag öppnade ögonen och tittade och en gammal man rörde sig sakta mot mig just bortanför kröken. Jag hade svårt att fixera, det var så mycket som rörde sig. Jävlar vilket bra gräs det här är tänkte jag för mig själv och log medan han passerade.
Jag kan inte stanna här slog det mig! Så jag reste mig upp. Det är lika skönt att stå. En behaglig ställning, att stå. Först satte jag händerna på styret. Sparkade upp stödet och knuffade försiktigt cykeln mot stan. När jag kom till kröken kom två tjejer cyklande mot mig i bredd. Jag höll till vänster och dom kom mot mig, fortfarande i bredd. Medan dom gled (?) mot mig gick jag med trevande steg och väntade på att dom skulle väja. Tjejerna fortsatte i bredd som på trots och jag började oroa mig för att hamna i diket.
Det här hände bara när jag var hög. Fan. Och jag visste att det var gräset som spökade med mig. Om jag vore ren skulle det knappt registrera i mig att det här hände men när man är hög blir saker .. mer .. uhm .. ömtåliga? Ja precis så. Poängen är nämligen att det inte spelar någon roll att det funkar när man inte rökt. Vad fan hjälper det mig nu när jag är hög egentligen? Jag saknar fullständigt förmågan att .. att… jag kan inte ens avgöra om dom cyklar snabbt eller långsamt, och den här cykelvägen är förfärligt smal. Ja … jag vet att den är bred och att man kan mötas fyra cyklister på bredd. Tror jag.. Joae.. jo .. tja .. tre säkert men herregud, jag MÅSTE stanna. Jag kanske viker i diket av en vindpust när dom passerar.
Dom måste ju SE mig när dom närmar sig eller hur! Blicken mot marken framför, hjulet i en rak linje. Kan dom se att jag är HÖG? Går jag normalt? Vinglar jag? Ja fy fan vad jag vinglar! Fräs.. så var dom förbi. Det är ju lungt. Jag suckade. Kanske jag ska cykla istället? Så jag kastade högerbenet över sadeln och satte vänster fot på pedalen, rätt växel i? Japp, och vek iväg över på fel bana, korrigerade riktningen trevande och trampade svagt och försiktigt. Ytterligare en kvinna på cykel närmade sig på andra sidan. Hur långt bort är hon? 100 meter … nej kanske 50 eller 10? 75 meter eller? Ska jag stanna kvar på den här sidan? Ser hon mig? Ska jag stanna?
Men jag hade flyt … hur svårt ska det vara egentligen? Vi var förbi och vinden smekte ansiktet och jag höll bra fart. Det var då jag la märke till hur jävla brant det var ner till vattnet. Lätt flera meter. Hur många? Långt .. och jag är på tok för nära! Cyklar jag för fort nu? Eller normalt eller? Herre gud hur fan ska jag kunna veta det när jag är hög? Det är ju en omöjlig fråga. Det är ju så här verkligheten egentligen är .. det går ju inte att veta nånting alls egentligen. Hur fan ska jag kunna veta något om allting egentligen är relativt. Men till vad? Är det primat matematik? Jag kände mig som en hare fångad i helljuset mitt på körbanan. Frusen och stirrande blick. Kommer den närmre? Hur fort? Ska jag fly? Är det så här Haren känner?
Till vad är allting. Hmm.. vad då? Var var jag?
När jag kom in till stan vek jag genom centrum och tillbaka hem. Klockan på väggen visade att jag vart borta i tjugo minuter och jag log.
Bra gräs.
Nice man.
Jag tänker ofta precis lika fragmenterat när jag röker trippigt gräs för det där var en sative eller i vilket fall minst en 50/50 sativa vågar jag sätta en slant på.
Och jag känner igen det där med att man inte är riktigt säker på om folk ser en eller inte och om man ska akta sig onödigt mycket när bilar, cyklar eller andra gångare passerar.Jag har precis vaknat, vid 4 på morgonen
Just nu är…doften av den här glittriga budden i min grinder det bästa någonsin…
Puffzter
Sitta nu eftern en bong och lyssna på metallica unforgiven 1 och 2…
så jävla skönt
- Puffzter wrote:
Nice man.
Jag tänker ofta precis lika fragmenterat när jag röker trippigt gräs för det där var en sative eller i vilket fall minst en 50/50 sativa vågar jag sätta en slant på.
Stämmer bra. Trippigaste gräs jag nånsin rökt. Tror jag fick sex eller sju honor med stor variation där just den här speciella honan drog korken ur min skalle som inget annat före eller efter. Hon luktade krossade körsbär i burken och var den enda jag någonsin fått “open eye visuals” av. Fantastisk effekt. Det var som att kliva in i en hiss.
Hela upplevelsen ovan hände 2006 och tog 20 minuter men kunde lika gärna varit 2 timmar lång. Jag hade ingen aning. Stoned beyond belief på en puff. “One-hit wonders” trodde jag var en slags myt och alltid tänkt att .. ja typ att det har väl med tolerans att göra, men den här flickan var av sällsynt grov kaliber. En joint på henne kunde räcka en till två dagar.
Så jag föredrar trippigt röka.. märks det? En polare bjöd på en knall hård sativa (måste det varit) den vintern som var nästan lika skruvad. Minns att lukten i påsen liknade rutten apelsin och även den var som en hiss som gick upp upp upp UPP .. men utan mina open eye visuals.
Det finns en jävla massa gräs o-rökt i världen – och alla behöver olika saker och reagerar olika. Jag vet vad jag vill ha och har min idealbild av det perfekta gräset.
Gillar din beskrivning av mötet med cyklisten. Det var det som fick mig att posta repliken. Om någon läser det här och känner att det är dags att skriva en tripp rapport så hoppas jag att din inspirerade post och min replik kan skaka tricomerna ur håret på någon att göra samma sak.
Älskar att läsa!
—-
- MrBurns wrote:Sittandes i köket och hatar hatar hatar linjär algebra. Förstår ingenting! Tråkmatematik! Jag har valt fel utbildning. Fel fel fel!!
Jag ger upp, äter lite mat och rullar en joint; Hindu Kush.
-Ignition!
Röken fyller lungorna, håller andan en stund och andas ut…aaahhh. En jordig, kryddig doft av cannabis fyller rummetSneglar ned i läroboken, lite orolig att jag ska drabbas av mycket dåligt samvete för att jag röker gräs i stället för att plugga djävla-skit-algebra! Men huvudet känns klart på något sätt; lättare.
Så plötsligt; som om någon dragit undan gardinerna från fönstret, -aha!
Jag kan visualisera symbolspråket i mitt huvud, vektorena och matriserna blir bilder i mitt huvud och JAG FÖRSTÅR! Jag räknar några tal och märker att det är ju superlätt när bitarna en gång fallit på plats!
Nöjd lägger jag undan böckerna, går och lägger mig i soffan och tittar på “Extreme engineering” på Discovery-channel. Nöjd med livet.Haha, jag var med om samma sak idag när jag suttit och pillat med vektorgrafik
Satt hela dagen och misslyckades med allt, sen rökte jag en bong och.. pang, helt plötsligt var allt självklart. Gick en helt annan väg för att nå önskat resultat och det blev precis som jag tänkt mig. Blev nästan lite schockad då jag faktiskt inte brukar bli en bättre problemlösare av gräs.. någonsin.. Suveränt bra tråd! Den här tråden borde sparas så folk kan läsa den! Nu är det dags – jag ska börja odla.
Norska narkotika hundar!
Känner mig lite avundsjuk på Puffzter för att du kan vara så avslappnad när du är ute bland övriga människor. Så känner jag bara om jag är på en plats där jag vet att människor accepterar att man kan vara hög, typ Roskilde.
För min del spelar det faktiskt inte så stor roll om det är en trippig sativa eller en “däckar-dig-i-soffan” indica. Cykelvägshändelsen som Spinoza beskriver så fint kunde vara taget ur mitt liv de gånger man smyger sig tillbaka från sitt rökställe för att återvända till bostaden. Väl hemkommen är allt lugnt men innan dess är det en liten kamp för att undvika alla som kan avslöja dig. Jag tror lätt att alla tanter med hundar, små sexåringar och andra filerer man kan träffa på enbart tänker på dig och att de tänker peka på dig och skrika “Han är hög, HÖÖÖG!!!!”. Riktigt irriterande och det är väl därför jag föredrar att äta spetsade kakor hemma.
Fast mitt i paranoian kan man uppleva riktiga små äventyr vilka i sig är minnesvärda och på något skumt sätt behagliga. Som den gången jag trodde att jag var förföljd av en katt…
Såhär i efterhand är jag säker på att det inte var samma katt utan att just den gången jag skulle ta mig hemåt var ganska många av traktens katter ute. Jag passerade väl en fem stycken vilka jag i stundens förvirring kunde svära på var en och samma.EDIT: Stavfel…
Många saker…
Precis nu!
Jag har en gammal papperskasse där jag slängt en mängd med påsar jag delade upp till 5,or av mitt egenodlade gräs.
Den har legat i garderoben och sett ledsen ut sedan skörden tog slut för några veckor sedan.Just för någon halvtimme sedan så bestämde jag mig för att städa upp litegrann och slänga saker som inte gjorde någon nytta, när jag gräver runt i papperspåsen och plockar upp alla småpåsar jag som bäst höll på att stoppa i en större svart sopsäck så dyker helt plöttsligt i min hand upp en fint ihopknuten påse med grönt innehåll!
Jag hadde tänkt ta mig en paus just nu men den här upptäckten ändrar allt, jag blev så barnsligt glad att jag dansade krigsdans till badrummet samtidigt som jag nynnade på melodin till “Den stora flykten” 😆
Ikväll blir det filmnatt och puffa tills jag somnar där jag sitter.
Så jävla kul att sånt här kan hända, jag ursäktar om mina underbara händelser inte ter sig så upphetsande i era ögon men jag kan erkänna att jag typ skakade av glädje
Mvh Tumstock
Log in to reply.