Att hata.
…
- 36 Replies
Hat, en passion, vars grund är en olustkänsla vid föreställningen om hatets föremål och som yttrar sig i ett permanent begär att skada detta.
Dess motsats är kärlek, och dess närmaste frände inom själslivet är vreden, vilken som kortvarig affekt är detsamma, som hatet är som permanent sinnesbeskaffenhet.
Motsatser till kärlek i vår kultur är å ena sidan hat och å andra sidan likgiltighet. Skillnaden mellan hat och likgiltighet är att den som hatar fortfarande väldigt mycket bryr sig om den andre medan detta inte gäller när man är likgiltig.
..
Wikipedia är mitt andra hem
..
Jag skulle säga: Utan kärlek eller hat så är du ingen människa.
Hat har sin plats i världen med, det är hat som gör att sista droppen töms och säg folket gör revolution eller liknande, hat kanske inte är den bästa av känslor, men det behövs den med.
Utan hat hur skulle då kärlek kunna finnas? Allt som har en början har även ett slut. Världen behöver båda delar och det gör även människan. Hat är värkligt och utan det tror jag inte att någon skulle kunna överleva.
Bless
Jag håller nog inte med om att hat och kärlek är motsatser – ser det mer tredimensionellt; motsatsen till både hat och kärlek är likgiltighet … hat och kärlek kan då stråla ut åt olika håll och förefalla vara motsatser, men kan lika gärna stråla åt samma håll och alltså ligga mycket nära varandra.
Båda är alltså starka känslouttryck….motsatsen – likgiltighet.Fast sådana här frågor är svåra då de både är abstrakta och subjektiva – mer filosofi än vetenskap.
Man måste hata.
För att kunna känna äkta kärlek.- BigOrvar wrote:Man måste hata.
För att kunna känna äkta kärlek.Skitsnack – som att man måste känna välbefinnande för att kunna känna smärta – Hehe? 😉
Visst kan man hävda, till den som inte känner hat, att denne inte känner “äkta” kärlek – men jag tror knappast denne håller med dig. Det den upplever är precis lika äkta som det en hatare upplever. Hat är avsaknad av kärlek.
Inget naturligt med andra ord. Det är som att vår kropp skulle sakna luft att andas.
Att man inte kan känna kärlek ifall man inte hatat är ju verkligen skitsnack. Varför skulle det vara så? Utveckla gärna erat resonemang.
Jag tror inte heller att kärlek och hat är varandras motsatser.. Inte heller kärlek och rädsla som många nyandliga böcker och filosofier talar om..
Att behöva pendla mellan hat och kärlek är nog inte heller nödvändigt, iaf inte ytterligheterna.. På ett sätt kan det stämma, jag tror inte våran hjärna kan producera tillräckligt med “må bra substanser” för att känna lycka kärlek hela tiden.. men att ligga undertäcket helt paralyserad i depression för att kunna må bra nästa dag tror jag inte..En erfarenhet jag har är att bra mående måste man jobba för att få medan negativa tankar och känslor kommer av sig själv… det e bara att sitta å glo in i väggen..
Beröring ska ju få igång måbra substanser i kroppen.. så kramas är nog en god ide!
Proteinerna du käkar under en dag innehåller aminosyror. En av dessa kallas Tryptofan. Denna omvandlas till det mer kända Serotonin när vi sover. Serotoninet ska då räcka hela dagen. Kroppen behöver emellertid hjälp att omvandla tryptofanet och ett stalltips från mig är att nån timme innan du knoppar slänga i dig en frukt eller annan snabb kolhydrat och inget protein alls så sätter processen igång med en jävla fart
Eller så käkar man serotonin höjande.. det har samma effekt.. fast frukt e ju godare..
sorry lite utsvävning..
Tänk på vad och vilka som kan få dig att verkligen se rött här i livet. Vilka är det som lättast kan göra dig så heligt förbannad att du nästan tappar förståndet, är det en främling på nätet? Nån drygskalle som försöker jävlas med dig? Nej, det är någon du älskar, din familj, din närmaste vän, din flickvän, ditt barn.
Hat är omtanke, man vill att ens barn inte skall göra dumma saker och man hatar när de gör det. Därför blir man vansinnigt arg, man vill att de skall förstå, man vill att de skall göra vad man tycker är rätt. Samma med ens familjemedlemmar.
Som jag ser det så har anybodysmoker här en som verkligen älskar honom: Frö
Han anstränger sig utöver det vanliga för att påverka anybodysmoker, han vill så gärna förändra anybodysmoker, det är en sorts omtanke. Till skillnad från mig som tycker att anybodysmoker har mycket för mig knepiga idéer, men jag är likgiltig inför anybodysmoker och hans idéer. Så jag skriver inte ett särskilt inlägg för att försöka få honom att förändras och komma närmare mig.Hat och kärlek är för mig två sidor på samma mynt. När du ser en unge springa över gatan utan att se sig för, då är det omtänksammaste du kan göra att börja gorma om att se sig för. Det ondaste du kan göra är att vara likgiltig och fortsätta med ditt utan att bry dig.
Oj, vilken auktoritär text. “Hat är omtanke”
Det bästa man kan göra för ungen som sprang framför bussen är att förklara för honom på ett pedagogiskt sätt att vad han gjorde var farligt och få honom att förstå det. Det är bättre än att han blir förbannad på en gubbjävel som gormade åt honom när han sprang vårdslöst framför bussen, “som att jag inte fattade att jag gjorde en tabbe själv” typ.
Log in to reply.