Ett ämne är ett ämne oavsett om det kommer från flora&fauna eller ett labb (mediciner får man som bekant från båda världar).
Det enda som är av vikt är om ämnet ger önskad effekt samt att eventuella bieffekter är på tillräckligt låg nivå för att effekten ska vara gynnsam på det stora hela.
Hur det ligger till med cannabis varierar säkert från fall till fall, och jag har inte kunskapen eller forskningsmaterial nog att tillgå för att kunna göra någon bedömning av det.
Den sociala biten, om utsattheten för människor som hamnar i områden som är starkt genomsyrade av fördomar, väger oerhört tungt då social acceptans är A och O för människans existens. Patologiska tillstånd kan inte annat än förvärras av utsattheten, och är man tidigare frisk så lär man få utstå svåra psykiska påfrestningar som de flesta förr eller senare lider allvarliga men utav.
Därför är det oerhört svårt att sia om ifall användandet av ett fördomsbelamrat ämne kan vara till nytto. Det handlar i grund och botten om samhällets förmåga att ta till sig ny information och utvärdera gammal. Vilket skiljer sig från olika kulturer.
Andra ämnen som har fått i alla fall viss acceptans är ju amfetamin (för ADHD/damp). Men den introducerades för allmänheten som medicin redan från början (bantningspiller) och har därför i min mening haft ett helt annat utgångsläge för att bli accepterat som medicin.
- 5 Replies
Det jag oroar mig för är snarast hur ett omoget nervsystem påverkas i sin utveckling av cannabisbruk. Man brukar ju anse att CNS etc normalt sett är ungefär färdigbyggt i 17-18års ålder, men innan dess har diverse mediciner och substanser långt mer/fler bieffekter än de skulle ha för en person med vuxet nervsystem. Man vet ju så lite om hur barn påverkas av cannabis i dagsläget.
Att de mediciner som användes innan cannabisen ersatte de har sina sidor de oxå, det kan man ju se i texten.. men.
Bah.. MER THC-FORSKNING ÅT FOLKET FFS!!..
Jag håller med dig fullständigt Radix.
Frågan är också hur stor inverkan dosen i fråga har på verklighetsuppfattningen hos dessa barn.
Varenda bit av den dagliga upplevelsen har en inverkan på mönstret i det ständiga bildandet av synapskontakter.Jag tror att stor del av det man vill medicinera mot har grunder i de tidiga åren och egentligen inte ska medicineras.
När jag läste det här kom jag att tänka på denna essä: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=588313&previousRenderType=3
Barn som får medicinsk marijuana blir aldrig ordinerade att röka sin medicin, i stället så administreras den oftast i form av hembakta kakor. Dosen är förhållandevis låg och alla som någon gång har konsumerat samma sorts röka kontinuerligt en längre tid vet att det inte alls har samma ruseffekt efter ett tag. Många av cannabis medicinska egenskaper fungerar i lägre dos än vad som krävs för att uppnå ett rus.
Frågan om medicinsk cannabis och barn blir lätt infekterad eftersom kombinationen klingar så illa i de flestast öron, även mina. Eventuella skaderisker måste dock ställas i relation till nyttan utan att moralpanik ska behöva utbryta. Det är ingen som ifrågasätter att ett barn får opiumderivat som smärlindring eller att cancersjuka barn får strålbehadling och kemoterapi om nyttan överväger eventuella skador.
För att få lite perspektiv på saken så rekommenderar jag en titt på Montel Williams talkshow om cannabis som medicin. Visserligen lite väl känslosamt på traditionellt amerikanskt sätt men ändå mycket sevärt, ca 10 minuter in i programmet så är det ett inslag om ett barn som är betydligt yngre än Radix exempel. Se hela Montels program så är jag villig att debattera vidare sedan om så önskas.
http://real.drugpolicycentral.com:8080/ramgen/drugpolicycentral.com/csa/montel.rmOm det fungerar i det fallet radix har tagit upp vet jag ej men kan mycket väl tänka mig det. Cannabis är i de flesta fall en väldigt skonsam medicin och är även det för barn. Det finns användningsområden, ja.
Bra show där, av Montel. Spännande.
Man måste givetvis väga fördelar och nackdelar.. med det där barnet som exempel så var det nog sannolikt så att fördelarna vägde över rätt kraftigt med “socialt liv, skolgång” etc trots eventuella ännu okända bieffekter av cannabisen på hans mognadsprocesser.. just iom att dessa processer förmodligen var m.e.m. HELT satta ur spel med förra medicineringen.
Vad skulle Socstyrelsen säga?
Att barn som ‘missbrukar’ brukar bli tunga narkomaner som vuxna..?
Frågan är väl då vad som hänt ifall dessa barn fått hjälp och stöd istället för att överges och straffas för sin självmedicinering… kan ju mest spekuleras kring tyvärr.
Log in to reply.