hantera pengar hög
Tycker det är lite nojjigt ibland att gå in ensam på större affärer och handla munchies när man är helt beng, speciellt feta supermarkets med en jävla massa folk och man måste stå i en lång kö och vänta på att få pyta, nojjar ur och får för sig att alla ser att man är helt veck och i en annan värld (syns säkert också, hehe), är man sådär lagom cozy så är det okej eller på mindre affärer/mackar.
Tycker nästan det är värst på små mackar o sånt där, när man ramlar in och är sådär att man inte riktigt har koll på sig själv, speciellt när det är med kompisar som också är lite “annorlunda” just då.. I alla fall när personen i kassan sitter där och kollar på en, dom lär ju förstå vad som pågår när man går och tokplockar tonvis med godis och bara vimsar omkring..
/Mikael
@HydraMan wrote:
Här pengar , du räkna
Haha 😆
Själv så varierar det ibland kan jag vara jättesnål och tycka kranvatten är lika bra som en läsk och ibland kan jag få för att sticka och käka på restaurang
Tror aldrig att jag varit nojjig när jag varit ute och gått, men det kan bero på att jag började min “riktiga” rökar kariär när jag bodde i holland.
Det är ennu svårare att hantera pengar här i Irland.
När man använder Euron är det ju en mindre valuta, tror det dummaste jag har gjort var att get Pizza utbudet en dricks på 30 eur (280 kr)
Gav han 50 euro och sa att det var ok (var värkligen stenad ner i dojjan den gången)
Jag tar ut alla mina pengar från Babylon banken och lägger dem på konstiga ställen på rummet.
Då blir man glatt överaskad när det dyker upp pengar ur röran helt oväntat.
En gång hade jag en soffa. När jag städade den hittade jag runt 60 spänn i mynt.
Pengar kommer och går.
Är den som brukar ha väldigt lätt att räkna med pengar. Har jag 19.50 på mig så vet jag det och jag handlar då automatiskt för 19.50. Brukar t.o.m hålla koll på örena och jag blir lika överaskad då jag får en femtioöring tillbaks, viket händer när man är stukad och slarvar lite och avrundar med lite förmycket marginal.
Ännuroligare blir det när det är på slutet på pengarna och det är så mycket månad kvar och man går och handlar med småmyt ( fan att vi inte har kvar 10 öringarna ) och man kan i stort sätt bara slänga fram rätt belopp.
En annan sak som jag brukar göra när man är stukad är att gå och panta alla bukar och PET-flaskor som ligger där hemma. Lite roligt när man på morroen vaknar upp och ser massa tomma godispåsar, läskflaskor och dyligt munchiaktigt och så undrar man hur det kan gå ihop för man har så mycket pengar kvar. Så kollar man på kvittot och ser att man betalade
-3.50:- ( alltså fick tillbaks 3:50:- ) så inser man snabbt ( så snabbt som det går med dagen efter-seghet ) att man pantat burkar.Som sakt jag har inga problem med att räkna pengar när jag är stukad eller icke stukad. Däremot så känner jag igänn det som andra berskiver om de vill ha mjölk i téet/kaffet kan ta riktigt lång tid för att bestääla en kopp kaffe med mjölk och ½ sockerbit.
Hehe, rolig tråd. Att handla när man e bäng är en av de roligaste grejerna man kan göra. Mycket spänning och utmaning för att inte tala om paranoia! 😯
Man får verkligen koncentrera sig för att inte göra bort sig totalt, som vissa här verkar ha gjort! 😆
Visst känns det alltid som om den man lämnar pengarna till vet att man är helt bäng? Försöker alltid att ha så lite ögonkontakt som möjligt (har en tendens att bli väääldigt röd i ögonen när jag röker, borde skaffa mig
(var bara tvungen ))Thats all folks!
Appropå att bli lite snurrig när man röker. Jag ser givetvis pengar enbart som något jag kan byta mot godis och diverse godsaker (när jag e beng that is).
men ibland händer det att jag bestämmer för att ringa någon.
– Tonerna går som vanligt…sen börjar jag undra em fan det är jag har ringt.
– det svarar någon som jag inte har en aning om vem det är… jag blir helt ställd 😯 och frågar “vart har jag kommit?” “ehh…till familjen *PIIIIP , okej, i så fall vill jag prata med “Jocke”
Detta har alltså hänt mig ett flertal gånger.
Sist det hände var när jag bestämde mig för att för en gångs skull ringa hem till flickväns kompis (i vanliga fall ringer jag direkt på mobilen). Att jag ringde ett direkt hemnummer hade jag givetvis lycka glömma bort eftersom jag samtidigt satt och puffa på en spliffaroni och snackade med polarn. Tjejens kompis morsa lyckas givetvis svar i telefonen:
– “Kaaarin”
– ehh…hej…öhh….
– hej!
– ehh…jag har typ glömt bort vart jag ringde…höhö.. 😳
– okej.
(Jag ställer mig upp blir helt stirrig, efter typ 1 minuts öhhhande och ehhhande så kommer jag på vart jag har ringt.) 😳 😳
– just d…e julia där?
– nej dom har gått ut.
– okej, sorry att jag verkar skum men jag satt precis och snackade med en polare så jag glömde helt enkelt bort vilken nummer jag slog.
– hehehe.. ingen fara!
– hehe, tack! hejdå!
– hejdå!Fett pinsamt va det iaf.
(e rätt stekt nu, ifall någon tvivlade alltså 😉 )
Jag har faktist aldrig haft problem med att räkna pengar beng. Däremot har jag varit lite smånervös att jag skulle glömma bort vad jag skulle säga när jag beställde exempelvis pizza. Jag har beställt med en lite hackig röst kanske, men det har alltid gått bra ändå.
Växel och sådant har jag aldrig tänkt på. Två pizzor för avhämtning kan i förorten kosta mellan 75-90 kronor. Jag tar oftast med mig en hundring, betalar och tar emot den växel jag får. Tio kronor, 20 kronor – strunt samma, bara jag får något.Så för mig har det alltid gått bra med köp av mat och betalning för den.
Log in to reply.
