Sorter och genetik

Arten Cannabis sativa inkluderar över 10 underarter varav sativa, indica och ruderalis är de mest kända. De två förstnämnda framförallt används i drogsyfte. Sativa växer naturligt kring ekvatorn i tropiska områden och växer sig lång med många förgreningar. Bladen är smala, långa och ganska ljust gröna medan blommorna är långa och glesa. Högt innehåll av THC men låga halter av CBN och obefintligt av CBD. Indica härstammar från området kring Indien, Pakistan och Himalaya; växer kortare och mer kompakt än sativan vilket märks främst på budsen, bladen är tjocka och mörkgröna. Indica innehåller höga halter av THC, men samtidigt höga halter av CBN och CBD vilket gör att den föredras av medicinska användare. Ruderalis kommer från Ryssland och karaktäriseras främst av att den blommar beroende på ålder och inte ljustimmar som andra underarter. Växer längs en stam utan förgreningar och är mycket kort, nästan alltid under en meter. THC-innehållet är lågt medan halterna av CBD och CBN är högre.

Cannabis anpassar sig snabbt till olika förhållanden vilket har lett till att det av varje underart finns tusentals olika sorter och varianter. Med människans hjälp har nya hybrider uppstått – korsningar mellan exempelvis en sativa och en indica eller mellan indica och ruderalis för att få både potens och autoblommande egenskaper. Hur många sorter som finns idag vet ingen men det är hundratusentals.

Vad ska jag ha för frön?

Detta är en fråga som många ställer och den är tyvärr felställd då ingen kan läsa dina tankar och veta vad du är ute efter i plantan. Det beror alltså helt enkelt på din smak och odlingsförutsättningar/metod.

Ställ dig själv dessa frågor:
1. Inomhus eller utomhus?
2. Vilket typ av rus gillar du?
3. Spelar blommningstid någon roll?

Det kan vara användbart att besöka Overgrows Strainguide som har en stor databas över olika strains (cannabissorter). Att besöka fröbankerna själva är givetvis också en bra idé, vi har en lista med fröbanker i vårt länkarkiv. Det kan också om man har svårt att bestämma sig vara bra att se på andras odlingar och läsa vad folk tycker om olika sorter, förslagsvis i vårt forum.

Utomhussorter

Det talas mycket om vilka strains som lämpar sig för utomhusodling. Sanningen är alla GÅR att odla ute fast de tål klimatet olika bra och alla hinner inte blomma klart.

Om man vill dra ett säkert kort så bör man köpa Superstonic som är extremt bra, den finns att hitta hos Sagarmatha seeds. Det finns mer ekonomiska val som tex. Early Strains.
Early Girl eller Early Special är bra alternativ, de ska helst komma från Sensi Seeds men även Nirvanas frön är ok. Ruderalis Indica (endast Sensi seeds) är en diskuterad strain som blivit både hyllad och sågad, det är som namnet visar en hybrid med ruderalis. Personligen tycker jag att den är värd en chans. Det senaste året har också en liknande korsning som heter Lowryder sett dagens ljus. Det är en planta som blir väldigt kort, aldrig över en meter. Stealth-varianten heter Ducksfoot och kommer från fröbanken Wallyducks. Dess blad liknar inte alls det vanliga ”Marijuana bladet” som alla förknippar med cannabis utan ser ut som en ankfot (därav namnet). Den strainen ingår i Gypsy Nirvanas 2003 Collection. Passion#1 är en relativt ny sort som fungerar bra i svenskt klimat, åtminståne i södra sverige upp till mälardalen. Som sista kandidat tänker jag nämna Skunk#1. Skunken hinner inte alltid blomma klart beroende på var man bor i Sverige men från Skåne upp till Uppland är den ett prisvärt alternativ.

Varför just dessa sorter (undantaget skunk#1) passar sig i sveriges natur är för att deras blomperiod börjar oavsett ljuscykel eller börjar ovanligt tidigt (kräver alltså inte 12/12 ljus).

Frötillverkning

Om du bestämmer dig för att göra fröer så gör du klokast i att pollinera honplantan manuellt istället för att låta naturen ha sin gång. Detta gör du genom att genast flytta ut hanplantan när du har upptäckt den. Kraven på belysningen för en blommande hane är inte lika stora som för honan, det räcker gott med något lysrör, lågenergilampa eller solljus tills den släpper sitt pollen. För att lättast samla upp det har du en glasskiva eller liknande under plantan. En annan metod är att du låter dom växa tills kapslarna nästan ska öppna sig och kapar plantan vid roten, häng sedan plantan uppochned i ett utrymme med lite ljus och inte så mycket temperatur eller fuktighet. Placera rena tallrikar, glasplattor eller liknande under som samlar upp fallande pollen. Oftast finns det tillräckligt med vatten i plantan för att dom oöppnade pollenkapslarna ska mogna och öppna sig och släppa sitt pollen. Några av dom större kan öppna sig redan nästa dag, det tar som längst två veckor.

Pollen kan samlas in från hanplantorna och sparas i tex en filmburk för att sedan manuellt pollinera honplantan eller bara en gren med en målarpensel eller tops tex. En annan metod är att man samlar upp pollen genom att trä på en plastpåse på en blommande hanväxt som du givetvis inte har på samma ställe som honplantan för att sedan trä på samma plastpåse över en hon-gren och skaka kraftigt men försiktigt en liten stund. Låt plastpåsen sitta kvar en stund och avlägsna den försiktigt, tänk på att om du har en fläkt som blåser mot plantan så kommer säkerligen ett o annat pollenkorn att landa på en annan blomma så den utvecklar något eller några fröer. Pollen förlorar med tiden sin förmåga att befrukta honor, det går att spara i ca tre veckor utan att försämra kvaliteten på dom färdiga fröerna. Förvara ditt pollen i en ren torr burk (en glas eller filmburk duger fint). Det går även att frysa sitt pollen så det håller lite längre.

Fröerna mognar på 4-12 veckor. Att plocka fröna för tidigt kan vara fatalt; vänta tills de fullmogna fröna börjar synas genom sina gröna ”fodral”. För tidigt plockade frön saknar delvis eller helt livskraft. Mogna, välmående frön är mörka, hårda och stora.

Sticklingar

Att skapa nya plantor med hjälp av sticklingar (skott tagna från plantor i vegetativ tillväxt) är ett mycket intressant sätt att fortplanta växter. Plantor som växer från sticklingar är kloner av moderplantan och ärver således alla dess genetiska egenskaper (tex. storlek, mognadsperiod och styrkan på ruset). Plantor som gror från frö kan skilja sig markant från varandra även om de har samma ”föräldrar” eller åtminstone tillhör samma art. Sticklingarnas THC-halt är identisk med moderplantans och därför kan man välja ut sin favoritplanta och låta den leva vidare generation efter generation via kloner som alla kommer att ha samma högkvalitativa egenskaper. Sticklingar tagna från honplantor är självfallet i sin tur också honplantor vilket underlättar en eventuell sinsemillaproduktion eftersom man inte spenderar värdefull tid och utrymme på att odla hanplantor.

Sticklingar skall tas av den grönaste, mjukaste delen av plantan, eftersom torrare, mera träaktiga delar inte rotar sig så bra. Skott som plockats från en vital växt under dess mest intensiva vegetativa tillväxt rotar sig allra bäst. Sticklingarna bör ha en längd på 5-15 cm och bestå av flera uppsättningar blad. När man skär bort ett skott skall man använda en mycket vass kniv och inte till exempel en sax som lätt orsakar skador på sticklingen. Snittet skall vara rent och fint. Sticklingarna bör genast placeras med stammen i ljummet vatten. Om du vill vara helt säker på att göra så liten skada som möjligt på sticklingen bör man skära under vatten. Det kan vara lite svårare att utföra praktiskt kan man tycka men om man först försiktigt skär loss sticklingen och sedan omedelbart skär av den nedersta delen under vatten skadas inte vävnaden så allvarligt och man undviker ev. luftbubblor. När alla sticklingar är plockade så snittar man bort de största och lägst belägna bladen från dem, så att endast de översta lagren blad lämnas kvar tillsammans med en rejäl bit växande stam. Om de bortgallrade bladen lämnas kvar på skottet så upptar de lätt mer vatten än vad stammen kan suga i sig innan de första rötterna börjar bildas.

Som följande kan man preparera en rotningslösning. Rotningslösningar i flytande form är de bästa, eftersom de aktiva ämnena då säkert kommer i kontakt med stammens snittyta. Rotningskemikalier i pulverform lossnar lätt från snittytan när stammen sätts i vatten för att rota sig. Rotningslösning kan införskaffas från välutrustade blomsterhandlare. Använd rotlösningen enligt de proportioner som i bruksanvisningen anges för träaktiga växter. Rotningslösning är på intet sätt en nödvändighet och dina sticklingar kan mycket väl rota sig snabbt och effektivt även helt utan kemikalier. Cannabis är en mycket livskraftig växt.

Snittade sticklingar kan placeras antingen i vatten eller i ett material som lämpar sig för rotninglösningar, tex. vermikulit. Även vanlig torv kan fungera utmärkt. Sticklingens stam ”planteras” i rotningsmaterialet på ett djup av några centimeter, så att en ordentlig del av stammen och alla blad befinner sig i luften. För att sticklingarna inte skall torka ut bör de förvaras i en fuktig omgivning. Ett sätt är att tex. klä behållarens torv/vermikulit-yta med genomskinlig plastfolie och att ofta spraya jorden med vatten. Ännu bättre är ett mini-växthus. Sticklingar som rotar sig i vatten får all den fuktighet de behöver, men gillar ändå att bli sprayade ibland. Belysningen medan sticklingen rotar sig skall vara moderat. Två lysrör räcker bra för att täcka en yta som är 60 cm bred. Om man låter sticklingarna rota sig i vatten så mår de bäst om vattnet byts ut ofta och innehåller mycket syre. En lämplig temperatur för sticklingar som rotar sig är varm rumstemperatur, 22-26 °C. Om temperaturen är lägre så tar rotningen längre tid och klonerna blir mer känsliga för skador. Under tillfredsställande omständigheter så rotar sig sticklingarna på 1-2 veckor, och kan sedan omplanteras på vanligt sätt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Scroll to Top