[cliff]

Sugar, jag kanske borde skickat det per pm men anda…

Som en annars fantastiskt talig och harmonisk moderator sa hojer jag ett ogonbryn over vad du skriver. Jag kommer inte borja fingra pa dina inlagg, inte alls. Dels sa bryter du inte mig veterligen pa nagot satt reglerna pa forumet och dels sa skulle jag formodligen av misstag raka radera hela traden.

Om jag sager sa har, en overvaldigande majoritet av de jag traffat genom livet anser att det du star for och foresprakar ar langt mer utspejsat an legalisering av hasch, det ar da ett som ar sakert. De anser ar ni ar en religios sekt som aven har ett litet parti som ingen rostar pa eftersom era askiter ar totalt bortom deras vardag. Har ni fortfarande kolonialisering av Manen som valfraga? Det ar inte smart, ni borde kora vard, skola, omsorg (batong) som alla andra.

Ta inte illa upp men nar du kommunicerar med andra pa forumet sa far jag en kansla att ingen riktigt forstar vad du menar, i den har traden alltsa, de andra har jag ingen koll pa, dar ar du sakert jattetydlig.

Det kan bero pa att vi har vara sektglasogon pa men det kan ocksa bero pa att du refererar till en fantastisk massa texter, ofta mycket gamla och inte tillgangliga online eller sa kostar de att lasa, som vi inte kan forvantas ha last och pa sa satt sa far lasaren en kansla av att du forsoker briljera och da slutar de lasa. Det vill ju varken du som anvandare eller jag som moderator, eller hur? Ifall det var din avsikt att forsoka salja in ideer och darfor forsoka briljera gentemot lasaren for att fa auktoritet sa tror jag inte bara att du gor fel i din retorik utan aven framstar som arrogant pa ett forum som visserligen ar litet men som speglar hela befolkningen. Det innebar att pa swecan sa finns det manga som, jag skulle gissa en overvagande majoritet, som anser att just EAP och LaRouche-rorelsen ar exakt lika galna som Hassela, RNS, FMN, Narconon m.fl. som anvander just oss som ersattning i kampen mot bibliska ondskan som de inte kan fa utlopp for i en alltmer liberal fd statskyrka, fast de gor det under namnet narkotikapolitik.

Nu ar ju jag en vidsynt manniska och vad jag har last mig till om er sa ar ni nog inte sa korkade som manga tror, men ni har noll kopplingsyta till resten av samhallet och darfor ar ni klassade som sekt. Det vill ni ju inte, ni vill ju radda varlden, precis som jag och resten av hela jordens befolkning ocksa sakert. Men for att era forslag ska kunna accepteras av samhallet sa maste ni lara er kanna av tidsandan och inte minst arbeta lokalt. Jag vet att ni har en som troget rostar pa ert parti i mitt gamla valdistrikt (jag var valforrattare) i Stockholm. Formodligen var det denne som aven ofta klistrade upp farska klistermarken pa lyktstolparna vid tunnelbanan. Ni har hallit pa ett tag nu, nar kommer ert politiska genombrott? Nar raknar ni med att komma med i kommunfullmaktige eller riksdagen? Ingen kommer att rosta pa er om ni inte kan forutspa det och for att forutspa det sa maste ni ha kontakt med opinionen, och den kontakten verkar minst sagt vara bristfallig vad jag kan forsta.

Om jag var medlem i ert parti sa skulle jag ga ur, det finns inget att vinna med att vara medlem och det verkar synnerligen mycket mysko kringkostnader sasom medlemsavgifter och dyr litteratur som inte finns pa vanliga bibliotek. Dessutom sa undrar jag hur transparant partiet ar, kan man fa lasa kongressprotokoll eller se en forteckning over vilka som sitter i styrelsen och vad som ar deras hjartefragor? Ar ni registerade som parti? Hur manga medlemmar har ni? Slapper ni ens in icke-medlemmar, sasom journalister, pa partikongressen, vilket anses vara god ton inom svensk politik?

De flesta medlemmarna pa swecan vill nog ha tips pa nya cannabisvanliga partier, hur staller ni er i cannabisfragan? Om ni vill ha en legalisering (far vi ju hoppas eftersom vi ar pa just swecan), nar ungefar kan jag knalla upp till polishuset i stockholm och kvittera ut en coffeeshoplicens? du behover inte ange klockslag eller datum, det racker med att du hintar om vilken del av nasta artionde ni siktar pa.

Snalla, anvand mer jordnara resonemang och en mer vardaglig politisk analys sa forstar folk dig battre. Det vill nog bade du och jag.

Vad vill du?

[cliff]

Utan att skriva nagon pa nasan nu men det har ar min tolkning av statistiklaget (undertecknad har studerat en hel del knarkstatistik pa sistone).

European Center for Monitoring of Drugs and Drugs Addiction (EMCDDA) i Lissabon sammanstaller arligen statistik fran medlemsstaternas olika uppgiftslamnare. De staller aven upp vissa krav pa hur datan ska lamnas och det ar dar skiljelinjen mellan den svenska visionen och EU ligger framst. Svenska regeringen tramsar namligen emot deras onskemal att fa ett helhetsgrepp om drogsituationen inom unionen genom att hitta pa sina egna, sjalvklart overlagsna, matmetoder.

De storsta stotestenarna ar narkotikarelaterad dod samt ickeproblematiskt droganvandande och det man hela tiden pekar pa fran svensk sida ar prevalensen, speciellt livstidsprevalensen. Som alltid inom politiken sa valjer man de kallor som passar ens eget behov och blundar for de andra.

Den narkotikarelaterade dodstalen slapar Sverige i hasorna hela tiden. De flesta lander anser att dessa endast ska spegla rena overdoser eller andra direkta fatala incidenter som orsakats i samband med intagandet av drogen, oavsett miljo. Detta anses vara ett rent kausalt samband. Sverige gor regelbundet ett blodbrov for att faststalla dodsorsak och skriver duktigt ner alla “frammande amnen” pa fina rapporter. Det spelar ingen roll om du egentligen dott av att bli inlast i en bastu av en forsmadd alskarinna, har du rokt hasch innan sa ar din hadanfard ett narkotikarelaterat dodsfall eftersom man kommer hitta THC i din kropp. Detta ar inte ett kausalt samband utan ett korrelativt samband och de kan inte jamforas utan stora omrakningar av datan. Det ar darfor du kan do pga hasch i Sverige men inte utomlands och det ar darfor den svenska kritiken utomlands maste man i praktiken do med sputan i armvecket for att hamna i statistiken ar sann ur sitt perspektiv, lika sann som den inhemska kritiken i Sverige far du inte vard om du inte anlander i ambulans eller polisbil eftersom det ocksa ar ett rent korrelativt sammanhang. Varfor tror ni ingen det svenska narkotikapolitiska etablissemanget vagar sta upp och ifragasatta Allan Rubins galenskaper om att cannabis orsakar politisk extremism och allmant subversiva ideer hos ungdomar? Darfor att han pekar pa ett korrelativt samband, visserligen ett som vem som helst fattar utan att lasa nagon av hans bocker, namligen att manniskor som soker sig till subkulturer ocksa anvander droger som inte accepteras i det ovriga samhallet. Det enda motargumentet de har ar att sambandet mellan reggaelyssnande och cannabisanvandande finns men att det inte ar cannabisen som orsakar reggaelyssnandet utan det ar reggaelyssnandet som orsakar cannabisanvandandet. Det vackra med korrelativa sammanhang nar man gor statistik ar att det finns sa manga sa man kan garna skippa nagra for att spara plats i rapporterna. Samband sasom social alienation orsakar missbruk blir plotsligt lika viktiga som att tobaksrokande orsakar haschrokande och da valjer man helst det senare eftersom tobaksrokning anda ar pa vag ut ur den europeiska kulturen pa sikt medan social alienation okar alltjamt, sarskilt i Sverige och speciellt bland svenska droganvandare…

Da kommer vi till problematiskt vs ickeproblematiskt bruk. Detta tycker Sverige ar rena pahitt, nar det kommer till droger utanfor sjukvarden ska det heta missbruk, punkt. Ni som ar belasta pa svensk 20-talslitteratur kommer kanske ihag att Moa Martinsson ofta refererade till sin man Harry Martinsson som alkoholist, vilket inte Harry sjalv gjorde dock. Litteraturhistorikerna ar numera oeniga om Harry verkligen var alkoholist eftersom de insett att Moa oftast beskriver allt alkoholdrickande som just alkoholism, hon var namligen en ivrig forkampe vid folkomrostningen dar folket rostade om man skulle forbjuda alkohol och hon var sjalv nykterist. Samma problematik brottas vi med 80 ar senare vad galler narkotika. Den term som anvands for att beskriva ickeproblematiska brukare ar ofta socialt integrerade individer med lattare form av missbruksproblematik, langden pa termen skvallrar om hur ofta den faktiskt anvands, det ar ju enklare att kalla en san person knarkare fran borjan, da vet man ju vilka man pratar om. Att man pa sa vis ocksa helt forbiser om populationen plotsligt gar fran ickeproblematiskt bruk till problematiskt bruk brukar avfardas med att kontrollerat bruk overgar pa sikt anda oftast i missbruk oavsett miljo aven om den psykiatriska mall som anvands for just att konstatera missbruk inom varden, DSV IV, sager motsatsen.

Det sista ar ju da den gamla hederliga prevalensen, dvs hur ofta folk roker. Ju farre som roker cannabis, antingen nyligen (tidsbegransad prevalens) eller nagonsin under livet(livstidsprevalens), desto lagre prevalenstal som redovisas i procent. Har gillar Sverige siffrorna eftersom fa roker cannabis. Kom nu ihag det korrelativa sambandet mellan att manga som roker heroin tidigare rokt cannabis, i Sverige anser man namligen att vart laga antal cannabisrokare innebar ett forebyggande arbete eftersom da farre gar over till heroin. Detta sker inte i nuet utan i framtiden, nar vet de dock inte. Det narkotikafria samhallet(TM) som samhallsprojekt ar langt over deadline, det ar da ett som ar sakert och nu har man aven insett detta sjalv men struntat i det eftersom det ar alltid bra med att borja med en ordentlig vision och utga fran den. Glom inte att korrelativ statistik kan tolkas fran flera olika hall. Fran samma data kan man namligen se att i Sverige finns det ett samband mellan cannabisrokande och ett senare heroinrokande och haller du cannabisrokandet nere gar farre over till heroin pa sikt likval som den svenska synen med att klumpa ihop allt som narkotika gor att en storre andel av de som roker cannabis ocksa anvander heroin i jamforelse med utlandet, reglerar du cannabisen skapar du en troskel gentemot de sallsyntare drogerna.

Min asikt ar som sagt att det har tramset maste sluta, vi maste ha en tydlig EU-norm for narkotikastatistik sa att vi kan analysera drogutvecklingen inom unionen och detta gar enligt mig fore politisk prestige. Sverige maste har svalja stoltheten snart. Det som skiljer den svenska statistiken ar namligen malet, statisitken visa hur langt har man kommit gentemot det uppsatta malet. I Sverige ar varje indikation pa bruk viktig eftersom malet ar att repressivt fa ner bruket med alla medel och pa sa satt uppna det narkotikafria samhallet. Den internationella statistiken syftar ofta till att visa resultaten for de olika nationella restriktiva malen dar man i brukarledet fokuserar pa skadereducerande atgarder aven kallat harm reduction. Det ar forst nar regeringen byter vision som de statistiska modellerna kommer att bytas pa riktigt och jag ar i varje fall livradd for vad det kommer innebara, jag tror att det kommer bli en rejal socialpolitisk skamflack internationellt om man skulle rakna om datan och presentera dem ur ett skadereducerande perspektiv och detta grundar jag pa att jag anser att den svenska statistiken i sin konstruktion gor exakt det som regeringen kritiserar EMCDDA for namligen att statistiken pekar inte pa det vasentliga utan doljer en mycket omfattande folkhalsokatastrof som samhallet inte kan hantera i nulaget.

Aven om jag sjalv inte gillar att anvanda referenser till alkohol eftersom jag anser att drogerna har sa stora olikheter sa finns det ett bra uttryck som ar mycket vanligt bland de som vardar alkoholister; namligen glom inte att se personen istallet for flaskan for det ar namligen exakt det svensk narkotikastatistik gor namligen den glommer droganvandarna men fokuserar pa drogerna. Det tycker i varje fall jag ar fel metod och nar man papekar sana har saker sa brukar det avfardas som narkotikaliberalism.

Slutligen som en hommage till Uppsala Reggae Festival och for att inte skapa en massa dysterkvistar som saknar hopp om framtiden sa tankte jag citera Jolly Brothers’ lat Better Future:

@Jolly Brothers wrote:

black or white is no disgrace
we’re still all of the human race
we must learn to live in this society
with one goal, we’re one will, we’re one people

refrain:
there will come a time
when every knee shall bend
when every time shall tell
all the wrong they’ve done
there will come a time
when everyone shall know
the real meaning of love
what a day that will be
what a day that will be

I hope my life is spared
to see the day
when people won’t be scared
to walk the street at night
to buy them things they need
without any threats from agressors

so let’s not waste our time
let us get rid of the violence and the crime
let us make this land a better place to live
build a better future for the children

That’s all, peace out.
Stay in school.
Say No to hard drugs and swedish antidrugtalibans.

/cora

[cliff]

@Gin wrote:

Mer patetiskt löjligt än coolt. Kiss är bara fjantar som spelar Weed-kortet i musik och film får att spela på ungdomarna, sedan sitter bandledmemmarna i nordamerikansk TV och trackar på droger och stolt säger att de aldrig skulle prova marijuana. (Men knulla tusentals småflickor är såklart bara cred)

Kiss har hogre varden an cannabisliberaler, Gin. glom inte deras lat Poison samt vad skulle du gora med flickorna i samma situation. Prata Marx och dricka te?

Glom inte Sabbath Bloody Sabbat samt Motorheads We Are The Road Crew som handlar just om turnerandet med Black Sabbath…

[cliff]

Helt sant, kloka ord.

[cliff]

Jahaja, dags att lamna in lappen med asikterna i fragan.

Men om man bara importerar, säg afrikanska saker, vad ska man då jobba med i Sverige? Ska alla vara importörer eller återförsöljare? Jag tror inte alls på det konceptet. För övrigt bör man försöka hålla sina pengar innanför landets gränser. T.ex beskatta importerade varor högre så att man får betala tillbaka det man ger till utlandet i form av skatt.

Jag vet inte, kanske är jag en förespråkare för fort Sverige, eller så är det så man får en liten ekonomi att fungera. Jag är väl medveten om att Möbelklister kommer att käka upp mej nu, men jag försvarar mej med att jag endast uttalat mej i egenskap av spekulativ hobbytänkare.

Pom-pom-pom…

Kanner du igen det ljudet, det ar sa en tandkulemotor later. Satt lange i de flesta svenska fartyg innan marindieslarna blev tillgangliga for gemene man. De hade framst tre fordelar; de hade ett fantastiskt vridmoment som gjorde att de aven klarade av grov sjo och tunga laster, de kunde i praktiken ga i manader utan uppehall och med minimal service. Den storsta fordelen var dock att de kunde koras pa mer eller mindre vilka oljor som helst, aven det bransle som de kansligare dieslarna i sin konstruktion inte kan klara. I praktiken kan agandet av en bat med tandkulemotor sammanfattas med tre saker. Den gar for evigt, langsamt men troget inkl trivsamt dunk, dvs tillforlitlighet vid abnorma pafrestningar. Den kan koras pa spillolja, bara att tanka med alla dessa oljor som andra batar slanger i hamnarna, dvs lag driftskostnad. Sen sa tillkommer faktumet att det tar en sisadar en till tva timmar att starta motorn samt att avgaserna haller borta saval masar som rena klader. Den klassades ut som omodern, outslitlig miljobov och den inhemska produktionen av motorn, bla en fabrik i Norrtalje, fasades over till att endast forse gamla motorer med reservdelar och pa sa viss gick hela produktutvecklingen i graven. Den var saknad av fa, sorjd av ingen; som man brukar saga.

Varfor sitter jag och gaggar om en gammal motor? Tja, det sista forslaget jag horde vad galler diskussionerna vid nedlaggandet sa var det egrupp manniskor som ville kopa patent, produktionslina, varulager, fastigheten, rubbet. De hade namligen en ide om att ta gamla fungerande exemplar av de har motorerna, serva dem och forse dem med moderna avgasfilter av industristandard. Sen skulle de ihop med nagra andra underleverantorer, andra svenska smaforetag, salja motorn som hjartat i ett system som kunde kallas typ Afrika-kraftverket. Den skulle driva en generator som kunde forse en bondbord eller en liten by med el, over en natt. Dessutom var den framtidssaker, dess enorma vikt gjorde att bonden kunde tjana en hacka pa skrotvardet nar behovet av en san jarnklump skulle forsvinna pa sikt. De enda som formodligen skulle behova en san har produkt var fattigt folk utmed bilvagar, dar bristen pa billigt rent drivmedel och kontakt med ovrigt stomnat lamnat dessa byar utan el. Eftersom dessa motorer ar mer eller mindre outslitliga aven vid normalt bruk kunde man i praktiken sprida dem over hela landsbygden for att pa sa viss forse manniskor med strom i vantan pa inkoppling fran stomnat. Dessa motorer gar ocksa att driva pa matolja samt mer eller mindre allt som flyter mattligt vid rumstemperatur och som antands vid upphettning. En perfekt produkt som kunde forvandla skrot och spilloljor till el for utsatta byar i manga u-lander, fanns sakert en del bistandsorganisationer som kan tanka sig att skanka bort nagra hundra sana och for att kunna gora det sa maste de kopa dem av foretaget i Sverige som pa sa vis far okad export. Foretaget blev dock aldrig av, det var lite krangligt och dessutom var det ju det har med miljokraven. Det ar svart att overtyga dessa fattiga manniskor att de ska kopa nya filter emellanat, pengarna laggs pa annat an miljon i dessa fall. Dessutom var det dar med finansieringen, det var ingen som trodde pa att Norrtalje kunde bli en modern industriort med en stor export. Vidare fanns det nastan inga mekaniker tillgangliga som kunde eller ville lara sig motorn sa den gamla skaran som jobbade kvar pa fabriken stangde till slut dorrarna och gick i pension, det fanns valdigt fa under 45 som ville jobba med en san har produkt overhuvudtaget.

Nar man papekade att just den har motorn, som betraktades mer eller mindre som hundratals delar av industriskrot spritt over Sverige, kommer att landa rakt pa den gard dar Europa koper sin mat ifran och att man kanske kunde fixa till en fin handelsdeal nar man anda var dar? Du far el och jag far din billiga mat utan krangliga fordyrande mellanhander, skaka hand? Det lat for komplicerat och sa ar det lite riskabelt med att salja skrot utomlands, ser inte bra ut i media.

Koper du nu en san motor begagnad sa kan du inte rakna med att vara garanterad reservdelar och darfor sa byts nu aven de sista exemplaren ut mot moderna dieslar. Var det en en liten utopisk ide hos nagra ingenjorer som narmade sig pension eller missade Norrtalje i fallet med tandkulemotorn annu ett satt, att i det lilla, tjana bade pengar och radda varlden pa en gang?

…och sa slanger jag ut ett kottben till massorna. Sveriges medlemsskap i EU; bra eller daligt ur ett helhetsperspektiv? Motivera annars sa far du inga pepparkakor nar Swecan firar Lucia om nagra manader.

Slutligen; Dubbeltumme. Kan du forklara fenomenet Robbie Williams for mig?

[cliff]

Ja, det har inlagget kommer inte handla om en uppmaning om att inte slass med polisen utan lite mer om hur undertecknad ser pa svensk narkotikapolitik och sa blir det teater, det later val trevligt?

Men vi borjar dar vi star, namligen pa Swecan. Visst ar det markligt? De flesta pa Swecan vet inte vem som skapade Swecan, var i Sverige Swecan kodades. Hur det kom sig att en person, helt plotsligt satte sig ner och kodade ihop ett diskussionsforum, lade upp det pa en server och skapade det vi nu diskuterar pa. For vem tror ni ager Swecan? Pa satt och vis ni sjalva och det ar ni sjalva som kan se till att Swecan inte bara finns idag utan aven imorgen. For om de som missat det sa ar Swecan numera ett av uttrycken for en svensk motkultur, namligen de som ar cannabisentusiaster. Den motkulturen maste skriva sin historia och den historian praglas, eftersom det ar en motkultur, bade av samhallssynen och samhallets regelverk.

Vill vi kunna uppna det vi vill inom rimlig tid, historiskt sett, sa maste vi kunna studera andra grupperingar av manniskor som lever lite i samhallets grazon och lara oss av dem. Detta kommer av var bakgrund men vill vi agera de politiska salongerna sa maste vi ocksa bete oss pa deras vis. Tittar vi pa ett mote med en palast person i kostym som moter en folkhalsotomte som kan rapa upp Haschboken ur minnet sa kommer gemene man ur ett objektivt perspektiv skaka pa huvudet at farbrorn i flannelskjortan men om du lyfter upp det pa ett hogre plan och aven blandar in finansiering, organisering osv? Da blir bilden lite annorlunda. Internet i all ara men det ar en reell skillnad pa genomslagskraft, RNS producerar skolmaterial som kommunerna koper in, enligt kommunala budgetar om laromedelsinkop. Normal ar inte ens valkommen som kund av Stockholms Stad. Aven om Normal skulle producera de basta laromedlen vad galler cannabis och aven om nog en del larare hellre skulle hyra in oss an Hassela som skolinformatorer sa far de inte det, for da bryter de mot stadens drogpolicy. Brott mot en sadan ar ett gott skal att fa sparken om du ar larare i Stockholm och arbetsrattsligt skiljer det inte over landet heller. Det ar darfor var verksamhet ar finansierad av egna medel medan vara motstandare, inte bara RNS, ar finansierade av kommunerna. Din och min kommunalskatt stoder arligen indirekt tveksamma grupper som Hassela och Narconon, de senare en rorelse som ligger valdigt nara Scientologerna, och de satsningarna kallas internationellt missbruksprevention. Det ar inte en fraga om sma summor, manga kommuner anslar ofta extra medel for att just oka aktualiteten i just ANT-fragor men de bocker de koper, aven om de ar nya fran tryckeriet, grundas i tankegangar och metoder som resten av varlden lamnade for artionden sen. Jag vagar till och med pasta att om dessa laromedel, oversatta till engelska, skulle slappas pa den internationella marknaden sa skulle de bli totalt forkastade av skolor utomlands. De skulle krava pengarna tillbaka. Problematiken med undermalig fakta i undervisningen blev allmant kant i hela vastvarlden for nagra ar sen men vad hande sen?

Morgan Johansson (s) kraver att skrackpropagandan ska upphora och da far kommunerna extra medel att kopa in nya laromedel, de gamla var ju skrackpropaganda. De lador med de nya spannande RNS-laromedlen som dimper ner pa vaktmasteriet har inte andrats i innehall, de ar bara nytryck med modernare frisyrer pa portratten. Men ANT-undervisning sker ofta i form av temadagar och da hyr man ofta in forelasare utifran. Blev det nagon skillnad dar? Nej, det ar samma hjarntvattade Hasselahorsare som sager att de holl pa att do av haschet som tidigare, de tystnar fortfarande och tittar ner i golvet nar en 13-aring haller upp handen och sager att det inte verkar logiskt. Ar det missbruksprevention? Ar det missbruksvard att ha folk som gar runt i skolor och berattar om sina personliga trauman fast deras socialsekreterare skriker i hogan sky att de ska behandlas for sitt eventuella missbruk, inte visas upp som nagot socialhjon? Nar till och med eleverna sjalva forstar det sinnessjuka i det, ar det kanske dags att tanka om da?

De vet inte hur de ska gora, de far inte ens fragan. Hur du ar formulerar dig sa forstar de inte vad du menar. Vissa skulle saga att ni inte connectar. De har ratt, mycket ratt.

Den har situationen jag nu kommer ha som ett exempel har forhoppningsvis ingen upplevt i svensk narkotikahistoria men fragan ar om den ar sa langt fran verkligheten. Det ar inte alltid latt att forklara saker med korrekta termer och vetenskapliga resonemang, speciellt inte nar man ska forklara hur sager och ting upplevs ur brukarperspektivet, men det som kommer nedan ar en helt pahittad historia om en cannabisaktivist som ville paverka samhallet och blev knapp pa kuppen. Pa satt och vis hade han sa ratt, men det blev sa fel. Lasarens uppgift ar att utrona vem som ar fel ute. Ridan stiger, galenskapen kan borja.

Vi tanker oss att du star pa en demonstration, du vill legalisera cannabis. Du roker en joint, detta uppskattas inte av en polis och du dras in i en polisbil. Du kanske protesterar hogljutt och i baksatat pa bilen sa forklarar du att det ar fel pa hela alltet. Du sager att vi har misslyckats, att vi inte lyssnar pa de som berors och de vi sager oss varna blir mer och mer utsatta. Poliserna forstar allvaret i situationen och diskuterar sinsemellan. Den ene undslipper sig:
– Var det inte en stor nationell konferens om narkotikapolitik idag, sa de inte nagot om det pa radion for nagon timme sen?
Den andre suckar och utbrister:
– Jamen, det ar ju utanfor den vi har varit hela dagen. Det ar ju darfor de star har, for att de upplever att ingen lyssnar pa dem. Problemet ar ju att sana som gunstig herrn har inte forstar nagonting, han har inte forstatt att var narkotikapolitik har i Sverige ar langt mycket battre an den utomlands, men vi kanske kan slappa in honom pa motet nagra minuter innan fikat. Han kanske lar sig nat och dessutom far han ju saga vad han vill.

Motet ar pa vag att ta slut och stamningen borjar bli stimmig. Som jag namnde tidigare har du precis rokt en joint och ruset ar i den fasen da du tror gott om manniskor, da du upplever att en battre varld ar mojlig. Allan Rubin ar det svenska ansiktet for Timothy Learys devis LSD ar fascinerande satillvida att det ar en av fa substanser som framkallar galenskap och forfoljelsemani hos de som inte anvander den fast i det har fallet byter vi ut LSD mot Hasch. Han, Rubin alltsa inte Leary, anser att denna delen av ruset ar det som gor en flummare benagen att dra sig mot sa hemska aktiviteter sasom rollspel, miljoaktivism och djavulsdyrkan. Hans bocker anvands fortfarande pa svenska hogskolor som obligatorisk litteratur nar man utbildar svenska socialarbetare. Rubin sjalv ar arkitekt men har nog inte ritat manga hus sen han gav ut boken Hasch – himmel och helvete. Han reser numera land och rike runt och predikar for att samhallet ska se upp for de fasansfulla bieffekterna av haschet. Om det nagons mentalstatus som ska klassas som haschpsykos sa ar det Rubins syn pa hans egen omvarld. Du vill inte traffa honom nar du stiger in genom dorren, han kommer namligen borja med exorcism sa fort han ser dig. For i hans varld ar du Ondskan personifierad men nu, pa ett politiskt mote, sa borde argumentationen vara en annan. Har galler sakliga resonemang och val avvagda beslut. Du gar in och satter dig vid konferensbordets ena kortsida, mitt emot dig sitter motesordforanden som tittar dig stint in i ogonen. Han hade inte planerat att ha dig har, han hade namligen tankt anvanda de sista tio minutrarna till att diskutera uppfoljningen av kampanjen Fortidspensionarer mot hasch – en allmant hallen upplysningskampanj om metoder for forebyggande av cannabismissbruk pa gruppboenden for lindrigt funktionshindrade. Det var egentligen inte just det projektet han ville ta upp men han maste ta nagot av de projekt som glomt skriva in ordet nyskapande i sin verksamhetsplan. For sa kan det ju inte ga till, glommer ni att namna det ordet sa kan ni ju inte fa nagon andel av regeringens speciellt avsatta pengar for nyskapande verksamhet.

Nu nar du sitter har har du tio minuter pa att avhandla din fraga, under den tiden ska fokus lyftas fran fragan om hur du formulerar tramskampanjer for att fa mest bidragspengar till ett amne som du funderat pa ett tag. Du har kommit att tanka pa det dar med drograttfylla. Du har inga problem med att acceptera tanken att man borde separera trafik och droger men det du stor dig pa ar att om du rokte en joint forra veckan och du stoppas idag sa kommer urinprovet att visa att du hade nedbrytningsprodukter i kroppen. Detta anses idag likvardigt med att du rokte medans du korde, dvs du anses kora drogpaverkad. Vem som helst kan se pa dig och saga att du tveklost inte ar det minsta drogpaverkad, mojligen en aning skakad av att du blivit stoppad av polisen, men du ar inte berusad; aven om tolkningen av urinprovet sager nagot annat. Dessutom ar du tankt efter lite; om du faktiskt inte var berusad nar du korde, varfor blev du da stannad? Vad var det som gjorde att just du, till skillnad fran de andra omkring dig i trafiken, blev stannad och misstankt for drograttfylla fast du inte var berusad? Du har namligen, helt sjalv, kommit pa en liten jobbig bieffekt med hetsen mot knarkarna; namligen att det ibland sa blir det fel. For att en san har situation ska uppkomma sa maste det finnas nagot som gor att du signalerar knarkare men du ar vid tillfallet inte berusad sa det maste vara nagon annan omstandighet som gjort dig misstankt. Hela den svenska synen bygger pa grundantagandet att knarket syns inte utanpa, vem som helst kan vara knarkare utan att du marker det sa det maste vara nagot som gor att du misstogs for en berusad person, fast du inte var det. Om detta nagot ar nagot allmant hopvispat pa diverse fordomar om knarkare i storsta allmanhet sa kommer det innebara att en massa andra manniskor, som inte knarkar overhuvudtaget, kommer att bli inviftade och dragna till polisstationen bara for att de sag ut som knarkare. Det ar ju inte bra, det ar ju battre att poliserna befinner sig ute pa vagarna och letar efter de som kor berusade, for det var val det som vad tankt med hela den nya lagen om drograttfylla? Graset gor ocksa att du ar ratt virrig i narminnet sa du kan endast erinra dig tva tidningsartiklar i amnet, en om hur alla intagna pa ett helt fangelse plotsligt over en natt borjade testa positivt for heroin men det visade sig att de hade fatt frallor med vallmo i matsalen samt en om hur nagon vimsig politiker, sakert polis fran borjan, fort fram ett forslag om att personer som ertappas flera ganger framforandes bil berusade, av alkohol eller narkotika, kan fa fordonet beslagtaget. Allmogen jublar, snart ar vi dar, Det Narkotikafria Samhallet kanns lite narmare, vi vinner kampen mot de dar hemska drogliberalerna, och de tankte skala i Pommac under fikapausen, nar du ar fardig med din fraga. Vem ar du forresten?

Du ar en vanlig svensson i en smastad. Du roker hasch pa fester av och till och du har en bil som du anvander till vardags. Du bor i en liten ansprakslos hala dar alla vet vem du ar. Du har en fru utan korkort och det ar val det faktum att du har bil, hon inte har korkort och nagon maste transportera hennes katt till vetrinaren en gang i kvartalet samt att nagon maste hamta hem den dar bedarande baddsoffan fran ett IKEA-varuhus 20 mil fran dar du bor som gor att ni ar gifta, fortfarande. Du har dock problem med polisen och da menar vi i rent privata termer. Du har, som vi tidigare noterat, ett komplicerat privatliv och det blev inte battre nar Jonsson, tjejtjusaren fran gymnasiet, kom tillbaka fran Storstan dar han gatt pa polishogskolan och lart sig att man star till hoger och gar till vanster i en rulltrappa. Han gillar din fru, liksom du sjalv, men han har lite mer att komma med pa andra plan. Dessvarre. Du har dock ett ess i rockarmen, ett trumfkort du vardar omt, namligen din bil. Aven om Jonsson nu faktiskt ar sa fantastisk som han verkar, enligt din fru, sa ar han i avsaknad av privat bil. Han forfogar endast over en malad patrullbil och din fru tycker att det hela ar lite val genomskinligt om hon aker polisbil med katten, darfor ar ni fortfarande gifta.

Forlorar du din bil aterstar endast alternativet att din fru maste ringa Jonsson och be honom kora katten och da ar det endast en tidsfraga tills hon lamnar dig. Den insikten tog ett tag att smalta, det blev dock varre nar grannen berattade att nar man beslagtar en bil sa saljs den pa exekutiv auktion efter ett tag och da kan vem som helst bjuda pa den. I vanliga fall hade du inte brytt dig, men nu har du lagt ihop tva och tva och blivit forskrackt. Om nu Jonsson, i sin roll som polis, stoppar dig nar han sa onskar och du har rokt hasch nagon gang de senaste veckorna sa kommer du anklagas for drograttfylla, right? Hander det upprepade ganger sa kan han beslagta fordonet, right? Om ett fordon som ar beslagtaget blir forverkat sa saljs det pa exekutiv auktion, right? Om du forlorar din bil pga Jonssons felaktiga ingripande, du ar ju isafall ett fel i hanteringen eftersom du de facto inte korde paverkad och darmed rent logiskt inte kan ha varit berusad nar du begick brottet drograttfylla, da kommer din fru skilja sig fran dig, du kommer kommer vara tvungen att betala halva er gemensamma egendom till din fru, numera formellt exfru, detta kommer garanterat vara ett sa tung utgift att du inte kommer ha rad att kopa tillbaka din egen bil och har kommer det mest forudmjukande i hela historien. Det kan din fru, hon kommer namligen med allra storsta sannolikhet flytta in till Jonsson, som lagligt nog bor femton hus bort, och deras gemensamma ekonomi kommer starkas av hennes utbetalade andel av boet.

Pa sa vis far din fru och Jonsson, tjejtjusare redan i skolan, med hjalp av det regelverk som ska se till att du och jag inte blir ihjalkorda av stenade forare, mojlighet att kopa bilen pa den exekutiva auktionen och du kan bara sta bredvid och titta pa. Som person i skeendet ser du dock inte det logiska i foljden. Du ser att du, pa nagot javla vanster, med en massa mysko regler som ska vara till for att hjalpa dig och med staten som maklare, saljer din bil till Jonsson och hans nya flamma, din exfru. Hur du an vander och vrider pa det sa far du kanslan av att du liksom betalar staten for att de ska ta din bil och skanka bort den till din arkefiende som liksom gradda pa moset, punsch till kaffet, nar han anda tar din fru. Visst ar allt tillatet i krig och karlek men det har ar val att ta i? Nu struntar du innerligt i om man generellt far gratis kaffe med pepparkakor pa exekutiva auktioner, du vill se om hela galenskapen gar att forhindra. Lyckas du inte kommer du kanna dig rejalt blast. Du kommer att bli utskrattad i bastun pa badhuset, det ar da ett som ar sakert. Efter att funderat igenom olika losningar, inkl “vadaskotta” Jonsson under arets kommande algjakt, sa beslutar du dig att aka till Storstan for att ga pa demonstration for legalisering av cannabis, det skulle tydligen finnas sana dar sa har ars. Efter att ha sett till att samtliga nerpackade huvudbonader ar ordentligt fordrade med aluminiumfolie kor du med bilen till narmsta jarnvagsstation. Du parkerar och tittar pa bilen, den ar din sista allierade i kampen. Men du ska aka till Storstan och forandra samhallet, sa det loser sig nog. Det ar de har tankarna som rusat genom huvudet nar du suttit stenad i konferensrummet. Du har forklarat att varlden ar galen. De tittar pa dig som om du vore en utomjordning som i sitt jobb som planetkorrespondent for veckotidningen Intergalaktiska Nyheter – din rost i rymden landat och bett dem i snabba drag forklara hela den har grejen med socialdemokratins schizofrena hallning till brittiska New Labour. Ni connectar inte, som dagens ungdom skulle beskriva situationen. Det blir tyst, folk bladdrar i papper. Plotslig oppnar en medelalders man munnen. Han ar trafikpolis.

– Du har fatt det hela om bakfoten, borjar han. Sa dar ar det inte alls. Vi griper personer som vi vet ar knarkare och som kor bil och vi tycker faktiskt inte att det ar sa svart att se skillnad pa vem som ar en knarkare och vem som inte ar det. Det finns vissa tydliga saker vi gar pa. Bob Marley gillade att missbruka hasch, det ar inte det att jag har nagot emot Bob Marley, det ar haschet vi jagar, det forstar du val? Men det ar ju inte sa att vi bara stannar de som lyssnar pa reggae, vad heter det dar andra?

– Techno. Rosten hors fran en yngre man mittemot. Han jobbar pa Ravekommissionen. Har har under hela motet suttit och fingrat pa sin batong. Han ar markbart stressad, vi upplever detta som att han har nagot emot oss; men a andra sidan kan vi inte vara helt sakra pa detta. Hans losmustasch kliar och solglasogonen gor att han har svart att se oss, vi ar ju inomhus i vanlig konferensbelysning, darav hans nervositet. Han ar radd for det okanda och har ett ungdomligt yttre, darfor fick han jobbet.

– Just det, techno, sa hette det ja.fortsatter trafikpolisen, Vi far ju inte glomma rejvarna, de ar viktiga, de finns overallt, ena luriga rackare.

Alla hummar instammande, du inser nu att du haller pa att bli galen. Det har maste ju vara en teater, eller sa ar det mycket bra gras, det du fick pa demonstrationen. Foliehattarna ligger i vaskan utanfor, attans. Bara att halla ut tills det lagger sig. du dricker lite mineralvatten medans diskussionen fortsatter mellan folket runt bordet.

– Sett ur ett medicinskt perspektiv ar det inga problem, vi ser det som ett tecken pa att du ska ha vard for ditt missbruk, du borde veta att man inte kan blanda cannabis och trafik. Roker du en joint nu kan du inte kora innan du bli pensionar, det har han dar nere i Skane sagt. Du kan fa en haschpsykos och bli sjalvmordsbombare, det forstar du val? en kvinna fran socialstyrelsen nickar allvarligt. Hummandet fortsatter. Den senaste rapporten fran CAN, den om alarmerande hog frekvens av cannabisrokare hos sjalvmordsbombare i arabvarlden, har tagit intryck. Forstar inte de dar vildarna i Mellan-Ostern att detta ar direkt relaterat till den det libanesiska haschet, det ar darfor de spranger sig i luften? UD ar oroade och har funderat pa att skicka en delegation, de har diskuterat det tidigare pa motet, innan vi kom in. Farliga grejer, sant dar hasch, inget man ska leka med, lika bra att inte roka det.

– Tank pa nollvisionen. Vill du bli pakord av en patand knarkare? Na, just det, vi forsoker faktiskt radda liv har, nar du roker ditt hasch. Vagverket har uttalat sig, Folk borjar titta pa klockan, dags for Pommac snart. Du vill ingen annanstans an harifran i nulaget, det har darhuset verkar bortom all sans och fornuft; eller sa ar du sa hog att detta ar en hallucination, du vet inte lange skillnaden. Det kan mycket val vara en san dar haschpsykos som de pratade om. Det dar med sjalvmordsbombning kanske inte vore en sa dalig ide, man behover ju inte spranga sig sjalv i luften i narheten av folk, de har ju inte gjort nagot fel, sa lange bilen inte hamnar i Jonssons ago sa ar allt rimligt. Om Jonsson foljde med i krevaden vore dock ett plus. Loser manga problem i en small, sa att saga.

Innan folk borjar bryta upp hors det sista:
– Vi har sakert en massa forskning som sager att det du upplever inte ar nagot problem, ar du inte bara lite forvirrad? Jag far en kansla av att du ar paranoid och jag forstar inte vad du menar. Kan du inte bara sluta att forsvara din drog, det var val hasch du rokte, eller var det heroin?, Motesordforanden har talat. Motet bryts upp och du passerar genom stimmet pa vag ut pa gatan. Det sista du hor ar nagon som fragar han fran UD, han som skulle till Mellan Ostern med nasta plan nar han druckit upp Pommacen:

De dar coffeeshoparna i Amsterdam, har ni stangt dem annu? Jag tycker ni ar sa duktiga i det arbetet. Tank pa allt jobb ni lagger ner…

Du gar ut i solen, tar pa dig en foliehatt och koper en glass. Ridan gar ner.

[cliff]

…kanske inte socialfilosofi men till de som vill bli forundrade och ev en aning upprorda:

Den polske rormokaren
Rattvisan och dararna
Du gamla, du sjuka

Marciej Zaremba tittar lite under rubrikerna…

[cliff]

Jag har nu last igenom det forra inlagget sakert 30 ganger; tittat pa det upp och ner, ut och in, och det kanns lite som en pamflett. En salva dar jag later som jag vill stalla folk i raka led och marschera mot riksdagen, fast med demonstrationstillstand. Atala varenda javel som vagar satta emot, en ren rattshaverist med stal i blicken. Sa ar inte fallet.

Jag ar en valdigt fredlig manniska, jag vill min omgivning val och jag forsoker alltid komma ihag att de flesta manniskor faktiskt ar sana. De vill ingen illa, de tycker en sak, du en annan, ni kan komma overens, ni ar vuxna manniskor. Nar man roker cannabis sa kommer man med automatik pa konflikt med samhallets kontrollapparat, likasa om du skattefuskar, ranar banker eller smugglar ris. Ja, det finns faktiskt en omfattande smuggling av ris, fran Sverige till Norge. Handelstullar kallas fenomenet. For hundra ar sedan var Sverige och Norge samma land numera smugglar vi hejvilt mellan granserna. Korvar, sprit, cigaretter, cannabisfron, ryska prostituerade. Om du var polis, skulle du vilja jaga pensionarer som smugglar ris? Varfor ar du sa saker pa att de vill jaga oss, egentligen?

Jag vet inte hur manga ganger jag i olika filmer sett forhorsscener, i tva ar sag jag nastan varje natt Cagney & Lacey pa TV4. Tva kvinnliga poliser i medelaldern, med krampor, radslor, kanslomassigt bagage och varme, mycket varme. Finns sana poliser endast pa TV? Nej, sa klart inte. Aven i Sverige har vi manniskor som poliser, de ar inga maskiner. Manga poliser har barn, vad vill vi att de ska beratta vid godnattsagan? Att mamma maste jobba overtid for att hon ska jaga flummare som springer runt pa gatorna och skrammer pensionarer? Att mamma ar glad for idag har hon varit pa den dar mysiga demonstrationen for de som roka den dar tokiga blomman? Vill du na nagon maste du tala fran hjartat direkt till en annan manniska, egentligen vet vi alla det. Men ibland vill vi gestalta vara inre kanslor, vart hopp, var radsla och var gladje, och da gar det ibland overstyr. Folk skriker pa varandra, slagsmal utbryter och plotsligt forsvann mojligheten att faktiskt forsta varandra. For det ar det som ar sjalva essensen av det vi gor ibland, forstaelse. De kanske inte forstar oss och vi kanske inte forstar dem, men vi kan inte lata det vara ett hinder for oss. For om de aldrig kommer forsta oss och vi aldrig kommer forsta dem, da kommer vi sta pa samma punkt for evigt. Och det vill vi ju inte.

Jag inledde forra stycket med att prata om forhor; tank er ett kalt forhorsrum, en lampa i taket, en askkopp pa bordet och cigarettrok i luften. I rummet sitter endast tva personer, en polis och du sjalv. En liten bandspelare star pa bordet och den roda lampan lyser. De flesta pa det har forum kommer kommer nu intuitivt kanna ett visst obehag. Det ar naturligt, vi vet vad vi sysslar med och att det kan fa konsekvenser, aven om vi inte trodde att det skulle handa oss. Vi kommer kanna att livet har rasat ihop och att vi ar ensammast i hela varlden. Sekunderna kanns som timmar och tinningarna dunkar. Och sa tittar ni upp och ser pa polisen mitt emot er. Ni ser en person i uniform, an manniska i maktens klader. Det har ar inget trams, vederborande kan mycket val satta dig langt bort fran ara och redlighet; det finns bade bevis och vittnen. Vad sager du?

Anledningen till att jag sitter har ar for att jag har varit ansvarig for att samla 60 st personer som rokte gras i Humlegarden, mitt pa dagen, framfor barnfamiljer. Vi var sa stenade att vi inte kunde halla det under kontroll, en massa tonaringar fran McDonalds kom forbi. Vi kunde inte ha nagon som helst koll pa vem och hur folk rokte. Det var darfor det kom nagra “nyborjare” som aldrig hade rokt forut och ni om nagra borde val veta hur det ser ut i Humlan nar alkisarna inte kan hitta en gatubrunn att spy i? Ja, det var jag som samlade ihop dessa, uppmuntrade via flera olika kallor att de skulle komma dit och nej, jag kunde inte kontrollera att det inte fanns folk som salde pa plats. Det kom dock inte som overraskning, det du sade om att det kom folk med fardigrullade jointar som de salde for en tjuga. Rokare attraherar saljare, det vet nog bade du och jag, och jag tror nog att man aldrig kan komma ifran det nar man gor en san har sak. Jag vill legalisera cannabis.

Vad driver en manniska som forsatter sig i den situationen? Ar det en vilja att bli sedd, en sista utvag for att fa uppmarksamhet? Vill du bli representerad av en san manniska? Ar det en san bild vi vill att en ansvarsfull cannabisrokare, de som inte ska jagas av polis, ska ha. Det dar forhoret kommer inte bara hamna i tingsratten utan du kommer nog att overklaga och sa kommer tidningarna att publicera utdrag fran forundersokningen, de kommer jaga dina anhoriga for kommentarer och din vag fran haktet till rattsalens dorr kommer att kantas av blixtar, kameralampor och ropande journalister. I Sverige ar det garanterat en mediahandelse om en san har smoke-in gar over styr men vem soker en san uppmarksamhet? Med google har samhallets minne blivit evigt, glom hela iden med att en nyhet stoppas i arkiv och forsvinner tills nagon forskare bladdrar i tidningen. Vill du ha en san person som anstalld? Vill du ha dem i din slakt? Vill du gifta dig med en san person? Vill du vara barn till en san person?

Den har gangen blir det inget forhor utan en bild fran ett fangelse. Det ar ett besoksrum dar fangen pratar med omvarlden genom en telefonlur och de ar separerade av en hardad glasskiva. Luren ar av samma bastanta modell som de du finner i telefonkiosker, det spelar ingen roll, glaset kommer inte ga sonder om du anvander den som hammare. Inget slipper igenom glaset och du skulle kunna se personen mitt emot dig do utan att kunna gora nagot. Du ar helt maktlos. Manga manniskor idag lever sahar i sig sjalva; det spelar ingen roll vad de gor, de kan inte paverka och de forfasas over vad som hander pa andra sidan glaset. Deras enda satt att kommunicera bortom glaset, i det har exemplet telefonluren, hjalper dem inte. Det spelar ingen roll hur mycket de skriker i luren och de kan inte sla sonder glaset for att komma till andra sidan. Tank dig att pa andra sidan sitter allt vi kallar Sverige, storstadernas fororter, smastadernas villasamhallen och byarnas tatorter som ligger som strossel langs vagarna. Alla de har vill du overtyga om att aven om cannabis kanske inte ar lika svenskt som Lucia och Midsommar, aven om de anser att det ar ett stort hinder i deras upplevelse av Sverige som en valfardsstat, sa finns cannabis i det svenska samhallet sedan artionden och de kan inte langre blunda for det. Du vill beratta for dem att Det Narkotikafria Samhallet, visionen som de fick hora som barn och som de vaxt upp med, ar en socialpolitisk katastrof. Aven om fa numera reflekterar om nar detta narkotikafria samhalle ska uppfyllas sa tanker de inte pa det. For knarket syns inte, det ar inget du kan ta pa.

Knarket i Sverige upplevs som radioaktivitet, det smyger sig genom skog och mark, in i hemmen som radon och plotsligt efter 30 ar inser du att du hade det i ditt hem, dar du bor, dar du sover, lever och andas, i hemmets forut sa lugna vra. Nar man pratar om hur hemskt Tjernobylkatastrofen var sa pratar man ofta om det radioaktiva molnet. Man kunde pa vaderradarn se ett radioaktivt moln som spred sig over Ukraina och som betraktades som Dodens Moln, ett moln som dodade alla som inneslots av det och dar den enskilda manniskan var skyddslos i dess kraft. Om du tanker dig att detta moln fanns i din familj, i din narhet, bland de du alskar, vad ar din forsta impuls? Ringer man Polisen om Doden knackar pa dorren och fragar om ens tonaring ar hemma? Nagra anser att det inte spelar nagon roll om foraldern i det har fallet ringer Polisen, slyngeln ifraga kommer anda att traffa Doden pa sin fritid eller i skolan, nagra skulle sakert forsoka kla upp Doden och det skulle garanterat misslyckas eftersom vi vet att Doden alltid vinner till slut. For det ar ju det ar val darfor samhallet vill utrota cannabis? For att det dodar, forr eller senare? Problemet ligger nog lite djupare an sa. Det ar en fraga om oss sjalva och var angslan for det okanda, det farliga och det vi vet gor att vi kommer kanna oss lite langre fran just doden. Det ar inte drogen cannabis de ar radda for utan det vi inte kan forklara, det som upplevs i en sjalv, den personliga forandringen i inret. I deras varld ska alla dela samma fantastiska kansla av gemenskap; den nyktra extasen dar alla faror ar borta och allt ska bli battre; fast om de oppnar ogonen sa ser de att det inte fungerar men om de anstranger sig lite mer sa kan de kanske uppleva samma kansla igen. De har ocksa en telefon och ni sitter mitt emot varandra i besoksrummet. Plotsligt sitter du oga mot oga med representanten for det du motarbetar, ni kan prata genom en telefon men ni kan inte motas i verkligheten. Hur gor du nu?

Det ar inga latta fragor for det handlar om en uraldrig konflikt, namligen fornuft mot tro. Vi vet alla att vara motstandare nastan praglas av en glodande fanatism och en obandig vilja att rensa upp och tvatta bort omoralen i smahallet. En professor pa universitetet har i Amsterdam, Peter Cohen, brukar referera till den svenska narkotikapolitiken som Chuch of Prohibition och visst har han ratt. Det ar precis sa man bor se pa det, som en tro och tron forsatter berg.

Jag har sedan startandet av Normal stott pa en polis och tva civilanstallda pa deras fritid, nar de ar lediga. Uniform och pistol av, fritidsklader och vanligt liv pa.

Konstapeln motte jag i en replokal dar jag befann mig med en reggaegrupp for att reparera deras PA-system. Dessa gossar roker konstant, de ar karibiska rastafarier, det ar i deras tro, ingen tror att de kommer att sluta roka gras om de inte sjalva vill det. De anvander replokalen tre dagar i veckan och rockbandet som konstapeln spelade i de andra dagarna. De hade blandat ihop datumen och de stoter ihop. Plotsligt star jag, en stenhog rastafarier och en ledig polis ensamma i ett moln av rok. Efter fem minuter sitter han utanfor replokalen pa en trappa och smapratar med mig nar jag tar en cigarett. Han sager:

Jag ar ju polis och borde forhindra sant dar, aven pa min fritid, men jag haller ju med honom i sak.

Till saken skall namnas att under dessa fem minuter har vi lyssnat pa ett verbalt brak. En lackage i taket hade orsakat skador pa innehallet i replokalen och hyresvarden, som hade rakat komma forbi, vagrade ens bjuda pa en manadshyra, an mindre betala skadorna pa utrustningen. Braket slutade med att en medlem i reggaegruppen skrek att han skulle hugga huvudet av hyresvarden, brist pa dialog som sagt. Konstapeln hade dock storre sympatier for reggaemusikern an hyresvarden. Graset brydde han sig inte om, han var ledig, dessutom skulle det inte gora till eller fran om han grep dem anda. Ar det han vi moter pa en smoke-in, fast i kravalluniform? Den dagen han inte ar ledig, ar det han som sitter pa andra sidan bordet i forhorsrummet i exemplet ovan?

Sa till den forsta civilanstallda. Vi forflyttar oss till i vintras, vi ar pa en fest som arrangeras av samma reggaegrupp, rokforbudet gor att ingen far roka inne, ute far du roka vad du behagar, vilket vi gor. Det ar bitande kallt men anda star vi vi utomhus och minglar, gasterna pa festen. Det ar nog stjarnklart, det ser man inte i Sthlms innerstad. Jag behover en cigarett for att rulla en joint med, jag fragar en vacker kvinna bredvid mig. Hon har en cigarett, jag rullar en joint. Hon fragar vad jag jobbar med, jag svarar att jag jobbar pa den har festen som ljudtekniker. Jag fragar var hon jobbar nagonstans, hon svarar att hon jobbar pa Rikskriminalen. Jag blev forvanad. Det har var en kvinna som jag mycket val, vid forsta anseende, skulle kunna gifta mig med pa stort. Hon skulle sakert kasta tallrikar nar hon blir arg och hon skulle sakert ha en miljon baksidor men de har vi alla. Naval, det blev inget aktenskap mellan Svenska Normal och Rikskriminalen, inte heller mellan henne och mig. Men om det ar hon som far i uppdrag att kartlagga oss? Det var namligen sant hon pysslade med tydligen, kartlaggning av saker som ansags nodvandigt att kartlaggas, ibland intressanta saker och ibland rena darskapen. Vad vill vi att hon ska tycka nar hon ser pa oss? Vill vi att hon ska se oss som kriminella som hon ar satt att bekampa eller som en grupp manniskor som kom i klam nar Sverige pa sextiotalet beslot sig for att fralsa varlden?

Den tredje personen var en kvinna i 25-arsaldern (en av de mycket fa) som kom till en swecantraff en sommarkvall i sthlm for tva-tre ar sedan. Hon var medlem har och hon gillade gras. Jobbade och stod i, pa Statens Kriminaltekniska Laboratorium i Linkoping, pa fritiden odlade och rokte hon gras. For att inte roja hennes identitet sa kommer jag inte namna hennes verksamhetsomrade men det var inte narkotika. Kommer hon kunna komma till en san har smoke-in? Hon ar en av oss.

Snalla, lat oss inte soka konflikter med poliser i storsta allmanhet och lat inte Swecan bli ett ett forum som kannetecknas av en san dar kansla av isolation och maktloshet. Det ar endast tillsammans vi kan se till att forandra vart eget samhalle. Tills vi har uppnatt det sa ar det bra om vi haller folk utanfor bade forhorsrum, domstolar och fangelser. Det ar ju det vi vill uppna. Vi vill ha vara vanner i samhallet, som respekterade samhallsmedborgare, inte i celler och fangelser. De ska hjalpa dig och mig att forandra den har varlden, sa att vi kan se tillbaka pa den har perioden och saga att vi gjorde ratt som stoppade galenskapen. Sen lamnar vi over till yngre formagor som i sin generation kan fortsatta att belysa den har perioden. For vi far inte glomma en sak, tron ar aldre an politiken och religios narkotikapolitisk fundmentalism kan vanta lange pa att fa ett nytt tillfalle att dyka upp igen. Tro inte att de ger upp, likval som du inte heller bor tro att vi ger upp. We want equal rights and justice, for att citera Peter Tosh. Men det handlar ocksa om ansvar, for nar den svenska narkotikapolitiska doktrinen ska omformuleras om nagra ar sa maste de som vill kunna paverka den kunna presentera forslag som i varje fall fungerar i teorin och som bor kunnas genomforas som pilotprojekt under en period av flera ar. Kan vi ta det ansvaret? Nu kan vi inte ta det, men i framtiden? Isafall nar?

Puss & Kram

:hippie:

/cora

[cliff]

@Daniel wrote:

Detta inlägg kommer kosta mig mitt medlemskap men:

Christianit nu får ni faktiskt initiera något!

Some action?

Aven om jag nu inte ar kvinnan ifraga sa ska jag forsoka forklara varfor Svenska Normal inte kan gora en san har sak. Tro mig, jag ar livradd for utvecklingen i Mellan Ostern. Jag har vanner i Sverige som i detta nu kan bli inkallade till varnplikt i sagda krig och da ar det inte en fraga om att sitta och roka gras i protest utan att skjuta med automatvapen mot attackhelikoptrar. De blir da, som stridande parter, fullt legitima mal och chansen for att de kan atervanda till sitt nya hemland Sverige, levande eller utan svara skador, ar ganska sma.

Jag var en av de som startade Svenska Normal hosten 2003. Vi tog da ett principbeslut att vi skulle bedriva var politiska praktik utomparlamentariskt men inom lagens ramverk. Det ar en fraga om att valja fiende. Ville vi ha inte bara det politiska etablissemanget mot oss utan aven hela rattsvasendet? Absolut inte. Vi ville inte gora revolution utan vi ville forandra den svenska verkligheten och lagarna, sa fort som mojligt. Har man tagit steget in i det politiska systemet sa maste man aven kunna sta upp och ta ansvar for detta, inte bara da hosten 2003 utan aven i framtiden. I Sverige ar det valdigt fa som vill ta politiskt ansvar for nagonting; det ar liksom grundproblemet i den hela svenska parlamentariska krisen de senaste aren. Om vi inte kunnat hitta ansvaret for Regeringens hantering av Tsunamin, hur ska vi kunna utkrava ansvar for snart 40 ar av en katastrofal narkotikapolitik?

Om vi gor en snabbanalys av detta. Hur kommer detta, om det genomfors i Normals namn, starka arbetet med att snabbt genomfora battre cannabislagar i Sverige? Ska vi efter tre ar med lagliga demonstrationer och dialog med myndigheterna plotsligt borja ga utanfor lagen? Hur ska vi forklara det pa plats for polisbefalen som tidigare sett oss som seriosa och juridiskt kunniga? Kommer det att vara en fordel eller kommer det ligga oss till last nar det kommer till 2007 ars GMM? Kommer Bjorn Fries att lyssna mer efterat? Okar det vara chanser att officiellt kunna framfora asikter genom ex moten med Morgan Johansson?

Om det genomfors och polisen inte bryr sig, fine. Men, om de gor a la Docklands, buntar ihop hela hogen och placerar oss pa Kronobergshaktet? Kommer vara asikter att bli mer trovardiga da? Hur mycket har du hort om Mats Hinze pa sista tiden? Jag har hort att han numera ar ute och hankar sig fram pa att kopa in fryst fisk at nagon dagligvarukedja. Docklands finns inte kvar men daremot Ravekommissionen…

Jag, gammal_christianit m.fl. ar de personer som har sprungit pa moten, tillbringat timmar i telefon, suttit i intervjuer, forklarat vad vi tycker osv. De vi har arbetat mot (med) ar Sthlmspolisen, Stockholms Stad, radio, tidningar, Hassela, UNF m.fl. Det mesta syns inte men om nagon skulle fa far sig att titta i arkiven sa finns vi dar, ena stunden lovar vi Ordningspolisen att vi inte ar farliga eller olagliga, andra stunden svarar vi pa fragor fran femton glada frilansjournalister som tror att de hittat en grej de kan salja till tidningar. Det ar vi som svarar i telefon nar hispiga FMN-tanter ringer och skaller ut oss, det ar de som lagger pa luren nar man fragar efter deras namn. De blir dock farre med aren, Ungdomens Nykterhetsforbund har ex inte synts till sedan jag personligen stallde ett ultimatum till dem efter deras motdemonstration 2004: Ett flygblad till fran er forening och ni far fakturan for stadningen av hela torget och en polisanmalan for storande av offentlig samling mot er. Nar en forvirrad tant fran Hassela samma ar sade sig komma fran Aftonbladet, det var darfor hon ville fotografera vara funktionarer, sa ringde vi Aftonbladet och fragade dem om det var brukligt att de skickade fotografer utan pressleg. Aftonbladet blev inte sa glada, pa henne, och vi har inte mott den tanten sen dess. Mig veterligen har hon varken hort av sig till Aftonbladet eller synts i publika sammanhang sen dess.

Vi har varje ar sagt att vi vet vad vi har ratt till enligt grundlagen och jag skulle vilja saga att vi, som personer, nu efter tre ar ar respekterade inom i varje fall Stockholmspolisens olika skrivbordskrigare. De har vara hemadresser, personnummer, telefonnummer osv och vi har alltid uttryckligen sagt att de ar valkomna att kontakta oss nar som helst, dygnet runt ifall det ar nagra otydligheter. Darfor slipper vi, numera, felaktiga uttalanden i media fran dessa poliser om att vi inte gar att na, att vi ar subversiva och att vi vagrar ta ansvar. Sa var det inte 2004, men sa ar det 2006.

Malet med skapandet av Normal var som sagt att andra lagarna sa fort som mojligt. Vi ville inte skapa en militant underjordisk rorelse som kan bli en perfekt syndabock for vara motstandare. Vi vill involvera den vanliga manniskan, Svensson, i den har fragan och Svensson gillar inte sant har. En san rorelse kanske behovs och da kan vi ev hjalpa till med tips och rad hur vi har gjort men vi tanker inte bli en ny Mats Hinze som sitter och svarar pa brev fran Kumla. Vi vill kunna fora ut vart budskap i samhallet, i moten med manniskor i var vardag och pa Kumla traffar du mest plitar. Dessutom kommer vi som privatpersoner forlora vart storsta stod, namligen vara familjer och vanner. De vill ha oss som foraldrar och barn, inte som fangar.

Sa, som sagt. Normal kan inte arrangera den har saken men daremot kan sakert flera manniskor fran Normal komma dit som privatpersoner, om nu nagon annan vill genomfora det och darmed ta det politiska ansvaret. Jag skulle rekommendera gatan utanfor den Israeliska Ambassaden och den Amerikanska Ambassaden som lamplig plats for detta. Dessa diplomater hanger inte i parker…

MVH

/cora

PS. Aven om undertecknad ar en av Stockholmspolisens storre kritiker sa vill jag fortfarande framhalla att i det lander som cannabis har blivit mer accepterat i lagstiftningen sa har det varit polisen som tillsammans med anvandarna gatt i forsta ledet. Vi borjar nu sakta se liknande tendenser aven hos svenska poliser och den utvecklingen vill vi uppmuntra. De ska fokusera pa att beivra riktiga brott, inte jaga ansvarsfulla haschrokare. Det kravs valdigt lite insikt for att inse att de poliser som ni moter pa gatan i 99 % av fallen foljer order och att det ar deras befal som har ansvaret. Vill man som utsatt grupp slass med polisen maste man ocksa inse att du slass med vanliga manniskor; de har familj, framtidsplaner och hela kitet, de med. Det ar Polisen som myndighet som ar var motstandare, inte de enskilda poliserna pa gatan.

[cliff]

Daniel, ta all tid i varlden pa dig att svara pa mina fragor. Glom inte bara att valet faktiskt infaller om mindre an tva manader. Jag tar mig harmed friheten att sammanfatta dina sakpolitiska asikter, samt sortera dem efter amne:

Det narkotikafria samhallet(TM)
@Daniel wrote:

Jag kan också störa mig enorm mycket på “freeriders” och indoktrinering (nollvisionen mot narkotika)[…]

@Daniel wrote:

Tycker inte staten ska lägga resurser på att beivra exempelvis cannabis och prostitution. Men ska den beivra exempelvis rasism och xenofobi? Tycker det.

Statliga monopol i praktiken
@Daniel wrote:

Jag tycker systembolaget kan hålla öppet som affärer i stort och att apoteket mycket väl kan släppa handeln med receptfria läkemedel fri.

SVT/SR

@Daniel wrote:

Jag tycker nog att SVT håller en väldigt god standard. Sen att tv licensen svider som fan håller jag med om! Tycker inte tv licensen får kosta alltför mycket och att SVT och SR ska finansieras genom regelrätt skatt istället…som gärna får vara inkomstbaserad.
[…]
Rent principiellt vill jag hellre att staten “bestämmer” över SVT än privata företag.

@Daniel wrote:

Jag värdesätter syftet med SVT: Att ge Svensson media som inte är färgad av pengar. Därmed inte sagt att jag vill att SVT ska gå socialdemokratins ärenden.

@Daniel wrote:

Jag ser fram emot utvecklingen inom television och bredband och allt vad det heter.

Det politiska systemet
@Daniel wrote:

Sverige måste hålla fler folkomröstningar, alltså mer direktdemokrati! Vidare måste riksdagspärren sänkas från dagens 4% till förslagsvis 2%

@Daniel wrote:

Jag ser en tjusning med att vi alla går och röstar vart fjärde år och då röstar igenom vad vi vill!

Utbildning/forskning
@Daniel wrote:

Med all rätt är politiserandet av forskningsanslagen kritiserat.

@Daniel wrote:

Staten går inte in och detaljstyr betygsfrågor. Betyg är ingen detalj och skolor har stor portion frihet att bestämma över personal och budget etc.

Utrikespolitik
@Daniel wrote:

Jag kan definitivt hålla med om att FN är tandlöst och att Sveriges utrikespolitik ibland visar sig vara “feg”.

Intressanta asikter. Kan du gradera vikten av dem? Far du nagot gehor inom Socialdemokratin for dina, i vissa fall, radikala asikter? Du vet, som valjare ar man inte bortskamd med interndebatt fran regeringspartiet.

Eftersom jag faktiskt snart maste registrera mig som rostande i valet och i praktiken har tva alternativ att valja pa, Goran Persson (s) vs Fredrik Reinfeldt (m), sa undrar jag foljande. Om jag rostar pa (s) igen, vem kommer vara statsminister i den regeringen? Jag menar under hela mandatperioden. Persson har nu ganska lange sagt att han funderar pa att avga. Vem kommer att ta over?

Marita Ulvskog?
Thomas Bodstrom?
Mona Sahlin?
Par Nuder?
Bosse Ringholm?
Ar Laila Freivalds en hog- eller lagoddsare?
Kommer Wanja Lundby-Wedin ta klivet fran LO-borgen till Rosenbad?
Lars Danielsson kanske har tid over?

Det kravs inte mer allmanbildning an den man kan uppbringa hos en vanlig fjallkossa for att notera att (s) under Perssons styre har blivit mer och mer toppstyrt och slutet mot allmanheten. Det saknas inte heller kritik mot att samma statsminister inte tar sa allvarligt pa sana instutitioner sasom Justitieombudsmannen, Riksdagens Konstitutionsutskott, Justitiekanslern samt Riksrevisionen. Kommer den utvecklingen att fortsatta under en ev ny mandatperiod?

Personligen struntar jag innerligt i om jag behover kopa min flaska vin pa Systembolaget eller ICA. Samma sak om SVT finansieras genom Radiotjansts dorrknackningspatruller eller via skattsedeln. Jag ar dock uppvaxt i skuggan av Kalla Kriget och jag ar livradd for totalitara ideologier samt politiker som tar sin makt for given. Jag gillar transparens och respekt for den enskilde medborgaren, gamla socialdemokratiska standpunkter.

Det ar med viss sorg jag inser att du konstant undviker de fragor som varit fokus i valdebatten. Med risk for att skriva dig pa nasan, har du markt att Sverigedemokraterna blivit mer och mer rumsrent for varje val? Vet du om att vi har uniformerade nazister som marscherar 3 km fran Riksdagen (eller utanfor mitt fonster nar jag bodde i Stockholm)? Om jag flyttar tillbaka till Sverige, kommer jag att fa nagot jobb eller ar det AMS-atgarder som vantar mig? Om jag skadar mig, kan jag vara saker pa att jag far vard eller maste jag spendera storre delen i olika vardkoer? Kommer jag att fa nagon pension eller ar pengarna slut da?

Spelar det nagon roll vilken valsedel jag stoppar ner i kuvertet eller borde jag gora nagot trevligare den 17 september?

Tacksam for svar,

/cora

PS. Det har kan bli lite flummigt men…

Plotsligt hande nagot. Trotta pa en allt mer frammande samhallsutveckling samlades manniskor for att kollektivt stanga vardagen ute. Farorna fanns kvar men dessa manniskor valde att hellre njuta av gemenskapen och tron pa en battre varld.

Ovanstaende ar inte en beskrivning av en socialdemokratisk partikongress utan en av manga forklaringar pa hur Technon som musikstil spreds fran Detroits undergroundmiljo. Vi vet alla vad som hande nar den har musikstilen kom till Sverige. Politikerna fick panik och som en av fa demokratiska stater skapade vi en polisstyrka som helt var fokuserad pa bekampandet av en kulturyttring. Resultaten lat inte vanta pa sig. Med stort samhalligt stod satte vi in kravallpoliser mot dansande ungdomar. Vi kunde se bilder i media hur halvnakna sextonariga flickor tvingades ut i minusgrader och bussades till polisstationer; inte en gang utan varje helg. Det handlade om att skicka en tydlig signal till dessa ungdomar och i slutandan maste man faktiskt saga att vi lyckades. Vi lyckades fa dem att inse att samhallskritik maste foras inom de parlamentariska spelreglerna och att inga undantag accepteras. Det var val bra, eller?

Aven om styrkan senare bytte namn och ett av befalen numera jobbar som larare pa Polishogskolan i Solna sa har valdigt lite forandrats. Tolv ar senare ar det fortfarande technokryssningar som ar den svenska kulturens fara nummer ett aven om man pa senare tid aven borjat inkludera reggaefestivaler.

Det ar samma befal som fortfarande har mycket tungt inflytande i den svenska narkotikapolitiken. Den forstnamnda gar att boka som forelasare genom Riksforbundet Narkotikafritt Samhalle och den andra fick ett stipendium av Svenska Carnegieinstitutet, samma ar som styrkan officiellt reformerades. Bada dessa organisationer baseras pa arvet fran Nils Bejerot och ar de som till stor del har det politiska ansvaret for den svenska narkotikapolitiken; med kamp mot sprututbyte och en aldrig sinande tro pa att om de bara fick lite mer pengar, mer avancerade vapen och lite mer lagar att beivra sa skulle vi snart kunna uppna Det Narkotikafria Samhallet. Det ar kanske inte helt forvanande att Nils Bejerot faktiskt arbetade pa samma myndighet som polislakare…

For de som inte forstod det fran borjan sa pratar jag om Stockholmspolisen. Tidigare i traden fragade jag Daniel om Regeringen, dvs Socialdemokraterna, anser att de har kontroll over den har utvecklingen. Som politiken kan man inte bara skapa en massa saker utan att faktiskt ta ansvar for vad det medfor. Min fraga var om jag, genom att rosta pa (s) kan rakna med att liknande situationer inte upprepas. Med den nuvarande justitieministern sa ar jag tveksam men jag maste vara arlig och saga att (m) som alternativ inte heller kanns sarskilt betryggande. Den har gangen var narkotikan svepskalet, vad blir det nasta gang?

[cliff]

@Daniel wrote:

cora, ursäkta att jag har reducerat ditt inlägg så kraftigt i mitt svar men jag har så jäkla svårt för att citera folk snyggt här på forumet (något möbelklister bemästrar) och det är så tidskrävande med denna intressanta debatt.

Ingen fara, det kommer med tiden. Mig tog det ett ar ungefar.

@Daniel wrote:

Jag tror faktiskt att de flesta som går in i politiken gör det för att de vill förbättra samhället. Att de senare glömmer det och koncentrerar sig på att tillskansa sig makt och pengar, kanske stämmer i vissa fall (hos båda block).

Jag skulle dessvarre saga att det ar nagot som kommer med tiden. Det ar nog en kombination av fartblindhet och bekvamlighet samt en sak till. Inom politiken handlar det mesta om tjanster och gentjanster. If you scratch my back then I’ll scratch yours. Stoder du mig i det har projektet sa kommer du bli erbjuden ett fint jobb osv. Det ar inget konstigt overhuvudtaget. Problemet uppkommer nar samma beteende lyfts ut i vardagen, nar det handlar om jobb som inte ska vara politiska men som blir det anda. I Sverige finns valdigt lite korruption via den gamla hederliga metoden du far en miljon for att skriva under det har pappret och sager du ett knyst kommer vi blasa skallen av dig men daremot finns det en utbredd vanskapskorruption sasom om du och jag kommer overens om det har utanfor samhallets vanliga spelregler sa tjanar vi bada pa det rent ekonomiskt och dessutom blir det lattare sa.

Om vi tar den senaste glasskandalen. Negerkyssen i Skane. Hur bor jag som medborgare reagera? Ar det polisanmalan? Konsumentbojkott? Finns det nagon protestlista att skriva under? Ska jag stalla mig i dorren och sjunga We shall overcome tills han byter namn pa glassen? Ar det dags att plocka fram molotovcocktailen? Ar det allt pa en och samma gang eller bor jag strunta i det?

En gang var det en socialdemokrat som sa till mig:
Om det ar nagon som soker upp dig och sager att alla tycker illa om dig, forutom han sjalv; sa kan du rakna med att det ar just han som kommer sta i forsta leden nar grannarna eldar kors i din tradgard.

…och lite dar ar det stora problemet. Aven om Alliansen kommer vinna valet sa kommer inte mycket att handa, egentligen. Det ar inga stora skillnader mellan partiernas politik idag men vi vet att bada vill skydda oss fran den andre och att ingen av dem egentligen har nagra storre invandningar mot att uppfostra medborgarna. Det kanns liksom inte som nagon storre skillnad om det ar Livets Ord eller Byggnads som eldar kors i tradgarden. Om nagon mot formodan skulle placera mig som kommunalrad nagonstans skulle Sverige fa se pa ett sodom och gomorra som skulle fa nationen att ater infora statskyrka. Jag forstar att man behover skydda folk fran sana osedliga fasoner men anser du att det finns granser for vad stat/kommun/landsting ska syssla med, rent generellt?

@Daniel wrote:

För ett par år sedan såg jag Tomas Bodström i kön på Mcdonalds Hötorget. Han var ganska ny på posten. Jag gick fram till honom och skakade hand och berömde honom för att han gjorde ett jävla bra jobb (sa faktiskt jävla). Tror tyvärr inte att jag skulle göra detsamma om jag såg honom idag. Tråkigt med alla dessa stasi fasoner.

Dar ser man, han ater pa McDonalds nar han ga pa Hotorgshallen och kaka Mezeburgare, tyder pa bristande omdome redan dar. Sana kan man ju inte ha losgaende. Skamt asida sa ar jag medskyldig till att karln faktiskt sitter dar men jag kommer inte rosta pa (s) i riksdagen den har gangen. Bodstrom ar en starkt bidragande orsak. Vad tror du om tesen som Oscar Schwartz skriver om i slutet av sin senaste bok (jag vet att den ar utgiven av Timbro men man kan ladda ner den gratis pa deras hemsida)? Den om att Bodstrom kan bytas ut mot vem som helst, det ar anda tjanstemannen pa Justitiedepartementet som leder utvecklingen?

@Daniel wrote:

Här tror jag inte jag kan skriva så mycket som inte kommer uppröra dig MEN självklart har folk fått jobb genom arbetsförmedlingen, jag vill minnas att arbetsförmedlingen förmedlat några arbeten till mig under årens lopp (är dock inte så gammal).

Da maste jag stalla motfragan. Har det varit en arbetsformedlare (50-arig tant med sjal och hornbagade glasogon vars telefonsvarare du kan ringa jamna mandagar mellan kl 7-9) inblandad i formedlingen eller har du sokt ett jobb via Platsbanken? Det ar de forstnamnda som formedlar ett jobb per ar och anstalld. Platsbanken har jag inte sa mycket asikter om men den slukar ganska lite resurser eftersom det ar mer eller mindre helautomatisk…

@Daniel wrote:

De gånger jag varit aktiv i SSU och studentförbundet så har väldigt många av dem studerat, ofta statsvetenskap liksom undertecknad.

Att du hittar folk som studerar i Studentforbundet ar ju bra. Hade varit lite komiskt annars. Egentligen har du ratt, min kritik syftar framst pa den nagot aldre generationen politiker som hade ett sommarjobb som svetsare nar han var femton och sedan dess jobbat hela sitt livet inom LO eller SAP fast han havdar att han fortfarande i sjal och hjarta ar svetsare. Kritiken lag egentligen inte i att vi har lagutbildade politiker utan att skillnaden mellan den du ar och den du representerar med tiden blivit ganska stor. Jag har sett folk som gatt in som politiska (s)-tjansteman som 27-aringar och haft hogre ingangslon an kommunala mellanchefer efter 30 ars jobb. Bada har tre ars hogskoleutbildning. Vad tror du att kommunaltjanstemannen tycker om sant?

@Daniel wrote:

Vi har inte i närheten av 1500 myndigheter: http://www.statskontoret.se/Statskontoret/Templates/NewsPage____2875.aspx

I stand corrected. Ar kommuner och landsting medraknade i dessa statliga myndigheter eller tillkommer de? Det har med att stat, kommun och landsting driver vinstdrivande bolag ar ju helt oproblematiskt eller hur? Speciellt nar de har monopol. Far jag stalla en personlig fraga? Kom mutaffaren kring Systembolaget, speciellt delen med Vin & Sprit, som en ovantad chock?

@Daniel wrote:

När vi kommer till bistånd så är det en annan sak. Bistånd – ur ett vetenskapligt perspektiv – är en jäkla getingbo! Är tyvärr inte så kunnig själv men lite vet jag. De flesta i-länder är ense om att bistånd är av godo, även många u-länder godtar idén om bistånd. Men målet med bistånd måste vara att sluta få bistånd. Vad vill man med sitt bistånd, hur ska stat och samhälle byggas? En sund förvaltningsapparat är av stor vikt. Givarländernas biståndspolitik har gått från “ju mer stat, desto bättre -> ju mindre stat, desto bättre –> ju bättre stat desto, bättre”. Detta får du/ni gärna kommentera.

Jag kommenterar garna nar jag forstar vad du menar. Asyftar du valet av lander att ge bistand till eller ar det hur man som givare vill att landet ifraga ska utvecklas som en foljd av bistandet?

[cliff]

Daniel, du far garna svara nar du har tid over. Som pausmusik kommer lite fler funderingar.

Sverigedemokraterna
Japp, det svenska delen av det framst europeiska problemet med parlament dar de etablerade partierna suttit pa en trygg position och vars politiska trovardighet hotas av snabbt uppvaxande partier med tveksam historia och tydliga drag av invandringsfientlighet.

Enligt den officiella bilden har detta framst varit ett utlandskt problem och Sverige har haft en folkligt forankrad invandringspolitik. I sin egen sjalvupptagenhet och i allman forandringsiver glomde man fraga medborgarna och en del pikanta forandringar skedde. Sa har i efterhand kan man konstatera att det var korkat av svenska rektorer att leka vindflojlar och ta bort nationalsangen fran skolavslutningarna. Att cermonin inte heller ska hallas i kyrkan eller ha religiosa inslag ar dock sjalv sjalvklart eftersom kyrkan och staten har gatt skilda vagar sedan sex ar tillbaka.

Aven svenska politiker borde inse att det finns grader. Det ar en skillnad pa att ha en kommunalt understodd nazistlokal och att begransa yttrandefriheten. Om man inte kan inse detta borde vissa kommuner krava skolpengen tillbaka. Lagen om hets mot folkgrupp t.ex. Har den varit framgangsrik? Utrotade vi nazismen eller skapade vi bara militanta martyrer med forakt for rattsvasendet och en farlig svans av forbisedda unga man?

Ungefar samtidigt som vi i Sverige inforde lagen om hets mot folkgrupp sa inskrankte man i tyskland foreningsfriheten for nazistiska organisationer. Som vantat gick rorelsen under jorden och radikaliserades med okat framlingsfientligt vald som resultat. Den folkliga motreaktionen visade sig i en okad tillstromning till mer extrema partier. Samma sak i Belgien, fragar du nagon fran den belgiska extremhogern om vad det var som gjorde att de kunde samla makt sa snabbt kommer de svara att det var forbjudandet av Vlaams Blok som var gnistan.

Det intressanta ar att enligt de svenska undersokningarna sa ar de flesta for en generos invandringspolitik men det ar endast de kritiska som inte fatt utrymme i den offentliga debatten. Om det nu ar en sa stor majoritet, varfor vagar inte de svenska partierna ta upp fragan med den dar lilla klicken sa ar det avklarat? Vill du fa en idiot att tappa ansiktet sa ar det bara lata vederborande prata till punkt och sedan sla honom i huvudet med dina slagkraftiga argument. Vill du daremot fa honom att framsta som en makthavare sa tystar du honom.

Utrikespolitiken
Det svenska forhallandet till EU, FN, PFP och andra forkortningar. Har vi nagot att saga till om? Aven om ordet neutralitet finns namnt i den svenska utrikespolitiska doktrinen sa undrar man ju ibland. Den har hetsen mot terrorism (som i Sverige bytts ut mot organiserad brottslighet) och som satt halva varlden i skrack och andra halvan i forsvarstallning. Jag ma vara lite naiv men hur manga ar det som dor av terrorism arligen? I jamforelse med inbordeskrig, internationella hungerskatastrofer och tveksamma militara krigsprojekt i forebyggande syfte. Ar det verkigen terrorism och sakerstallade av vastvarldens maktpositioner vi ska ha det internationella samarbetena till? Isafall ar jag inte forvanad over att fler lander struntar i bade FN och EU.

Hur mycket av den svenska utrikespolitiken ar baserad pa taktik for att sakerstalla makt och hur mycket ar resultat av folkviljan? Det svenska folket ar fortfarande skeptiska till EU fast man rostade ja i folkomrostningen. Sveriges overtygelse att FN ar den nya tidens messias har jag avhandlat tidigare men nagot som vi sallan pratar om att Partnerskap for Fred, klubben for lander som vill vara med i Nato men anda inte. Vad gor dem? Ar det dem vi har att tacka for att ryska Spetsnaz tranar i Lappland innan de aker till Tjetjenien?

Hur gar det med att ragga utlandska investerare som placerar kapital och arbetstillfallen i Sverige? Nu nar foretag flyttar ut, fysiskt eller skattetekniskt, kan det vara ratt bra att ha en plan for att locka hit sant. Det kravs mer an fina vagar till varje skogsby, billig el till stora fabriker och tysta fackforeningar for att skapa jobb och skatteinkomster,

Valdsapparaten
Anser staten att den har kontoll over sin valdsapparat? En inte helt ovanlig asikt ar faktisk att polisen ar okunnig och ineffektiv samt att forsvarmakten har forvandlats till en dyr lekstuga for tveksamma k-pistfetishister. Polisens etiska namnd har framhallit det tveksamma i att storstadernas piketstyrkor kapprustar ihop med Nationella Insatsstyrkan och att det numera ar en inofficiell rutin att ha automatvapen i piketbussar, for att det kan vara bra att ha utifall att. Laser man snabbt igenom artikelarkivet hos tidningen Svensk Polis ar en av de vanligaste amnena polisens uniform och hur man som polis ska bemota asikter om att svensk polis idag ser ut som soldater, fast med reflexer.

Vid nastan varje demonstration dar det har funnits kravallpoliser har det ocksa funnits poliser som tejpar over sina id-nummer pa hjalmarna. Som fore detta nattklubbspersonal sa kan jag meddela att detta aven ar rutin for ordningsvakter och att det ar nastan omojligt att fa en polis att visa legitimation utan att hamna i ett forhor. Internetpoliser sitter och utvecklar metoder i granslandet mellan bevis- och brottsprovokation vilket senare hamnar som remisser och blir nya lagar.

Vem styr den har utvecklingen? Ar det Polisen eller Regeringen? Kanns den igen, ar det ett problem? Isafall varfor?

Vart kara forsvar; med hemvarn, JAS-plan och 200 ar av fred. Man maste ju fundera lite pa hur det ser ut och varfor. Ar det for att halla den inhemska forsvarsindustrin med stora regelbundna bestallningar for att trygga produktutvecklingen eller ar det for att framja landets formaga i handelse av krig och behov internationellt? Man undrar om det kanns skont i statskassan nar svenska bomber faller over Irakiska stader fran amerikanska stridsflygplan, eller nar Indien koper nya reservdelar till sina Borforskanoner for att kunna gora slut pa Kashmirkonflikten en gang for alla.

Det ar inte helt omljigt att likstalla varnplikt med gra arbetskraft. Det ar snarare svart att hitta motargument. Vad gor var svenska militara underrattelsetjanst och vara (om vi nu har nagra) elitforband till vardags? Kokar kaffe, skjuter pistol pa kontoret och har konferenser om ryska u-batar? Ar de ute pa nagot rackartyg at nagon ickeneutral makt, sasom ex USA? Eller ar det nagon sorts plusjobbskonstruktion och egentligen ar de uthyrda till Securitas via Manpower och de sitter i riksdagsentren som ordningsvakter, fast AMS betalar? Om det vet nog valdigt fa. Sana fragor ar oftast lika jobbiga som de om CIA-planen.

Fundera lite och aterkom

MVH

/cora

PS. Sjalvafallet far aven andra kommentera…

[cliff]

Daniel, ar du socialdemokrat? Du later verkligen som ett barn av Folkhemmet(TM).

Den filosofiska tanken i det svenska systemet. Den som ska sta pa den lilla manniskans sida mot den hemska omvarlden. Den konfliktfria arbetsmarknaden och det sociala valfardsprojektet. Den offentliga sektorn som garant for kvalitet och valstand. Den utrikespolitiska neutraliteten som ledord och varldsfred som mal.

Kan du forklara dessa foreteelser for mig? For mig framstar de som plattityder utan innebord. Politikens TV Shop. Om jag var socialdemokratisk valarbetare skulle jag skammas for det jag representerar, faktiskt. Socialdemokratin har sakta men sakert forfallit moraliskt sen lange och nu ar partiet mest en forening for folk som vill ha makt och pengar, men utan ansvar. Bulvanverksamhet kallas detta i ekonomiska termer,

Om vi borjar med den lilla manniskan, tant Agda som alla trodde kola vippen pga EU-intradet. Inte kan denna lilla dam, som faktiskt har arbetat som larare i 30 ar innan hon blev pensionar, ta hand om sig sjalv. Henne maste vi hjalpa. Vill hon ha en asikt i fragan far hon ga med i PRO eftersom ingen lyssnar pa en gammal tant. Men det behovs inte for vi tar hand om henne och eftersom hon inte behover klaga…

Den franaste kritik jag hort mot Thomas Bodstroms projekt att kartlagga allt har varken kommit fran bloggar, politiker, media eller ens medelalders. Det var min mormor som kokade over en dag och sa att Thomas Bodstrom var en obehaglig typ och att hans nya samhalle valdigt mycket paminner om det hon vaxte upp i, dvs Sverige innan och under kriget. Nar en gammal tant mellan 80 och doden kallar dagens justiteminister for Quisling och en fara for den svenska demokratin sa lyssnar man. Speciellt om man kommer ihag att hon faktiskt var vuxen nar Quisling satt vid makten i Norge.

Denna mormor kommer dock aldrig rosta pa nagot annat parti an (s), for det har hon alltid gjort. Daremot har hon lagt ner det dar med att rosta overhuvudtaget.

Om vi tar den konfliktfria arbetsmarknaden, Facken haller lonerna nere for att gynna exportindustrin som den brukar forklaras utomlands. Om jag i Belgien blir sur pa min arbetsgivare kontaktar jag mitt fack som helt enkelt stammer fanskapet i tingsratten. Dar avgors objektivt vem som har skuld av domstolen och har jag tur far jag skadestand. Hur skulle det se ut om en svensk arbetsgivare, ex en kommunal simhalls personalchef skulle behova installa sig i tingratten for att han medvetet brutit mot delar i anstallningsavtalet?

Skulle inte det bli ganska jobbigt om han till sitt forsvar, i Tingratten, skulle borja rabbla upp massa idiotiska “investeringar” som han varit tvungen att gora de senaste aren och papeka att han faktiskt har fler chefer over sig an i ett vanligt foretag? Det vore ju jattejobbigt att ha arbetsrattsliga grejer som mal mellan valdtakter och konkursforhandlingar. Till det har vi Arbetsdomstolen, dar fack och arbetsgivare med stod av staten gor upp om medborgarnas problem. Med minsta mojliga inflytande for den drabbade sa klart, for den tar vi ju hand om. Pa sa vis har de svenska lonerna befunnit sig pa samma niva medan omvarlden sakta men sakert klev om oss.

Nar vi nu pratar om social valfard, ratten till ett dragligt leverne. Dessa resurser som pumpas in i papperskolosser utan kontakt med omvarlden. Arbetsformedlingen ar ett jattebra exempel. En myrstack av adminstratorer som formedlar ett jobb per person och ar. Kanner du nagon som fatt ett jobb genom dem? Om inte, varfor ska den finnas kvar? Pa riktigt. Hur kommer det sig, i varldens basta sjukvard, att det tar tre remitteringar och tre resor i totalt fyra timmar for att trackla ihop en vanlig sarskada som tar en sisadar tio minuter att atgarda? Varfor tillbringar lakare allt mindre tid med patienterna och mer tid med administration? Varfor har vi ens vardkoer?

Samt den slutliga fragan, hur kommer det sig att du far mest makt och hogst inkomst om du skippar hogskolan och satsar pa riksdagen via ungdomsforbunden istallet?

Ar det fullstandigt naturligt att ha over 1 500 myndigheter i ett land med mindre an tio miljoner invanare? Kan inte jag ocksa fa en isafall? Jag skulle vilja ha en myndighet som reglerar balkongprydnader, om det gar att ordna. Jag behover bara ett kansli med ca fyra-fem utredare och administratorer, garna pakostade lokaler och sa vill jag kunna skicka delegationer till EU for att forsoka harmonisera balkongprydnader inom unionen. Dessutom har jag hittat en galning pa natet som publicerar foton pa olika balkongprydnader pa natet. Vi tankte hjalpa honom i att starta upp en liknande myndighet i hans hemland, Argentina. Kan man fa bistandspengar for sant? Glom inte att lagga i nagra miljoner sa jag kan gora “informations”-kampanjer om vad mina utredare kommit fram till och liksom lyfta in samtalet om balkongprydnader i vardagen. Da lovar jag att sluta skriva arga insandare om grannar som grillar pa balkongen.

Var utrikespolitik ar ett skamt. Allt FN gor ar heligt, aven nar man blundar for folkmord och naturkatastrofer. Bistandsprojekten ar ofta tveksamma exporter av inhemska sociala experiment och syftar framst till att oka Sveriges sjalvbild an att stodja mottagarlandet. Vi far respekt nar vi betalar, annars inte.

…and so forth. Det roligaste ar ju faktiskt under 1 maj nar (s) ska ut och demonstrera mot makten, dvs dem sjalva.

MVH

/cora

[cliff]

Hon ar ju faktiskt riktigt sot aven om hon nu arbetar “pa andra sidan”.

Det finns aven en intervju med Ebba pa tullens hemsida:
Intervju med Ebba.

Bland de andra hundarna sa gillar jag framst Teddie, kan inte vara latt att vara blandras pa fikapauserna med de andra hundarna som alla har varsta stamtavlan. Stilpoang gar dock till Zera som faktiskt ser ut att ha sniffat sig igenom en hel del paket genom aren i jakt pa godsaker att gomma undan fran husse. Tassforingen ar aven den kladsamt nonchalant.

[cliff]

Jag har ju lange dromt om att oppna en kombinerad vin- och ganjagard i Tunisien sa jag gillar varme. Ar en ratt frusen typ.