Carlse
Forum Replies Created
-
@Chris wrote:
Ja, fast den där studien är väl inte det mest seriösa jag har läst, den som har lite erfarenhet av odling fattar direkt att den är helt galen. Jag ställde en del frågor till Carlse när han presenterade den här rapporten, tex vem som gjort den, men fick inget svar. Egentligen blir jag förbannad när jag ser att en sådan vansinnig rapport finns i vårt arkiv.
18 grader är absolut inget att oroa sig för, jag vet odlingar med större temperaturskillnad som ger precis lika potent gräs som odlingar med konstant temperatur.Uppgifterna är inte tagna i luften som Chris verkar tro utan kommer från olika studier som presenterats offentligt i olika vetenskapliga publikationer. Jag hänvisar bl.a. till nedanstående när det gäller studier av hur halterna THC och övriga cannabinoider ändras beroende på odlings-/växtvillkor:
K.D. Rasmussen och J.J. Herweijer, “Examination of the Cannabinoids in Young Cannabis Plants”, Pharmaceutical Weekblad 110 (1975).
J.W. Fairburn och M.G. Rowen, “Cannabinoid Pattern in Cannabis Sativa L. Seedlings as an Indication of Chemical Race”, Journal of Pharmacy and Pharmacology, supplement (1975).
E. Small och H.D. Beckstead, “Common Cannabinoid Phenotypes in 350 Stocks of Cannabis”, Lloydia 36 (1973).
E. Small et al. “The Evolution of Cannabinoid Phenotypes in Cannabis”, Economic Botany 29 (1975).
F. Boucher, “Etude Physiologique et Chimique du Cannabis Sativa L. Originaire d’Afrique du Sud”, Thesis, Curie University, Paris (1976).
R. Phillips et al., “Seasonal Variation in Cannabinolic Content of Indiana Marijuana”, Journal of Forensic Science 15 (1970).
A. Haney och B. Kutscheid, “Quantitative Variation in the Chemical Constituents of Marihuana from Stands of Naturalized Cannabis Sativa L. in East-Central Illinois”, Economic Botany 27 (1973).
M. Paris et al., “The Constituents of Cannabis Sativa Pollen”, Economic Botany 29 (1975).
J.W. Fairbairn och J.A. Leibmann, “The Cannabinoid Content of Cannabis Sativa L. Grown in England”, Journal of Pharmacy and Pharmacology 26 (1975).
A. Nordal och O. Braenden, “Variations in the Cannabinoid Ciontent of Cannabis Plant Grown From the Samme Batches of Seeds Under Different Ecological Conditions”, Meddelelser Norsk Farmaceutisk Sellskap 35 (1973).
C.B. Cofffman och W.A. Gentner, “Cannabinoid Profile and Elemental Uptake of Cannabis Sativa L. as Influenced by Soil Characteristics”, Agronomy Journal 67 (1975).
F.A. Bazzaz et al., “Photosynthesis and Cannabinoid Content of Temperature and Tropical Populations of Cannabis Sativa”, Biochemical Systematics and Ecology 3 (1975).
F. Boucher et al. “Le Cannabis Sativa L. Races Chemique ou Varieties”, Plantes Medicinales Phytotherapie 8 (1974).
-
Jag röstar för alternativ 2, dvs att vi hittar en ISP i Holland eller Schweiz till rimlig kostnad. Vi behöver sedan få in pengar till detta, och mitt nästa förslag blir att vi omstrukturerar lite och erbjuder två typer av medlemskap – ett som liksom nu är gratis men som också ger en mer begränsad access till allt, såväl artiklar, rapporter och nyheter såväl som begränsad access till forumen. Dels ett medlemskap som kostar pengar (det får dock inte vara alltför mycket, typ 50 kr per år eller så), och som ger en större tillgänglighet till allt. Det finns olika typer av internetbaserade betalningssystem där man snabbt och enkelt kan öppna konto och även ta emot betalningar såväl som att skicka betalningar.
-
Det finns en alternativ metod som är enkel och passar utmärkt om man har stora mängder blad. Metoden är urgammal och används för tillverkning av kommersiell hasch av s.k. sämre kvalitet. Det är vanligt att bönderna som odlar cannabis använder denna metod efter det att dom strukit av den högkvalitativa haschen (i form av kåda) för att göra hasch som dom sedan kan sälja för att tjäna lite extra på till kunder som inte förstår att bedöma kvaliteten bättre.
Torka allt ordentligt. Om man har stora mängder så länger man ut det på tidningapper på golvet i ett välventilerat rum och vänder på bladen då och då, och låter det torka så i ca: en vecka. Haschbönderna brukar lägga ut hela plantor att torka för att på så sätt både separera fröna och lätt och snabbt kunna skala av alla blad efter torkning.
Ta fram en stor gryta / stor kastrull och häll i de torkade bladen. Beroende på kvantitet blad så kan det vara nödvändigt att göra det flera gånger. Häll i fett av hård kvalitet, ex.vis kokosfett. Originalreceptet är att använda osaltat hårt smör, men smör härsknar och idag finns vegetabiliskt fett vilket är är att föredra. Hur mycket beror på mängd. Det är bäst att börja med liten mängd och sedan successivt tillsätta mer. Sätt på plattan på medelstark värme och rör hela tiden om med en träslev tills fettet smälter och blandas med de torkade bladen till en grön gegga. Låt det småkoka i ca: 1 timme under konstant omrörning, och passa så att det inte kokar alltför hårt. Sila därefter av genom hålslev och låt det torka. När det svalnat så är det också lagom hårt och kan delas upp i bitar.
Resultatet är inte lika potent som om man använder aceton-, butangasmetoden eller ismetoden, men den är enkel och fungerar utmärkt om man har stora mängder blad som man vill göra något av. Slutresultatet lämpar sig bäst att baka med!
-
Hej allihopa, och ursäkta att jag inte varit så aktiv de sista månaderna. Livssituationen har förändrats en hel del, vilket bl.a. inneburit att jag har avsevärt mindre tid än tidigare. Dessutom har jag inte varit så fokuserad på vårt kära ämne beroende på att jag gjort ett avbrott i odlandet (jag har såsom nämnts mer än tillräckligt för eget bruk), så den odling jag haft sedan i våras är minimal. Ett annat problem är att jag är rätt beroende av att e-mail fungerar som det ska, och i och med flytten av Swecan till ny server så försvann mitt mailkonto ([email protected]ecan.org) vilket jag inte räknade med (och fortfarande saknar). Jag ska dock försöka vara mer frekvent i mina besök här framöver.
-
Tråkigt att du lämnar oss, men jag förstår så väl då det är svårt att i längden upprätthålla fokus och engagemang på något som så lätt kan ta så mycket tid och utrymme i ens liv. Jag hoppas dock att du tittar in här då och då framöver, om så bara för att säga hej.
Lycka till
/Carl
-
Luftfuktigheten är för låg relativt värmen, så du måste försöka höja luftfuktigheten i odlingsutrymmet.
-
@pälshandlarn wrote:
Har hört av Swegrow att Sylvania Britelux-MH lampan som ska passa i Hps-armaturer é skit, typ att det inte är nån riktig MH-loampa o att den har kort livslängd.., nån som kan bekräfta detta??
Det är en s.k. konverteringslampa, som i fråga om ljusspektra blir ett mellanting mellan MH och HPS. Tekniskt sett så är det en MH lampa som anpassats för HPS-drivdon. Och alla MH-lampor har en kortare livslängd än HPS-lampor.
Det enda jag invänder mig emot är påståendet att det ska vara skit. Om man inte vill investera pengar i två separata drivdon, en för HPS och en för MH så är det mest ekonomisdka man kan göra att köpa en HPS samt byta ut HPS-glödlampan mot just denna konverteringslampa under veggfasen.
-
@beddo wrote:
Har problem med för hög vatten tempratur.Kör ett hemmabyggt system med 30 st 10 lit hinkar och en c o trädgårdspump,en inline pump,men ändå så blir vattnet göör varmt.Har reservoaren på utsidan o kör ljuset på natten..
Tacksam för lite hjälp med detta problem..
Lösningen är att se till att använda en vattenpump som placeras externt, dvs inte i vattnet. En annan lösning är att använda sig av större vattenreservoar som kan placeras i ett utrymme med lägre temp. Ytterligare en lösning är att måla de mörka/svarta hinkarna vita på utsidan så att de reflekterar bort värmen från lamporna. Det finns också vattenkylare att köpa, men de är relativt dyra.
-
@Gandhi wrote:
Detta har jag hämtat från boken “Droger A-ö”, uppslag “Cannabis”, vidare till “THC i medecinskt syfte” jag tror det stod så, iallafall så hittar du det.
Boken finns nog på ditt lokala bibliotek, om du inte hittar den på nätet.
I boken står även att det är bra för astmatiker, och det lossar i halsen (enligt vissa) efter en spliff.Den bok du hänvisar till finns även på nätet på adress…
http://hem.passagen.se/lisens/drogera_o_del1.html
…och den innehåller så mycket konstigheter och felaktigheter att man bör vara ifrågasättande till allt som står i den. Det finns heller ingen anledning till att hänvisa till den här på Swecan när det gäller just information om just Cannabis, detta eftersom det finns så många andra bra och vederhäftiga källor.
-
@Gandhi wrote:
THC och möjligen viss andra cannabinoider lindrar och utvidgar luftstrupen hos bl a asmatiker och folk med halsproblem.
Det verkar allmänt kärlvidgande men har ingen dokumenterad effekt på just halsproblem.
@Gandhi wrote:
I USA (förmodligen California) finns det receptbelagda THC-tabletter, som sälj enligt lag av läkemedelsföretag!
Marinol är rent THC och har funnits länge på marknaden, och det ordineras mot illamående och aptitlöshet vid s.k. kemoterapi vid cancerbehandling, och inte mot astma eller halsproblem.
@Gandhi wrote:
THC lindrar också trycket på ögat så att det även bra för bl a grön starr.
Ja, och av samma anledning – det verkar kärlvidgande och därmed även trycksänkande.
@Gandhi wrote:
Astra har även satsat pengar på att forska i cannabinoiders metabolism.
Om det är sant (vilket jag betvivlar) så kan du vara vänlig och ange källa till detta.
-
@Gandhi wrote:
Att dricka cannabis kallas “Bhang”, ta blad och blommor som man löser upp i vätska och dricks. THC-innehållet är vanligtvis 1-5%.
källa: Droger A-ö
Varför hänvisar du till texter som sprider felaktig information?
Bhang är INTE detsamma som att dricka cannabis utan den indiska beteckningen för ett te gjort på marijuana + vatten + mjölk + en klick smör (ibland utelämnas det sistnämnda). Bhang är ofta väldigt svagt, dvs ger inte den ruseffekt som uppnås när man röker eller äter cannabis, och det dricks heller inte i berusningssyfte.
-
Jag räcker upp båda händerna och röstar för.
/Carl
-
Ikväll så hade jag för ovanlighetens skull en färdigrullad joppe liggandes klar sedan igårdagkväll. Joppen ifråga hade jag innandess just rullat och fyllt med väldoftande cirka tredjedels gram ‘sensimilla’ från mitt lager. Ett lager som består av en 5 liters glasburk liggandes underst i frysen dold under alla frysta grönsaker. En glasburk innehållandes ca: 20-talet olika sorters finaste hemodlat gräs, dels från mina egna odlingar och dels från byte med goda vänner. Ett gräs som idag bestämdes till att bli denna ‘strain’. En ‘Strain’ som jag bytt med en väninna från Smålands inre skogar. Som likt skogen, så underbart, grön och skön, som av sorten kallas ‘Big Bud’, då hennes blommor synes så stora å ståtliga, var ett av de ljuvligaste sorter jag imundigtagat, så kreativ, positiv och glad ::
-
@Wiidman wrote:
Frågan är alltså: Är Narva Biolight 15W värt sitt pris?
Enligt Narvas katalog så är deras BIO Light 960 Plus s.k. dagsjuslysrör, dvs deras färgspektra är brett och lamporna är först och främst avsedda för utrymmen där människor vistas, dvs man vill ha ett ljus som motsvarar ljuset ute. Växter har inte riktigt samma krav på belysning som människor och djur, och med tanke på att Narva även tillverkar lysrör speciellt anpassade för växter så är nog dessa att föredra.
15W är dessutom i minsta laget.
-
Det är missuppfattning att fröna ska sjunka eller flyta, och man kan inte utifrån detta avgöra fröets groförmåga.
Vad som händer när man lägger ett frö (oavsett vilken planta som fröet kommer ifrån) är att ytterdelen av skalet suger åt sig vatten, varefter en biokemisk process startar igång groprocessen. Beroende på fröets storlek, ytterskalets tjocklek och andra faktorer så kommer fröet att flyta eller sjunka.
Vitsen med att lägga frön i ett glas vatten är att påskynda fröets absorption av vatten. Om man planterar frön direkt tar det helt enkelt längre tid för fröet att gro.
Vad som är viktigt att komma ihåg, är att inte låta fröna få ligga alltför länge i vatten. Som en grov regel gäller 1 dygn. Orsaken är helt enkelt det att groprocessen har startat igång och det går inte fortare av att låta fröna ligga kvar längre i vatten. I värsta fall så kan fröna dö av syrebrist eller ruttna.
Efter ett dygn i vatten planterar man fröna, helst i ett poröst material typ torvbriketter eller i såjord (som är en porös form av jord anpassad just för att så frön i).
Om man har ett få antal frön av en växt som man vill vara säker på att den ska gro och inte dö i ett tidigt skede så bör man först sterilisera (döda alla mikroorganismer) vattnet/jorden/torvbriketterna/krukorna. Det senare gör man genom att helt enkelt lägga in det i ugnen på 200 grader i en timma. Vatten kokas istället. En inte alltför ovanlig orsak till varför många frön inte gror eller att de späda plantorna dör tidigt är helt enkelt angrepp av mikroorganismer.
Det kan också vara en bra idé att låta de översta centimetrarna jord vara steriliserad för att på så sätt skydda plantorna mot ohyra (som ofta finns i form av ägg och som kläcks av fukt och värme). Dock får inte all jord för en växande planta vara steriliserad, detta eftersom många nyttiga mikroorganismer måste finna si jorden för att bryta ned organiskt material till näringsämnen som rötterna kan suga upp.
Torvbriketten eller såjorden ska vara fuktig men inte blöt, och för att bibehålla fukten i jorden sätter man lämpligtvis en plastpåse över. De ska också stå varmt,och ett bra ställe är ovanför ett element.
