Svenska Narkotikapolisföreningen
Känner ni till denna organisation?
Läs vad de skriver:“Psykiska störningar vid cannabismissbruk har varit kända i århundraden.
I sin berömda bok De artificiella paradisen (1860) beskrev den franske författaren Charles Baudelaire egna erfarenheter av haschisch påverkan på det mänskliga sinnet. Han skildrade ingående hallucinationerna under ruset och tröttheten dagen efter. Särskilt farlig ansåg han haschischrökningens inverkan vara på mänskligt tänkande: ”Den som tar sin tillflykt till gift för att tänka kan snart inte tänka utan gift. Kan man föreställa sig den människas förskräckliga öde, vars förlamade fantasi inte längre skulle kunna fungera utan hjälp av haschisch eller opium?”. Ungefär vid samma tid skrev den franske psykiatern J.J. Moreau om haschisch och psykisk sjukdom. Han prövade själv haschisch och noterade hur upplevelserna under ruset med hallucinationer, eufori, känsla av personlighetsupplösning och tankeflykt var de samma som kunde förekomma vid psykisk sjukdom.
I äldre psykiatrisk och farmakologisk litteratur fanns korta översikter av psykiska störningar i samband med missbruk av cannabis (haschisch och marijuana), huvudsakligen grundade på erfarenheter från Arabvärlden och Indien. Farmakologen Louis Lewin skrev i Phantastica (1924) om hampa att det i Egypten redan år 1800 var känt att haschrökare ”förlorar förståndet och lider av våldsamma delirier”. Lewin noterade att hamprökning ger samma begär efter drogen som opium eller kokain.
Bilden av riskerna med cannabis skulle ändras i och med ungdomsprotesten vid mitten av 1960-talet. Då blev rökningen av haschisch och marijuana en del av oppositionen mot samhällsetablissemanget. John Lennon sammanfattade en allmänt utbredd uppfattning när han kallade marijuana ett ”harmlöst fniss”. De störningar som uppkom i samband med rökning kom då att förklaras på annat sätt, eller t.o.m. bortförklaras. Numera finns emellertid en omfattande dokumentation om vilka psykiska störningar som kan uppkomma i samband med cannabismissbruk.Många typer av störningar
Cannabismissbruk kan ge upphov till en rad psykiska störningar. Det finns olika sätt att indela dessa, exempelvis på följande sätt:
Akuta störningar under cannabisruset uppkommer av att missbrukaren fått i sig för mycket cannabis (t.ex. rökt en för stark beredning), blivit störd av yttre skeenden eller varit orolig inför ruset. Resultatet kan bli en mycket obehaglig förvirring (s.k. ”snedtändning”) med kraftig ångest, förföljelseidéer och aggressivitet. Tillståndet kan i den akuta fasen vara svårt att skilja från en psykos och kräva psykiatriskt omhändertagande, men det går ofta över på några timmar.
”Ekotrippar” (eng. ”flashbacks”) är återuppflammande rusupplevelser utan att drogen har tillförts på nytt. Fenomenet är ofullständigt undersökt och har ingen formell diagnos. Frekvensen är troligen låg.
Cannabispsykoser är långdragna eller bestående psykosreaktioner som utlöses eller orsakas av cannabis. I en del fall finns en särskild känslighet (s.k. predisposition) hos personen, i andra fall föreligger bara ett långvarigt och ofta tilltagande cannabismissbruk. I störningen ingår bl.a. depersonalisation (en känsla av att personligheten upplöses), hallucinationer eller vanföreställningar, förföljelseidéer samt ibland höggradig oro och aggressivitet. Idag diagnosticeras cannabispsykoser ofta som schizofreni. Bejerot var dock övertygad om att cannabispsykosen var ett särskilt tillstånd, bl.a. genom att patienten var ”galnare” och ofta hade ”kos-miska” föreställningar (om djupare kontakt med universum).
Amotivationssyndrom är en form av djupgripande personlighetsförändring med passivitet, apati och nedsatt initiativförmåga, kraftigt försämrad hygien, socialt förfall, försämrad koncentrationsförmåga, nedsatta minnesfunktioner samt stark upptagenhet med drogen. Tankemönstret blir förändrat, ofta med magiskt tänkande, verklighetsuppfattningen förryckt och tankeförloppet fragmenterat. Missbrukaren lever för sina haschrus, som han uppfattar som en djupare verklighet. Han saknar insikt om sitt tillstånd. I en studie av det s.k. Humlegårdsklientelet fann Bejerot och medarbetare (1974) fyra fall av amotivationssyndrom i en undersökt grupp av 50 personer som omhändertagits av polisen. Idag torde amotivationssyndrom i många fall diagnosticeras som schizofreni.
Ändrade tankemönster med s.k. haschlogik (eng. ”pot logic”) är vanliga hos gamla cannabisrökare.
Särskilt verkar den matematisk-logiska och den kritiska förmågan vara störd. Argumentation och förklaringar kan bli orimliga. Paranoia (förföljelsetankar) kan bli ett markant inslag. Missbrukaren talar ofta om ”djupa” samband som inte kan uttryckas i vanligt språk (vilket bara bevisar hur djupsinniga dessa tankar egentligen är… ) eller så presterar han något fragmenterat och obegripligt.
Minnesstörningar uppträder direkt i samband med cannabisruset och består någon dag efter detta (polisen letar efter sådana störningar vid undersökning av drogtecken och symptom). Vid upprepat cannabisintag kan minnesstörningarna tilltaga över tid så att missbrukaren blir oförmögen att hålla komplicerade operationer i huvudet, får svårt att minnas det han gjort eller till slut helt tappar tidsorienteringen. Minnesproblemen kan bli så allvarliga att missbrukaren förlorar förmågan att följa normal skolundervisning.Smygande förändringar
Många förändringar i psykiska funktioner sker smygande vid cannabismissbruk. Det kan ta månader eller kanske år innan de blir så tydliga att omgivningen reagerar. Ofta kan de vara svåra att beskriva och diagnosticera exakt. En del av tragedin med de psykiska störningarna vid cannabismissbruk är att missbrukaren inte förstår sin situation eller hur hans personlighet och tankemönster förändras.
Bejerot noterade att intensiteten i ett cannabisrus gör att många missbrukare upplever detta som en sannare och mera äkta upplevelse än den som medvetandet och sinnena normalt erbjuder oss. Upplevelsen kan kännas som den ”absoluta sanningen”, ohjälpligt fördold för vanligt folk. Den grå vardagen framstår som en skenvärld. I de flesta fall förstår missbrukaren efter tillnyktring att rusupplevelsen varit en isolerad händelse och återvänder till folkhemsverkligheten. Vid upprepning finns däremot en risk att rusets upplevelsesfär framstår som den verkliga.
För många cannabisskadade patienter finns ingen verkningsfull behandling.Referenser kan fås från författaren.
”Tappat nycklarna”
I boken Det är ditt problem sammanfattade författaren Margaretha Lovenius (1975) sju års erfarenhet som förälder med en tonårig son, som hamnade i ett haschmissbruk och inte kunde ta sig ur detta. Pojken rökte hasch dagligen och utvecklade påtaglig tolerans. Han blev till slut oförmögen att följa skolan eller att klara några som helst krav. Psykosreaktioner gjorde att han flera gånger togs in på psykiatrisk klinik. När hans självförsjunkenhet och slutenhet tilltog, fick föräldrarna svårt att behålla någon känslomässig eller social kontakt med pojken. Lovenius beskrev det så att det verkade som om han ”tappat nycklarna” till sina många slutna rum. Hon påpekade särskilt att ”det lömska med cannabis är den långsamt smygande, obevekligt nedbrytande effekt det har på personligheten”.Många diagnostiska begrepp
I den amerikanska diagnostiska manualen DSM-IV-TR, som används som internationell standard för att skapa enhetliga och jämförliga diagnoser inom psykiatrin, finns en rad diagnostiska begrepp för att beskriva störningar som har samband med cannabismissbruk. De omfattar:• cannabisberoende (kommer till uttryck genom bl.a. att personen inte lyckas begränsa eller kontrollera konsumtionen),
• cannabismissbruk med bl.a. sociala problem av drogintaget (denna definition av missbruk skiljer sig från den som före kommer i många svenska lagar och där syftar på olovlig (otillåten) användning – oavsett om den ger upphov till störning eller ej),
• cannabisintoxikation (dvs. berusning),
• konfusion under cannabisintoxikation (med bl.a. desorientering, minnesstörning, språkstörningar),
• cannabisbetingat psykotiskt syndrom, med vanföreställningar,
• cannabisbetingat psykotiskt syndrom, med hallucinationer,
• cannabisbetingat ångest syndrom (motsv. ung. ”snedtändning”), samt
• cannabisrelaterad störning, som kan knytas till cannabismissbruk men ej passar i ovanstående (hit kan man räkna bl.a. minnesstörningar eller depressioner).”
Det är alltså statliga myndigheter som bedriver denna lobbyverksamhet!
källa:
Svenska narkotikapolisföreningen[MOD]För att inte någon ska behöva sätta jointen i vrångstrupen när ni följer länken är rubrik och länk ändrad från förkortningen snpf till svenska narkotikapolisen.[/MOD]
Log in to reply.