-
Sekretess
Såg följande stycke i en bok om handlingsoffentlighet och sekretess, och tänkte att det kunde vara av intresse. Det är ett fallexempel som ska belysa sekretessregler:
Quote:Till akutmottagningen på ett lasarett införes en sjuttonårig yngling i medvetslöst tillstånd. Han företer sådana kroppsskador att läkaren anser det uppenbart att han blivit utsatt för grov misshandel. I pojkens fickor påträffas ett parti heroin, men han visar själv inga tecken på narkotikamissbruk. Läkaren vill göra en polisanmälan men tvekar med hänsyn till sin tystnadsplikt. Kanske skulle pojken vilja tysta ner händelsen. Läkaren ringer till en bekant jurist och får följande svar.Enligt SekrL 14:2 4st. hindrar sekretess inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter. Av 5 st. framgår emellertid att detta vid sekretess enligt 7:1 gäller endast såvitt angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Sistnämnda begränsning gäller dock inte i fråga om brott mot någon som inte fyllt 18 år.
Straffsatsen för grov misshandel är fängelse i 1-10 år (BrB 3:6). I detta fall hindrar sekretessen inte en polisanmälan för misshandeln, eftersom offret är under 18 år.
Innehavet av heroin får anses som ett sådant personligt förhållande som i för sig kan omfattas av sekretessen. Det finns skäl att misstänka grovt narkotikabrott, för vilket straffet är fängelse i 2-10 år (narkotikastrafflagen 1968:68 3 §). Med hänsyn till straffminimum hindrar sekretessen inte en polisanmälan.
Slutsats: normalt sett ska inte brott som ger mindre än två års fängelse anmälas utan omfattas av sekretessen, men andra regler gäller för minderåriga. Vad jag vet så har endast präster och advokater total tystnadsplikt. När det gäller minderåriga ska man minnas att skol- och sjukvårdspersonal har anmälningsskyldighet vid misstanke om diverse missförhållanden.
Cat
-
1 Reply
-
Cat,
Tack för infon. Anmärkningsvärt är att ansvaret att bedöma misstanken om de ev. brott eller planerade brott patienten kan tänkas ha gjort eller kan tänkas avser göra, tex sälja herioinet i fråga, ålägges sjukhuspersonalen som oftast saknar kunskap om påföljden. Ev. brottsrubricering avgörs av rätten, inte sjukhuset!
Vad händer t.ex om en sjuksyrra får för sig att 5 LSD-tripper i fickan på patienten är helt livsfarligt och tipsar snuten? Det blir ju knappast två års fängelse för detta brott. Är det i så fall ett brott mot sekretessen? Avsked/Varning månända? Mycket luddigt och get tyvärr utrymme för sjukhuspersonal att leka domare.
Inte går man väl till Tingsrätten om man är i behov av vård av tex magsår?! Men man kanske får det däremot där? 😉