Ett svenskt cannabisforum Forums Coffeeshopen Coffeeshopen Saker ni tänker på när ni rökt, som ni inte gillar.

  • Saker ni tänker på när ni rökt, som ni inte gillar.

    Posted by bakabrunkaka on 2009-03-09 at 17:24

    Tjaa. Tänkte berätta om sist jag rökte och skulle åka till Skövde. Jag satt i Mariestads busstation och hade precis rökt med en annan. När jag satt där och väntade på bussen tittade jag mej omkring och insåg hur äckligt och smutsigt allt var, jag blev väldigt äcklad av detta.
    Tänkte också på hur det såg ut på platsen jag satt på, för 100år sedan, hur såg det ut här för 100år sedan? Och hur kommer det se ut om 100år?

    Aja det var mitt bidrag. Kom gärna med några ni också :D

    replied 15 years ago 13 Members · 26 Replies
  • 26 Replies
  • tokuno

    Member
    2009-03-09 at 17:45

    Kan fastna på ämnen som döden när jag har rökt, kan bli otäckt om man tänker för länge.

  • reaper

    Member
    2009-03-09 at 21:33
    tokuno wrote:
    Kan fastna på ämnen som döden när jag har rökt, kan bli otäckt om man tänker för länge.

    Jo, döden döden :? En av de rättvisa saker (än så länge)i livet, alla ska vi dö.

    Som förälder kan jag ibland tänka på mina barn, att de ska bli sjuka eller vara med om ngn olycka.Men å andra sidan tänker jag på det i andra stunder också.

  • jultomten

    Member
    2009-03-09 at 22:28

    Tiden är ju en klassiker, annars blir det lätt att jag tänker på jobbiga filosofiska frågor.

    Ponera att människan och datorer är två sidor av samma mynt, de fungerar alltså enligt samma principer. Då kan medvetandet endast se som en typ av sammanknytande operativsystem som låter information samlas upp, processeras, tolkas och förbereda för beslut. Om man stänger av en dator så avslutas sessionen, minnet finns kvar men är inte tillgängligt för datorn, datorn är då medvetslös. Detta kan jämföras med att en människa somnar men kan även jämföras med att en människa dör, när jag vaknar på morgonen är jag bara en ny session med minnen lagrade från de äldre sessionerna. Alltså: sessionen jag hade igår var vad jag kallade “jag” då, den nya sessionen är alltså inte samma “jag” som igår eftersom jag varit medvetslös. Man ÅTERFÅR alltså inte medvetandet efter sömnen utan ett NYTT medvetande byggs upp med hjälp av minnen från de äldre medvetandena. Ja, ni kanske börjar förstå vad det jobbiga i den här tankegången går till. Dels: är jag samma person som jag var igår eller “dog” det gamla medvetandet under natten och det är bara minnehanteringen som får mig att känna mig som samma person nästa dag :/ Slutligen kan man ju också undra vad medvetande egentligen är, vad krävs för att vi ska tolka oss själva som tänkande. Hur långt ner i genpoolerna måste man dyka för att ett djur inte är självmedvetet? Är datorer medvetna eftersom de faktiskt är smartare än typ en iller, bara det att de har andra mål kanske de inte ska ses som döda objekt utan bara en annorlunda form av livsformer. Har vi människor fri vilja egentligen eller är det bara lösningen av vår uppbyggnad som får oss att tro det?

    Om så är fallet, betyder detta att mitt Windows Vista är “medvetet”, det är bara det att medvetandet är för primitivt för att vi ska anse det vara ett medvetande? Det har inte byggts “in our image” vad gäller funktion så det är kanske inte vad VI skulle kalla medvetande. Om människan och djuren har egna verkliga medvetanden kan man ju undra var den delen sitter, alltså: var sitter själen? Troligen har vi ingen utan är endast komplexa, sjukligt avancerade system med en stor bug: vi TROR att vi har fri vilja men i själva verket är det bara en effekt av dålig svarstid mellan delen som tar beslutet och delen som skriver informationen till operativsystemet och minnesbankerna :/ :stfu: :stfu:

    Jag hatar verkligen sånna här tankar och de ger fanimej dödsångest snabbare än koskenkorva på en måndagmorgon.. När jag börjar grubbla alldeles för djupt i det här “meningen med livet”-tjafset så finns det bara en sak att göra: knäpp på senaste Family Guy och planera inför morgondagen. Om jag nu faktiskt “dör” när jag somnar så är ju det minsta jag kan göra att skriva in lite minnen som påverkar mitt medvetandes efterföljare! 😉

  • perrotta

    Member
    2009-03-10 at 08:25

    För mig är det precis tvärtom när jag rökt, alla negativa tankar om mycket jobb som halkat efter eller typ döden mm försvinner får mer tankar om att man får ta dagen som den kommer “det ordnar sig” vilket jag tycker är riktigt skönt naturligtvis kan det bli osunt i längden om jag röker varje dag kommer jag nog inte få mycket gjort men det har ju med inställningen att göra men hursomhelst så funkar CB asbra mot ångest för mig.

  • jultomten

    Member
    2009-03-10 at 12:20

    Oftast börjar jag grubbla och blir introvert när jag rökt för tung indica, med en god sativ blir det istället precis som du beskriver Perrotta. Det bara frasar till innanför pannbenet när första bongen är sänkt och efter den punkten så blir det bara “fuck it, nu ska jag ha det soft”

  • reaper

    Member
    2009-03-10 at 12:56
    Jultomten wrote:
    Tiden är ju en klassiker, annars blir det lätt att jag tänker på jobbiga filosofiska frågor.

    Ponera att människan och datorer är två sidor av samma mynt, de fungerar alltså enligt samma principer. Då kan medvetandet endast se som en typ av sammanknytande operativsystem som låter information samlas upp, processeras, tolkas och förbereda för beslut. Om man stänger av en dator så avslutas sessionen, minnet finns kvar men är inte tillgängligt för datorn, datorn är då medvetslös. Detta kan jämföras med att en människa somnar men kan även jämföras med att en människa dör, när jag vaknar på morgonen är jag bara en ny session med minnen lagrade från de äldre sessionerna. Alltså: sessionen jag hade igår var vad jag kallade “jag” då, den nya sessionen är alltså inte samma “jag” som igår eftersom jag varit medvetslös. Man ÅTERFÅR alltså inte medvetandet efter sömnen utan ett NYTT medvetande byggs upp med hjälp av minnen från de äldre medvetandena. Ja, ni kanske börjar förstå vad det jobbiga i den här tankegången går till. Dels: är jag samma person som jag var igår eller “dog” det gamla medvetandet under natten men det är bara minnehanteringen som får mig att känna mig som samma person nästa dag :/ Slutligen kan man ju också undra vad medvetande egentligen är, vad krävs för att vi ska tolka oss själva som tänkande. Hur långt ner i genpoolerna måste man dyka för att ett djur inte är självmedvetet? Är datorer medvetna eftersom de faktiskt är smartare än typ en iller, bara det att de har andra mål. Har vi människor fri vilja egentligen eller är det bara lösningen av vår uppbyggnad som får oss att tro det?

    Om så är fallet, betyder detta att mitt Windows Vista är “medvetet”, det är bara det att medvetandet är för primitivt för att vi ska anse det vara ett medvetande? Det har inte byggts “in our image” vad gäller funktion så det är kanske inte vad VI skulle kalla medvetande. Om människan och djuren har egna verkliga medvetanden kan man ju undra var den delen sitter, alltså: var sitter själen? Troligen har vi ingen utan är endast komplexa, sjukligt avancerade system med en stor bug: vi TROR att vi har fri vilja men i själva verket är det bara en effekt av dålig svarstid mellan delen som tar beslutet och delen som skriver informationen till operativsystemet och minnesbankerna :/ :stfu: :stfu:

    Jag hatar verkligen sånna här tankar och de ger fanimej dödsångest snabbare än koskenkorva på en måndagmorgon.. När jag börjar grubbla alldeles för djupt i det här “meningen med livet”-tjafset så finns det bara en sak att göra: knäpp på senaste Family Guy och planera inför morgondagen. Om jag nu faktiskt “dör” när jag somnar så är ju det minsta jag kan göra att skriva in lite minnen som påverkar mitt medvetandes efterföljare! 😉

    Hehe, detdär låter som mig i ett nötskal :)

    Hmm, jag skulle kunna säga att jag fastnar i en viss tankeloop. Jag ställer en fråga, inombords, som det inte finns något direkt svar på. Istället för att bara tänka “fuck it” och sluta tänka på det så konstruerar jag istället ett svar, som kanske inte är riktigt, men det skulle kunna funka och det skulle kunna vara så :P
    Spiraler av självanalys, existesiell analys, analys av alltet tycker jag är jobbiga då man rökt. Hellre röker jag tillsammans med nån god vän än ensam. Då har man iaf nån att bolla sina tankar med istället för att bara sitta och lyssna på sin egen inre dialog som pladdrar på.

    Röker jag ensam så brukar jag, som många andra, söka till flykten framför TV’n, videospel, men ibland gör jag även nåt kreativt.
    Det är det bästa att göra då man är ensam, hamna in i ett flow och verkligen åstadkomma nåt konstruktivt under sitt high. Det är ganska kul att iakta det man pynjat ihop under nyktra omständigheter sedan :D

  • matzy

    Member
    2009-03-10 at 13:53

    när jag ibland är själv och röker mig redigt borta alltså ett par joints / holkar / bongar irad. inte förrän då börjar jag bli nojjig för att det ska lukta ut genom i trappgången eller bara nån som pickar upp lukten utanför huset när man vädrar ut de. speciellt med reggae musik ibakgrunden när det vädras ut kan vara extremt nojjigt tycker jag då. :D eftersom d vore enklare för personen som känner lukten att peka ut vart d kommer ifrån då.

    de var det jag hade att lägga till.

  • jultomten

    Member
    2009-03-15 at 20:05
    Matzy wrote:
    när jag ibland är själv och röker mig redigt borta alltså ett par joints / holkar / bongar irad. inte förrän då börjar jag bli nojjig för att det ska lukta ut genom i trappgången eller bara nån som pickar upp lukten utanför huset när man vädrar ut de. speciellt med reggae musik ibakgrunden när det vädras ut kan vara extremt nojjigt tycker jag då. :D eftersom d vore enklare för personen som känner lukten att peka ut vart d kommer ifrån då.

    de var det jag hade att lägga till.

    Ja, man vet att det är lungt, man VET det. Tills man är bäng. Ah, nojan.. Ganska sweet att röka i amsterdam och aldrig behöva oroa sig för att verka konstig eller för att bli påkommen, det ger ett helt annat rus enligt mig

  • reaper

    Member
    2009-03-16 at 05:50

    För mej så är alla problem och funderingar runt mitt eget liv osv TOTALT borta, funkar prima som ångestdämpare således.
    Men jag har inte direkt nån ångest, men den lilla som kommer dödas snabbt.

    Det jag dock tänker på är DÖDEN eller att DÖDAS, mest att dödas.
    Jag brukar lyckas gå in i en situation (i huvet :P ) där jag utsätts för ett brott eller råkar ut för en olycka och jag känner verkligen hur de skulle kännas att bli skjuten eller knivstucken.
    Inte smärtan direkt, litegrann så , men mest skräcken, vetskapen om att livet snart är över osv.

    Brukar triggas av TV och film, om bara ska ner med handen i motorummet på en bil, och motorn är igång, så börjar jag drömma mej in i scenarion om att man skulle fastna i fläktremmen och bli avsliten handen eller nåt.

    Detta är klart de jobbigaste för mej då jag röker, fy fan :P

  • reaper

    Member
    2009-03-16 at 06:54
    fishken wrote:
    Det jag dock tänker på är DÖDEN eller att DÖDAS, mest att dödas.
    Jag brukar lyckas gå in i en situation (i huvet :P ) där jag utsätts för ett brott eller råkar ut för en olycka och jag känner verkligen hur de skulle kännas att bli skjuten eller knivstucken.
    Inte smärtan direkt, litegrann så , men mest skräcken, vetskapen om att livet snart är över osv.

    Jag känner igen detta från förr. Ett tag klarade jag inte av att titta på våldsfilm! Vi skulle glo Total Recall eller vad det var och jag fixade helt enkelt inte att se Arnold rundsparka folk i huvudet. En annan scen jag kommer ihåg som fan är den från Revolver när han får kortet och trillar nedför trappan.

    Vad kan jag säga… det har gått över.

    Det enda jag verkligen stör mig på idag är de gånger då jag hakar upp mig på om jag blivit för stenad och håller på att snea. Detta blir dock bara bättre med tiden, har jag märkt.

    Mvh/fdstoner

  • spinoza

    Member
    2009-03-16 at 19:57
    Jultomten wrote:
    Tiden är ju en klassiker, annars blir det lätt att jag tänker på jobbiga filosofiska frågor.

    Ponera att människan och datorer är två sidor av samma mynt, de fungerar alltså enligt samma principer. Då kan medvetandet endast se som en typ av sammanknytande operativsystem som låter information samlas upp, processeras, tolkas och förbereda för beslut. Om man stänger av en dator så avslutas sessionen, minnet finns kvar men är inte tillgängligt för datorn, datorn är då medvetslös. Detta kan jämföras med att en människa somnar men kan även jämföras med att en människa dör, när jag vaknar på morgonen är jag bara en ny session med minnen lagrade från de äldre sessionerna. Alltså: sessionen jag hade igår var vad jag kallade “jag” då, den nya sessionen är alltså inte samma “jag” som igår eftersom jag varit medvetslös. Man ÅTERFÅR alltså inte medvetandet efter sömnen utan ett NYTT medvetande byggs upp med hjälp av minnen från de äldre medvetandena. Ja, ni kanske börjar förstå vad det jobbiga i den här tankegången går till. Dels: är jag samma person som jag var igår eller “dog” det gamla medvetandet under natten och det är bara minnehanteringen som får mig att känna mig som samma person nästa dag :/ Slutligen kan man ju också undra vad medvetande egentligen är, vad krävs för att vi ska tolka oss själva som tänkande. Hur långt ner i genpoolerna måste man dyka för att ett djur inte är självmedvetet? Är datorer medvetna eftersom de faktiskt är smartare än typ en iller, bara det att de har andra mål kanske de inte ska ses som döda objekt utan bara en annorlunda form av livsformer. Har vi människor fri vilja egentligen eller är det bara lösningen av vår uppbyggnad som får oss att tro det?

    Om så är fallet, betyder detta att mitt Windows Vista är “medvetet”, det är bara det att medvetandet är för primitivt för att vi ska anse det vara ett medvetande? Det har inte byggts “in our image” vad gäller funktion så det är kanske inte vad VI skulle kalla medvetande. Om människan och djuren har egna verkliga medvetanden kan man ju undra var den delen sitter, alltså: var sitter själen? Troligen har vi ingen utan är endast komplexa, sjukligt avancerade system med en stor bug: vi TROR att vi har fri vilja men i själva verket är det bara en effekt av dålig svarstid mellan delen som tar beslutet och delen som skriver informationen till operativsystemet och minnesbankerna :/ :stfu: :stfu:

    Jag hatar verkligen sånna här tankar och de ger fanimej dödsångest snabbare än koskenkorva på en måndagmorgon.. När jag börjar grubbla alldeles för djupt i det här “meningen med livet”-tjafset så finns det bara en sak att göra: knäpp på senaste Family Guy och planera inför morgondagen. Om jag nu faktiskt “dör” när jag somnar så är ju det minsta jag kan göra att skriva in lite minnen som påverkar mitt medvetandes efterföljare! 😉

    Hmm .. jadu. Alltså, var ska jag börja?

    Vi kan ta det där med att stänga av datorn; du kan faktiskt inte jämföra det med att sova. Det är inte ens en ungefärlig analogi–det är en miss med flera mil faktiskt.

    För när du sover är din hjärna fortfarande igång, det vet vi genom forskning om inte annat. Vissa delar, eller funktioner snarare, verkar gå på sparlåga medan andra “is up and about” så att säga. Så du är verkligen samma människa med samma medvetande efter sömnen som före. Åtminstone på den här beskrivningsnivån.

    För det är ju nämligen så att kroppen ständigt byter ut cellerna mot nya, så med tiden kan man säga att du är du, fast nu uppbyggd av helt nya bitar. Precis som om du tänker dig att du reparerar en båt till havs (en reparationsbåt reser med, fylld med identiska reservdelar kan man föreställa sig), och byter ut planka för planka under färden till den kommer åter till sin hemma hamn. Båten ser i allt väsentligt exakt likadan ut men varenda bit av båten utbytt mot en ny. Är det samma båt? Ja det är det nog, men med ett par andra glasögon är det det inte. Problemet med identitet kallar jag det.

    Sen det där om att en dator ska vara medveten; det kan jag lova dig att den inte är. Jag tror att det krävs en ytterligt avancerad ytterligare nivå (en till abstraktionsnivå kanske eller flera) som ligger ovanpå systemet som det är, så att datorn kan börja mappa sig själv i en rekursiv loop för att någon form av medvetande ska uppstå i den.

    Det kanske räcker så 😳

    Om du är intresserad av den här typen av funderingar så rekommenderar jag t ex I am a Strange Loop av Douglas Hofstadter.

    PS. Sen är det ju så att du ständigt exponeras för upplevelser när du är vaken och dom introducerar tankar och stimuli i din hjärna i långt högre grad än sömnen så om du förändras alls så förändras du mer till något nytt när du är vaken än när du sover. Tror jag i all ödmjukhet.

  • jultomten

    Member
    2009-03-17 at 21:49

    Intressant och det du säger är givetvis mer logiskt, men det jag nämnde var bara ett roligt filosofiskt exempel även om det var klumpigt skrivet. Det är inget jag direkt tror på, men i bänghetens dimma är det sånna funderingar som vrider om psyket :)

    Visst kan man inte med rätta påstå att en dator är medveten, det är en väldigt primitiv maskin om man jämför med det biologiska systemet vi har innanför pannbenet. Tar man däremot ner medvetandefrågan på insektsnivå blir jämförelserna roligare, hur medveten är en insekt egentligen, hur medveten är en hackspett eller en huggorm, det är intressant detta med nivåer av medvetenhet och kognitiv förmåga.

    Jämförelsen med en båt när det gäller återskapandet av celler i kroppen är ganska smart, men är på sätt och vis bara ännu en fråga i sig: var går gränsen, när slutar det vara samma båt? :) Om mitt medvetande endast består av en datahantering på cellnivå så betyder det rimligtvis i teorin att man skulle kunna kopiera det och trots att det bara handlar om ett byte av delar, eller rättare sagt en kopiering av delar så skulle det nya medvetandet inte vara JAG :)

    Undrar om vi människor någonsin kommer att komma till insikt gällande vår existens, skulle vara en ganska sorglig dag när man får det svart på vitt hur man egentligen fungerar. Tråkigt om man skulle få reda på att man egentligen bara är en komplex samling slumpgeneratorer och att den fria viljan är en illusion :(

    Fy fan för filosofi, det kan ju inte vara nyttigt..
    😆

  • reaper

    Member
    2009-03-19 at 12:43

    Att titta upp på himlen en stjärnklar natt och inse hur otroligt liten och obetydelsefull man egentligen är. Att oavsett vad man gör så kommer den riktning som mänskligheten går ändå vara den samma. Vi utnyttjar vår jord till max utan att tänka på konsekvenserna. Framtiden har inte en chans om vi inte förmår att vara mer toleranta och respektera jorden och varandra. Att man inte kan bli lycklig i dagens former.

    Men detta är bara ibland. Annars tänker jag inte så mycket på det, tar en dag i taget och försöker putta på rätt sida om den stora stenen. 😉

  • reaper

    Member
    2009-03-21 at 14:20

    Jag är helt och hållet övertygad om att allt är förutbestämt på grund av fysiska lagar. Att varje tanke vi tänker skulle någon kunna räkna ut att vi kommer att tänka om den visste alla grejer som påverkat oss. Att vi inte gör några egna val utan att ställen vi besöker, saker vi säger och gör, människor vi träffar och handlingar som vi utför bara beror på de elektriska impulser som skickas i vår hjärna som inte inte själva påverkar, utan som påverkas av allt som sker omkring oss.

    Enligt mig så finns det en enda möjlighet till att människan skulle ha ett eget medvetande och egen vilja att göra saker man inte kan förutestämma att hon ska göra, och det är om det existerar någon form av högre varelse som skapat oss. Då behöver inte fysikens lagar råda, men den teorin tror jag själv däremot inte en sekund på.

    Allt är så glasklart i mitt huvud, men när jag ska övertyga folk om det är det så svårt att få dom rätta orden att komma ut och få folk att förstå hur jag menar och varför jag har rätt.

    Kanske lite offtopic men jag stör mig på när folk inte förstår vad jag menar 😉

  • reaper

    Member
    2009-03-21 at 17:06
    ksmb wrote:
    Jag är helt och hållet övertygad om att allt är förutbestämt på grund av fysiska lagar. Att varje tanke vi tänker skulle någon kunna räkna ut att vi kommer att tänka om den visste alla grejer som påverkat oss. Att vi inte gör några egna val utan att ställen vi besöker, saker vi säger och gör, människor vi träffar och handlingar som vi utför bara beror på de elektriska impulser som skickas i vår hjärna som inte inte själva påverkar, utan som påverkas av allt som sker omkring oss.

    Enligt mig så finns det en enda möjlighet till att människan skulle ha ett eget medvetande och egen vilja att göra saker man inte kan förutestämma att hon ska göra, och det är om det existerar någon form av högre varelse som skapat oss. Då behöver inte fysikens lagar råda, men den teorin tror jag själv däremot inte en sekund på.

    Det låter extremt fyrkantigt materialistiskt (determinism). Det kaos som råder på kvantnivå bygger dock i grunden på slumpmässighet. Se gärna lite dokumentärer om fysik, kvantteori, strängteori etc. Skithäftiga teorier, typ protoner som är på två olika ställen samtidigt etc.

    Jag är övertygad om att vi har en fria vilja och att den kan finnas just till följd av att allt _inte_ är bestämt på förhand. För en ateist som vill undvika determinism kan slumpen vara en räddare i nöden!

    Nu snubblade jag lite off-topic men detta är å andra sidan ett exempel på en sådan grej som jag VERKLIGEN vill tänka på när jag är stenad. Förlåt om jag förstör tråden…

    Mvh/fdstoner

Page 1 of 2

Log in to reply.