Rykten
Nu ska jag berätta hur illa det kan vara att sprida ett rykte.
Jag jobbar (ja ni läser rätt) sedan en tid tillbaka på ett telecom företag, vilket jag stormtrivs med, ingen direkt fysisk ansträngning, med detta menar jag lyfta tunga objekt, flänga runt i stan i 110km/h, nej jag har min stol där jag sitter med min kaffe kopp, kopplar av och ringer runt till folk. Nu till sak. Jag jobbade på precis som vanlig en dag då jag märkte att folk började kolla konstigt på mig, dem pratade inte alls lika mycket med mig och när det var rast och alla gick ut och rökte, så frågade ingen om jag ville följa med ut, vilket var väldigt konstigt tyckte jag som alltid hade gått ut, varje rast sedan jag började. Jag började se att folk blev “tillbaka” dragna på något sätt, nästan lite rädda. Så jag började fundera “gjorde jag något på firma festen i fredags” nää jag drack fyra stycken folk öl till maten, jag vart ju aldrig full. hmm vad kan det då bero på, gillar dem inte att jag säljer mer än dem, rookie som jag är. Nej alltså något var fel, och till sist vart jag så nyfiken och fundersam att jag tog tag i en person som stod och väntade på att kaffe automaten skulle fylla hans kopp, och han hoppade till, även fast vi stog ansikte mot ansikte när jag sa, “hördu, kan du förklara varför alla är så tillbaka dragna och skygga” neej neej sa han och gick sin väg, 1 minut senare så kommer chefen, flåsandes och ser ut som att h*n ska spricka av ilska, Du ska med mig nu! In på kontoret vi ska prata! jaha tänkte jag, vad fan har jag nu gjort !? Jo nu skulle jag få höra något som jag trodde jag hade lämnat bakom mig, mitt gamla liv, den människa jag var innan jag började jobba, innan jag flyttade! Jag flyttade nämligen över 100mil för att slippa alla problem, rykten u name it. I det stora hela kan man kan säga att jag gav upp allt (vänner, kontakter, släktingar) för att inte hamna i finkan igen. men icke! Det går inte att undkomma dem verkar det som. chefen: Jag har fått höra lite oroande nyheter om dig “razer”, vad du är osv. jag: Jaha, vadå ? chefen: Spela inte dum du vet mycket väl vad jag pratar om ! Jag: Nej ärligt talat så gör jag inte det, alla har betett sig väldigt konstigt på sistone så jag skulle själv vilja ha ett svar. chefen : Okej, du har märkt det, till saken hör att du är ju kriminell! Och knarkare dessutom! Hur tror du att dem ska reagera, vissa av dem har ju barn! Och vissa av dem är ju rent ut sagt barn! Bara 18år! Inte ska dem behöva beblanda sig med folk som du! jag : Jasså inte värre än så, ja då ska jag berätta en rolig liten historia för dig, så här ligger det till, visst att jag har varit kriminell och knarkat tidigare det kanske skärmmer många, men innan dem fick veta detta då var jag precis som vilken annan anställd på bygget, har jag inte rätt ? men detta angår inte dig! Jag är för det första inte kriminell längre, jag pratar tom till tonåringar som har det struligt! så kom för helvete inte och rätta mig i något du inte har en aning om! Du växte upp med silversked i munnen jag växte upp som jag gjorde, alla är olika, om du ska sparka mig, gör det nu! Jag tänker inte ha människor som dömer mig för saker som jag har hänt i det förgågna, man måste kunna blicka framåt, man måste kunna acceptera det som har hänt för att kunna gå vidare! Man måste dessutom kunna ge en människa en chans, för om allt folk skulle döma precis som du gör nu, eftersom du har lyssnat på rykten, då skulle du helt ärligt inte ha några anställda här! sen gick jag, tog min jacka och började gå hemåt. halvägs hem så ringer telefonen, det var chefen. jag svarade artigt och sa, “razer” precis som vanligt, och det hon sa till mig nu, det fick mig att må så pass jävla bra rent ut sagt att jag fimpade ciggaretten, gick tillbaka och skakade hand. Det hon sa var följande: Förlåt mig “razer” Jag har tänkte på det du sa och självklart är alla människor värda en andra chans, man ska inte döma men oftast gör man det ofrivilligt eller rent ut sagt undermedvetet! Men som du sa innan, man ska inte blicka tillbaka, utan man ska blicka framåt, så därför enbart pga denna lilla uppståndelse och för att du visar att alla människor har något gott i sig, så ska du få den löneförhöjning som du har frågat efter! (jag är bra på mitt arbete så jag antar att hon tog upp detta i och med att hon förstod att jag var på väg att säga upp mig pga den lilla incidenten).
Nu är jag väldigt less, och mina fingrar värker bokstavligen, så jag stoppar där. händer lite fler saker men jag tror jag har visat min point, hoppas jag i allafall, jag förstår iallafall vad jag skrivit, nu är det upp till er haha
Mvh : Razer :hippie:
- 7 Replies
Fantastiskt kul, grattis!
Ja, rykten är riktigt farliga. Många fattar inte vilket pytteland Sverige är. Ett rykte kan döda en karriär och göra en utbildning värdelös, det vet jag exempel på. Har man ett yrke som inte är super-vanligt då skall man vara medveten att en enda grej kan sprida sig till nästan alla arbetsgivare. En kille fick ett bryt en gång på mitt jobb, dagen efter kontaktades jag av en kompis som jobbade i en annan stad, för en annan arbetsgivare och undrade om incidenten, frågade massor om personen osv. Det är hastigheten hos djungeltelegrafen. Jag blev medveten om att jag bara hade en chans i det här landet, att jag som avvikande personlighet dessutom löper större risk att drabbas. Folk bedömer rykten inte utifrån deras trovärdighet utan de bedöms utifrån om de tror det passar in på personen.
Nej, i detta lilla landet har man ögona på sig för jämnan och det finns ingenstans man kan gömma sig.
Hoppas allt reder ut sig för dig razer, mina sympatier, en sån situation måste vara grymt jobbig. Alla bör ta lärdom av din historia och ge fan i att snacka skit om folk, för det kan bränna en person för gott i den här lilla ankdammen.
Kul för dig
Men försök dela upp texten, blev nästan dyslektiker av att läsa din text!Dyslektiker! hmmmpf jaja, jag kan medge att texten vart lite rörig men ber om ursäkt. Jodå! Haken hålls uppe i alla väder, Även fast gårdagen var jobbig så betyder det inte att morgondagen blir densamma! Och självklart kan rykten stjälpa en karriär, tror nog mer än en människa i sverige kan intyga det tyvärr 😉
Mvh : Razer :hippie:
Rykten leker alltid med en eller framförallt om och runt en. Tyvärr är det så det fungerar, man måste hitta den rätta vägen för att komma undan. Följa rätt rytm.
Det var riktigt kul att höra om slutet! Skönt att något knas blev till din fördel (:
Dodsknerk
Kom just ihåg en sak. En kursare till mig kommer aldrig ha användning för sin examen inom Sveriges gränser igen. Detta pga av ett rykte som spreds om henne i slutet av utbildningen. I det fallet fanns det inga belägg för någonting utan var helt baserat på några personers spekulationer. Det fick ordentlig spridning inte för att det var sant, men för att det tycktes passa in på folks föreställningar om personen.
Så är den hårda verkligheten, rykten kan var kul att leka med i skolan, men i verkligheten har de verkliga följder. Du kanske dömer någon till år av arbetslöshet bara genom att öppna truten. Glöm aldrig den andra huvudregeln, Don’t tell!
@Herbman wrote:
Kul för dig
Men försök dela upp texten, blev nästan dyslektiker av att läsa din text!Haha då ska du känna hur det är att vara dyslektiker och läsa texten. Gav upp efter några sekunder
Log in to reply.