pH i jord (stiger)

[Ryder]

Jag har inte svaret på din fråga, och jag själv skulle vilja ha en vettig förklaring

Dock finns det mycket info att hämta i UV – Hydro forumet i trådar som handlar om pH. Leta där

[reaper]

Ph är minuslogaritmen av vätejonskoncentrationen. Det vet väl alla
Skämt och sido…

Mjölk har vi ju hört att den surnar när den blir gammal. Det beror på att mjölken kemiskt bryts ner och därmed blir sur. På myrarna finns det torv och den har tillverkats av naturen under 1000-tals år genom att växtdelarna har brutits ned kemiskt och därmed blivit sura. pH är kanske 4-6 på torven. Lågt pH har en konserverande effekt på torven genom att den kemiska nedbrytningen i torven har upphört vid pH 4-6. All bakteriell aktivitet i torven har avstannat på grund av att bakterierna dör vid för lågt pH. Torven konserveras därför i all framtid.

Dolomitkalk är ett mineral eller bergart som naturligt har ett pH på runt 7. Det finns hela berg av den typen av mineral. Tar man lite dolomitkalkvatten och vattnar på torven så blir pH 7 på torven, direkt efteråt, men så fort man höjer pH på torven så startar nedbrytningen igen och rätt snart så har man ett pH igen på kring 5.

Vid pH sammanhang så förekommer ordet buffrar eller buffert, vilket innebär att pH strävar efter en jämnvikt genom att ett ämne motverkar höjning och sänkning av pH. Torven i det nämnda fallet.

Har man jord som jag tror att du har så är jordklumpen för stor för att pH skall ha någon långsiktig påverkan om man bara “duttar” på någon låg pH-lösning. pH är koncentrationen av vätejoner och jord har en oerhörd mängd av sånna och för att kunna motverka pH i jorden så är det enda rätta att blanda jorden rätt från början.

Om det bara är precis som du skriver att du fyller en hink med vatten som blir pH 8 och justerar det med någon typ av syra, så kan det vara så att vattnet buffrar tillbaka till pH 8 beroende på att det det är kalk i vattnet eller avlagringar i hinken som återställer pH till 8. Den kemiska reaktionen mellan kalken och syran du använder är långsam och därför så tar den tid innan den är klar och resultatet visas genom pH:t. pH:t talar om vilket som det fortfarande är överskott av, kalken i ditt fall…

Jag är skeptisk till att ph-justera vatten innan man vattnar plantan. Detta på grund av att jorden är en så oerhört stor buffert, så den lilla skillnaden som det medför i pH (vätejoner) lär vara i princip obefintlig. Kör man hydro däremot så är det så få vätejoner i sig i vattensystemet, så det lär vara som att balansera en pingisboll på en plan yta i rörelse….

[Ryder]

@Kemisten wrote:

Kör man hydro däremot så är det så få vätejoner i sig i vattensystemet, så det lär vara som att balansera en pingisboll på en plan yta i rörelse….

Hahah.. skön jämförelse! Stämmer rätt bra Tur är så kan man tillsätta buffertar till vattnet i form av karbonat, vilket i sin tur ger högre pH men har man väl korrigerat ner det så stannar det där lite längre.

Mycket bra inlägg Kemisten. Jag röstar för en KLISTRING!

[_linkan_]

vad sänker du ditt ph med?

[purple_haze]

@Ryder wrote:

@Kemisten wrote:

Kör man hydro däremot så är det så få vätejoner i sig i vattensystemet, så det lär vara som att balansera en pingisboll på en plan yta i rörelse….

Hahah.. skön jämförelse! Stämmer rätt bra Tur är så kan man tillsätta buffertar till vattnet i form av karbonat, vilket i sin tur ger högre pH men har man väl korrigerat ner det så stannar det där lite längre.

Mycket bra inlägg Kemisten. Jag röstar för en KLISTRING!

Vad är det för skillnad på Karbonat och Bikarbonat?

Kanske är en dum fråga, men jag är inte helt med i matchen när det gäller kemi.. Inte ens när det handlar om vanlig högstadie-kemi..

Bikarbonat (bakpulver) är ju väldigt lättillgängligt och ämnet har en ph-höjande effekt om jag inte har helt fel..
Med andra ord: Kan man använda sej av detta, när målet är att höja jordens ph, utan att för den skullen ha ihjäl spenaten? Är själv väldigt skeptisk då jag får för mej att salt är en av byggstenarna i bikarbonat (kemiska namnet är ju natriumvätekarbonat, enligt etiketten på burken som jag har. Natrium är väl salt? Eller är jag fel ute nu?).

Kan någon som är insatt reda ut detta, så vore det tacksamt! (även om någon isf kan ge en hint om hur mycket och på vilket sätt man bäst använder det)… Om det nu är användbart, vill säga…

[baralillajag]

Bikarbonat innebär bara att du har ett salt där en metall har bindning till två karbonatjoner. Borde funka fint för att höja ph.
OBS salt syftar till jonbindning och skall inte förväxlas med koksalt.
Na är en metall….med jonbindning till klor så blir det koksalt.
Man bör inte få klor i sin odling för då bildas bla koksalt men även andra liknande ickke önskvärda klorsalter….. medans natrium, kalium, kalcium, magnesium är helt ok.

Själv använder jag aska för att höja Ph, funkar bra och ger plantorna en mängd ämnen de behöver.

[purple_haze]

@baralillajag wrote:

Bikarbonat innebär bara att du har ett salt där en metall har bindning till två karbonatjoner. Borde funka fint för att höja ph.
OBS salt syftar till jonbindning och skall inte förväxlas med koksalt.
Na är en metall….med jonbindning till klor så blir det koksalt.
Man bör inte få klor i sin odling för då bildas bla koksalt men även andra liknande ickke önskvärda klorsalter….. medans natrium, kalium, kalcium, magnesium är helt ok.

Själv använder jag aska för att höja Ph, funkar bra och ger plantorna en mängd ämnen de behöver.

Tack för ett bra svar.

Duger vanlig aska från en vedpanna, som eldats med björk, gran etc? Är det lätt att överdosera med aska, då den väl är ganska rejält basisk?
Jorden jag använder är Weibulls proffs blomsterjord och dess ph är mellan 5.5-6.5 enligt tabellen på säcken. Hur mycket aska skulle du rekomendera att man använde per liter jord. (på ett ungefär, 1 dl, mer eller mindre?)

[Delta-9]

När vi mäter pH, mäter vi koncentrationen av väte (H +) joner i bevattningsvatten eller jord (närings) lösning. Som en riktlinje är vatten för konstbevattning oftast bäst om dess pH-värde ligger mellan 5,0 till 7,0. Måttet av alkalinitet ger oss vattnets förmåga att neutralisera surhet. Nivån på bikarbonater, karbonater och hydroxider i vattnet avgör dess alkalinitet. Det önskvärda alkalitetIntervallet för bevattningsvatten är 0 till 100 ppm karbonater, med 30 till 60 ppm optimalt för de flesta växter.

Närhelst du testar vatten som ska användas för bevattning, bör du alltid inkludera mått av både pH och alkalinitet. PH-test i sig inte ger någon indikation på alkalinitet. Vatten med höga halter av bikarbonater eller karbonater (hög alkalinitet) har alltid ett pH-värde> 7, medan vatten med högt pH inte nödvändigtvis har hög alkalinitet. Detta är ett mycket viktigt begrepp eftersom hög alkalinitet utövar mer betydande inverkan på växtnäring och fertiliteten hos växtmedium än pH.

Hög pH-bevattning orsakar normalt inga problem så länge alkaliniteten är låg( vanligt hos regnvatten). Eftersom högt-pH vatten med låg alkalinitet har liten förmåga att neutralisera surhet, kommer dess effekt på medium-ph att vara minimala.
Anledning till större oro finns i situationer där du måste använda vatten med både högt pH och hög alkalinitet för bevattning, vilket orsakar pH i odlingsmediumet att öka markant, allteftersom jorden åldrar. I Om vattenanalysen visar att det är alkaliskt, kan du behöva minska tillägg av föreningar som innehåller Ca eller Mg p.g.a utspädd lösning av kalksten i vattnet. Ju mindre behållare – desto allvarligare situation, eftersom små mängder jord erbjuder mindre buffert till pH-förändringar.
I högalkaliska situationer, kan du ofta förvänta dig Ca och Mg brister tillsammans med mikronäringsämnen-brister (både verkliga och antagonistiska)