Odlingstankar med cthullu.

[cthullu]

[fortsatte bakterienördandet över pm med fundamentalist]

..

länge sedan jag skrev något i den här tråden, men nu tänkte jag göra en liten återkoppling till när jag tidigare inlägg när jag visade hur man direkt i krukorna kan tillverka egen finfin kompostjord av papper och matrester samtidigt som man odlar i dem.

Jag samodlade alfalfa och solros i krukorna, men inte så intressant i detta sammanhang, men stumparna ni ser i jorden är avklippt alfalfa + rötter. (använder både solroser och alfalfa som gröngödsel / jordförbättrare, ja shit, så nördig att jag t.om i ganska stor utsträckning själv odlar materialet jag tillverkar min egen jord av haha)

först kan man se hur pass mycket det har sjunkigt ihop under förvandlingen..

Sen har jag skurit upp den på mitten så vi ska kunna titta inuti, inte ett spår av gucket jag varvade ner som en lasagne när jag fyllde krukorna, bara riktigt fin kompostjord nu…

som jag skrivit innan, bara återanvända och upprepa år efter år

[cthullu]

Återkoppling till tidigare inlägget om hinken med en tygbit över för att hålla ohyra borta -> tyvärr var jag lite för entusiastisk med att mata den så blev för bra fart -> värmen steg rejält -> maskarna i den dog. Men annars funkade det bra.

Återkoppling till inlägget om att tillverka näring med jäsning ist. f. syresättning, nog funkade det och blev krut i sörjan, men helvete vad det luktar om man gör så, så kanske ingen hit för inomhusbruk. (samma process som när man gör nässelvatten)

—
Vet inte riktigt om jag borde editera in senare uppföljningar direkt i orginalinläggen eller posta nya inlägg så här hmm.

[Wayne]

Eftersom du ställde en fråga så svarar jag Bill kan väl kanske rensa efter du fått svar från de som följer tråden? Ifall du orkar, Bill, lämna gärna ett avtryck så andra kan se ifall det är okej.

Jag tycker du ska posta nya inlägg, orkar du kan du ju även editera in dem i första inlägget men det är för lätt att missa ifall du bara gör så.

[billball420]

Uppdatera gärna med nya poster. Annars lär uppdateringarna missas. Finns andra synpunkter kan ni lämna dem nu, så rensar jag sedan.

Sisu4life: Du hamnade i Soptunnan direkt. I U utgår vi från att all läsning är intressant och avhåller oss från snickesnack.

[cthullu]

…”and now over to something completely different” – Biodynamisk odling.

Snubblat över kommentarer på forum och i media om biodynamiska produkter vilket är något som jag hakar upp mig på.

De flesta vet inte vad det egentligen innebär, många verkar förväxla det med ekologisk odling, men så här ligger det till

Ja, biodynamisk odling är alltid ekologisk.
Men den har även massa kopplingar till religiöst humbug och har en mycket nära koppling till homeopatin. Med “nära” menar jag samma upphovsman i botten med samma ej i test påvisbara principer om utspädningar, massa snack om andevärldar och astrologi.
Ordet “biodynamisk” är vidare trademark skyddat, och givetvis skall du alltså bli certifierad för att få kalla dina gröder för biodynamiskt odlade. Att det kostar en slant tar jag för givet… men har någon prisuppgifter skulle det vara roligt att veta.

Inga tester har någonsin kunna påvisa en påvisbar förbättring på något sätt mellan biodynamiskt odlade saker jämfört med “bara” ekologiskt producerade.

Om man gillar grundtankar om att se hela kretslopp osv finns det massa andra saker som t.ex. natural farming (fukuoka) och permakultur att ta till sig, där saker är baserat enbart på verkligheten utan flummet.

Och som ytterligare grädde på moset:

tar man ytterligare ett steg utåt och tittar på antroposofrörelsen (i Sverige ibland sektklassad!) hittar man även egna grundskolor med Waldorfpedagogik och som tidigare nämnt homeopatin.

Att pedagogiken/skolorna ger våra barn en konkurrensnackdel kan jag personligen intyga efter att i unga år spenderat lite tid där som tack och lov gick att ta igen.

Homeopatin tog sig fugelsang en dust med i media i somras.

Och biodynamiska odlandet fallerar alla objektiva tester som gjorts, men inte dåliga grejor heller, men man får se det som extra dyrt ekologiskt odlat med massa verkningslöst humbug och ritualer omkring.

[fl]

Hej cthullu.

Förbannat lärorik tråd, tackar för den. Biodynamisk odling har jag provat på när jag hade praktik på ett växthuskooperativ, det var ju såklart lärorikt men deras dogmatiska syn på odling var lite väl för min smak med alla kiselpreparat och det heliga virvlandet i vattnet. Trevliga människor men lite ‘speciella’

Jo en fråga ang. maskkomposten för hemmabruk. Hur mycket C brukar du ha i förhållande till N? Jag har hört C/N 20/1 och det låter ju rätt saftigt med kol, även om polysackariderna är största källan för mikroorganismerna. Hur gör du?

Må väL!

[cthullu]

Hejhej. Rekommenderad kol:kväve ratio brukar vara ända uppe i 30:1 tillochmed,
men det innebär i praktiken alltså ungefär 50-50 “brunmassa” vs “grönmassa.” eftersom precis allt organiskt uppbyggt redan innehåller mycket kol oavsett om det är kväverikt eller inte.

Hittade denna tabell därute på nätet någonstans:

C/N

Köttrester 2:1
Isbergssallad 13:1
Matavfall 15:1
Gräsklipp 20:1
Potatis 23:1
Frukt/Grönsaker 30:1
Torvmull 50:1
Löv 50:1
Halm 50:1
Multnat sågspån 200:1
Färskt sågspån 500:1

Själv försöker jag ha i så mycket kolmassa som den verkar kunnas omvandla – det är ingen exakt vetenskap, och inte precis brist på dagstidningar och liknande av bra papptyp som dimper ned i hallen vare sig jag vill eller inte…

[fl]

Godkänt, tack för tabellen.

cthulu wrote:

Själv försöker jag ha i så mycket kolmassa som den verkar kunnas omvandla – det är ingen exakt vetenskap, och inte precis brist på dagstidningar och liknande av bra papptyp som dimper ned i hallen vare sig jag vill eller inte…

Jo det gäller ju att hålla lite koll på fukten i komposten. Är det för blött och syrefattigt så brukar jag ösa på med C, spån eller tidningspapper.

Tack för svaret

[cthullu]

Fick för en tid sedan en pm förfrågan om vilken färdig flytande köpenäring som jag rekommenderar om man vill odla organiskt.

BioCannas BioFlores direkt avråder jag ju från och BioBizz verkar ju “ok” men lånt ifrån optimal, men vi snokade fram General Organics produktserie vilken på pappret var mycket lovande, både i förhållande till ratio och att de verkar ha lite mer koll och seriösa produkter i allmänhet för organic-nördar som inte vill/kan tillverka allt själv.

Antar att det finns fler medlemmar som kanske är intresserade av sådant men inte vill pyssla själva så alltså är just nu mitt starkade tips.

Utvärdering pågår nu av flaskan GO BioThrive Bloom, så den medlemmen får väldigt gärna återkomma senare med rapporting av praktiska resultat till oss alla, antingen här eller i en ny tråd någonstans

/ps anledningen att jag tipsar såhär är inte för att jag skulle vara mutad, utan för att det verkar finnas ett gunuint intresse men dåligt utbud för färdig organisk näring, och detta märke som verkar kunna leverera då förjänar lite uppmärksamhet och jag inte hade hört talas om dem innan /ds

[cthullu]

Ok, har ju mer eller mindre lovat att skriva en liten odlings “överkurs”….

Den är inte klar ännu, man har ju alltid tidsbrist och allt tar längre tid än man tänkt sig, men har iaf fått ihop ganska mycket stoff hittils inom alla områden, men vill få till det bättre med hur de olika sakerna hänger ihop och en bra pedagogisk röd tråd genom det hela så sitter och håller och sliper på det fortfarande.

MEN hursomhelst, för att sporra mig själv att bli klar någongång postar jag nu en delmängd av det som jag är känner är ganska klart.

Detta inlägg kommer alltså editeras ett antal ggr och fyllas ut.

—-

Grundläggande kemi

Joner

En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
En negativt laddad jon kallas för anjon, och en positivt laddad jon kallas för katjon.

Den minsta/enklaste jonen är protonen, som alltså är en vätejon med positiv laddning, H+.

Ca, K, Mg, NH4, Fe, Cu, Zn, Mn är de mest intressanta katjonerna, och
NO3, H2PO4, HPO4, SO4, H3BO3, MoO4 är de mest intressanta anjonerna vid odling, eftersom de är eller innehåller viktiga näringsämnen.

Ämnen som är sammansatta av positiva och negativa joner kallas salter (jonföreningar).

pH värde

pH är ett logaritmiskt mått på surhet. Lösningar som har pH 7 (vid temperaturen 25 C) kallas neutrala, lösningar med lägre kallas sura, och högre basiska.
Eftersom skalan är logaritmisk med bas 10 innebär det att varje stegs skillnad i pH skalan betyder 10 ggr så sur/basisk som tidigare steg.

Lite förenklat kan vi betrakta det som en balans mellan vätejonen, H, som är en katjon och hydroxidjonen, OH, som är en anjon.
Denna balans kan skrivas pH + pOH = 14, och för en neutral lösning är alltså pH = pOH och båda är 7.

Salter

Rena klumpar av joner som t.ex. Natrium (Na) existerar inte i naturen, istället dras
negativt och positivt elektriskt laddade partiklar till varandra och klumpar ihop sig så nettoladdningen blir noll.
Dessa jonföreningar kallas vi för salter.
Typexemplet är väl natriumklorid NaCl (koksalt) som består av katjonen Na och anjonen Cl.

I fast form bygger salter upp kristaller i ett strikt mönster.
I lösningsmedel dissocierar jonerna, och rör sig mer oberoende av varandra.
Det intressantaste lösningsmedlet inom odling är givetvis H2O, dvs vatten.
Slänger du i lite saltkorn av t.ex. magnesiumsulfat (MgSO4) kommer det att lösa sig i vattnet, och då har Mg och SO4 jonerna separerat från varandra och simmar runt mer fritt i vattnet.

Lösningar av salt i vatten, t.ex. näringslösningen du blandar ihop och ger plantan, kallas elektrolyter.
Elektrolyter leder elektricitet och mäter man hur bra den gör det har man ett mått på hur mycket salter det finns däri, och det är precis detta man har en EC mätare till.

Diffusion

Hydrodiffusion är den spontana spridningsprocess när salter i en lösning utbreder sig och bildar en jämn koncentration i hela utrymmet.
Om du t.ex. droppar några droppar med koncentrat i en stor bägare kommer koncentratet snabbt sprida ut sig tills dess att hela bägaren har samma koncentration/spädning.
För att intuitivt förstå kan vi säga att vi har ett saltkoncentrat med färgen mörkblå och om du alltså droppar i några droppar av det blåa koncentratet i en bägare med en liter vatten, så kommer det ringla runt lite som blå rök i bägaren men ganska snabbt har du en jämt svag blåaktig färg i hela bägaren.
“Naturen eftersträvar jämnvikt” är ett gammalt citat som passar bra in här.

Osmos

Om vi tar samma bägare som i diffusionsexempet, men vi stoppar ned en vägg som delar begaren i två kammare.
Vi kallar i fortsättningen väggen för membran istället och vi borrar upp massa små hål i den.
Vi droppar sedan lite av den mörkblå saltlösningen på bara ena sidan av membranet och observar hur diffusionen efter en stund igen gjort hela glaset svagt ljusblåfärgad.
Jonerna har alltså vandrat genom membranet och skapat samma koncentration på båda sidorna.
Man kan se det som att de från början olika koncentrationerna skapade olika tryck på olika sidor om membranet och diffusionen kan nu förklaras som en slags tryckutjämnning.

Nu gör vi om experimentet, men vi använder ett membran som har så små hål att det inte släpper genom de stora jonerna i saltkoncentratet, men däremot är
hålen tillräckligt stora för att släppa genom vattenmolekyler.
Ett sådant membran kallas semipermeabelt, och det första membranet som släppte genom allt kallas permeabelt.

När vi nu droppar i det mörkblå koncentratet händer nåot märkligt. Eftersom jonerna inte kan passera genom är enda sättet att börja utjämna koncentrationen att
vatten passerar åt andra hållet istället och börjar späda ut saltkoncentrationen.

Tryckutjämningen kan alltså ske antingen genom att joner går mot den sidan med svagare koncentration (diffusion) eller genom att vatten går mot den sidan
med starkare koncentration (osmos).

Det innebär att ena sidan är ljusblå och har en vattenyta ovanför andra sidans vattenyta (eftersom vatten strömmat åt det hållet), samt att anda sidan fortfarande
är helt genomskinlig eftersom det fortfarande bara är vatten där och har en vattenyta som är på en lägre nivå!

Eftersom koncentrationerna aldrig kommer bli lika (hur mycket vi än spär ut sidan med salt kommer den aldrig få koncentration noll vilket den andra sidan har) kanske man
kan tro att allt vatten kommer passera dit, men så är inte fallet utan beroende på hur stark koncentrationen är kommer en viss mängd vatten tryckas över sedan stannar processen. Det beror på att sidan med mer vatten får ett högre “vanligt” tryck och tillslut orkar inte det osmosen pressa dit mer vatten.
De olika trycken hamnar då i jämnvikt.

Omvänd osmos är när man utgår från denna situation med en saltlösning på ena sidan och rent vatten på andra sidan och sedan tar man och rubbar jämnvikten och ökar vätsketrycket på sidan med saltkoncentrationen mekaniskt genom att helt enkelt pressa ned ytan med någonting.
Då kommer vattenmolekyler passera tillbaks genom det semipermeable membranet (salterna kan fortfarande inte passera såklart) och det osmotiska trycket ökar tills det
ökat lika mycket som vi pressar på andra sidan. Och voila, så producerar en RO maskin rent vatten!

Osmotiskt tryck är det tryck som en vätska, som är skild från destillerat vatten med hjälp av en semipermeabel vägg, måste utsättas för, för att det inte genom osmos skall ske ett nettoflöde av vatten in i vätskan.

Alltihop sammanfattat till en enda mening: Om ett membran är genomträngligt för vätska men inte för de salter som finns i vätskan (semipermeabelt), så kommer vätskan att strömma genom membranet till dess att osmotisk jämvikt uppstått.

Grundläggande växtfysiologi

Ljus

Förutom att bidra med energin till fotosyntesprocessen (våglängder 400-700 nm) så reglerar ljuset en del andra saker,
kvaliteten på ljuset påverkar hur mycket plantan vill sträcka på sig och i vilken riktning, ljus-mörker perioder sätter igång blommning osv.

Plantors förmåga att känna av kvaliteten på ljuset och nattens längd (fotoperioden) sker genom ett ljuskänsligt blågrönt pigment, fytokrom.

En hög andel rött ljus (600–700 nm) aktiverar fytokromet som i sin tur stimulerar knoppskjutning, fortsatt tillväxt, avhärdning, frögroning etc.
En hög andel mörkröd färg (750 nm – nära infraröd) samt många timmar mörker per dygn inaktiverar fytokromet, vilket stimulerar knoppsättning, tillväxtavslutning och uppbyggnad av härdighet.

Häri ligger en stor del av hemligheten om varför t.ex. en HPS triggar igång blommningen snabbare och kraftigare än en MH.

Fotosyntes

Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen tillverkar energirika syre- och kolhydratmolekyler av koldioxid och vatten. Fotosyntes i växter försiggår i kloroplasterna i bladen på dagen med användning av solljuset.

6 H2O + 6 CO2 + energi (ljus) -> C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2

Beskrivningen av den kemiska reaktionen är starkt förenklad jämfört med den faktiska processen som äger rum i kloroplasterna. Koldioxiden binds i själva verket genom en lång process med en rad katalysatorer och kemiska reaktioner i flera olika steg i mellanleden. Denna reaktionssekvens kallas Calvin-cykeln.

Hastigheten av fotosyntesen regleras främst av mängd ljus.

I växtens ämnesomsättning bildas sedan andra kolhydrater och ämnen som behövs för att bilda proteiner, lipider och nukleinsyror av druvsockret.

Respiration

Cellandningen, även kallad respiration, omvandlar kemisk energi i socker och syre till kemisk energi i ATP.
ATP är en form som cellen kan använda direkt i de flesta av de processer som kräver energitillskott.

C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2 -> 6 CO2 + 6 H2O + energi (ATP)

Även denna beskrivning är extremt förenklad, egentligen består cellandningen av delprocesserna glykolys, citronsyracykeln, elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering.

Växten andas dygnet runt och hastigheten ökar ju varmare det är upp till en kritisk punkt på ca 40 grader då andningsenzymerna förstörs.

Kompensationspunkt

Den observante ser nu att fotosyntesen och cellandningen nästan är varandras exakta motsatser, med den stora skillnaden i att i fotosyntesen är energin som upptas i form av infallande ljus, och i cellandningen är energin som frigörs lagrad och kvar inuti växten i form av ATP molekyler vilka kan transporteras runt inuti växten och användas där de behövs till skillnad från ljusenergin som bara kan användas till fotosyntesen och givetvis bara där ljuset träffar plantan.

Den så kallade Kompensationspunkten infaller när fotosyntes och cellandning är i balans med varandra. Vid kompensationspunken sker det dock ingen tillväxt, eftersom fotosyntesen måste vara större än andningen för att växten skall ha ett nettoupptag av CO2 – en planta kan inte bygga växtmassa på bara ovandlad energi.

Här är alltså förklaringen varför växters tillväxt stannar av helt och inte bara växter långsammare och långsammare vid svagare belysning.

Transpiration

Är inom botaniken det avgivande av vattenånga som sker främst via klyvöppningarna (stomata) på bladen.
Växterna reglerar detta genom att öppna och stänga klyvöppningarna efter behov.

Den mängden vattenånga som teoretiskt kan avges via transpiration beror helt och hållet på yttre atmosfäriska faktorer.
Varm och torr luft som är i rörelse, ökar den potentiella transpirationen, medan kall, fuktig och stillastående luft minskar den.
I vattenångemättad luft (100 % relativ luftfuktighet) är den potentiella evapotranspirationen obetydlig och ersätts ofta av guttation (dagg).

Själva drivkraften för transpirationen är skillnaden i vattenpotential mellan atmosfären och markvattnet i rotzonen och
den faktiska transpirationen är helt beroende av att det finns växttillgängligt vatten i rotzonen.
Om detta saknas, stängs klyvöppningarna på grund av vattenbrist i växten och den stomatära transpirationen avstannar helt och hållet.

Riklig tillgång på växttillgängligt markvatten leder däremot till ökad transpiration, eftersom klyvöppningarna öppnar sig vid riklig tillförsel av vatten.
Klyvöppningarna öppnas dock bara vid solljus vilket innebär att transpirationen är högre på dagen än på natten.

Transpirationen är en viktig delprocess i hur en planta “drar” i sig vatten, dessutom kan växterna reglera bladytans temperatur under varma och soliga dagar då
avdunstande vatten har en kylande effekt. (plantorna “svettas”!)

Av den totala mängd markvatten som plantan konsumerar under sitt liv, står transpirationen för mer än 99 %.
Resten går åt i olika biokemiska reaktioner (t.ex. fotosyntesen) samt för att upprätthålla det tryck som växtcellens cellsaft utövar på cellväggen.
Detta tryck, turgortrycket, bidrar till styvheten hos örternas blad och stjälkar och sker via osmos.

Vatten

Fotosyntesens slutprodukter lagras i växtens blad eller löses upp i vatten och transporteras till andra växtdelar.
Vattnets uppgifter i växten är att vara en råvara för fotosyntesen, en mellanprodukt för biokemireaktionerna, ett lösningsmedel, en mellanprodukt för diffusion, ett ämne som hydrerar joner och polära molekyler, ett ämne som ger upphov till kapillärkraften som möjliggör osmos och en temperaturutjämnare.

Luftfuktighet

Luftfuktigheten påverkar både transpirationen från plantorna och evaporationen från odlingssubstratet.
För att beskriva luftfuktigheten använder man sig ofta av begreppen RH (relativ luftfuktighet) och VPD (Vapor Pressure Deficit).
Den relativa luftfuktigheten beskriver hur mycket vatten luften innehåller i förhållande till maximalt vatteninnehåll.
Vid hög temperatur kan luften hålla mer vatten än vid låg temperatur.
I odlingsutrymmet innebär detta t ex att man under natten när temperaturen är lägre får en högre relativ luftfuktighet, kanske upp mot 90 %.
När temperaturen sedan stiger på dagen kommer den relativa luftfuktigheten att sjunka.
Luften hinnehåller dock fortfarande samma mängd vatten men plantorna upplever en större skillnad i vattenpotential mellan skott och rot.
Den rekommendation som gäller under groningsfasen är att den relativa luftfuktigheten bör ligga på 70-80 %.
Under tillväxtfasen bör man sträva efter en lägre relativ luftfuktighet, 50-70 %, eftersom alltför hög luftfuktighet gynnar utveckling av mögel, svamp och mossor.
Under blomfasen bör man av samma anledning ha ännu lägre, ca 40% då feta kompakta buds är mycket mottagliga för mögel.
Trots dessa rekommenderade värden fungerar det ofta bra att odla med mycket lägre RH.

Grundläggande näring

Växtnäring är grundämnen som är nödvändiga för växtens tillväxt och utveckling.
16 grundämnen räknas till växtnäring.

Av kol, syre, väte, kväve, fosfor, svavel, kalium, kalcium och magnesium behöver växterna större mängder,
därför kallas dessa ämnen makronäringsämnen.
Av de s.k. mikroämnena behövs mindre mängder och dessa ämnen är järn, mangan, koppar, zink, molybden, bor och klor.

N, P, K, Ca, S och Mg behövs för växtens produktion av äggviteämnen, klorofyll och DNA samt för cellens energiproduktion och för att upprätthålla osmosbalans i växten.
B, Cu, Zn, Mo, Se, Fe och Cl är livsviktiga för många enzymfunktioner.

Växterna kan ta upp näringsämnen enbart i vissa kemiska tillstånd.
Kol och syre tar växten upp som gasformiga molekyler i form av koldioxid och syrgas.
Väte och metallerna tas upp ur vatten, och är då i form av katjoner.
Molybden är ett undantag för att den tas upp i form av en anjon.
Även de flesta icke-metallerna tas upp i form av anjoner.
Kväve (N) kan upptas i tre former, som anjonen nitrat (NO3), som katjonen ammonium (NH4) eller som amin (NH2).
Bor fås från jorden i form av borsyra och svavel som sulfatjon (SO4).

Rotstruktur

Hos tvåhjärtbladiga växter som hampa består rotsystemet av en kraftig huvudrot (pålrot/tapprot) med sidorötter.
I verkligheten styr sökande efter vatten och näring och inte enbart genetiken hur rotsystemet växer på grödor och träd.
Det är ju alltså välkänt att hampa bildar en tapprot, men i ärlighetens namn om du tittar i en välvattnad kruka – hur massiv tapp ser du egentligen?
Men du ser fruktansvärt mycket tunnare rötter överallt.
Sedan kan du jämföra det utomhus där rotsystemet skickat en _massiv_ tapprot flera meter ned till grundvattnet…
Nåväl, ytterst på de unga rötterna finns mycket tunna fina rothår vilka är en slags utskott på det yttre lagret av celler i rötterna.

Varje rotcell, precis som alla djur och växtceller, är omgiven av ett semipermeabelt cellmembran som reglerar flödet av joner och molekyler in i cellen.

Cellmembranet består framförallt av lipider, eller på vanligt språk fett.
Dessa fetter påverkar vilka ämnen som kan passera in och ut ur cellen.
Många vattenlösliga substanser som inte är lösliga i fett, som t.ex. många joner och socker, kan inte passera.
Det kan däremot vattenmolekyler samt fettlösliga molekyler som syre, koldioxid, vissa hormoner och alkohol.

Mellan fettmolekylerna i cellmembranet finns proteiner med olika funktioner.
Kanalproteiner bildar kanaler genom cellmembranet varigenom olika ämnen kan passera in i eller ut ur cellen. Det finns flera typer av kanalproteiner.
Transportproteinerna fungerar som energikrävande pumpar (energi i form av ATP) för olika ämnen genom cellmembranet. Processen kallas aktiv transport.
Vissa kanalproteiner kan hjälpa olika ämnen att diffundera in i eller ut ur cellen genom faciliterad diffusion.

Rötternas mekanismer för att uppta näring

Värt att notera nu från föregående stycke är att så kallade boosters med socker “plantan behöver” är alltså lite snakeoil varning, plantan kan inte uppta socker om det inte finns specialanpassade transportkanaler för det vilket är ytterst tveksamt då det naturliga är att plantan istället skapar sitt socker själv, utan det är snarare bakterier som äter socker och sedan kan plantan i viss mån indirekt tillgodogöra sig en del.
Vissa hormoner däremot kan plantan alltså ta upp!
Också värt att speciellt notera är skillnaden på upptag av vatten och joner, det är alltså INTE så att näringen bara följer med vattnet när plantan “suger i sig” vilket är en extremt vanligt förekommande missförstånd. Detta kan man t.ex. notera i en hydro där plantan via hög transpiration kan förbruka mycket mer vatten än näring och EC stiger när vätskenivån sjunker.

Näringen upptas som tidigare angett i form av joner, och detta sker genom 3 mekanismer: diffusion, facilitterad diffusion och aktiv transport.

Rötter och osmotisk potential

Katjonsutbytes kapacitet, CEC

Organiskt material

Torv

—-
För att undvika att denna tråd blir kladdig får man gärna komma med eventuell feedback eller bäner om förtydliganden eller förslag via pm istället för direkt i tråden.

[DR-TRYPTAMIN]

kort fattat djuppppppppp men bra

[cthullu]

[Botan]

Okej jag fortsätter snackisen om maskvattnet här ^^,
Som du skrev så hade folk skrivit om ideér till ditt experiment med maskvattnet innan det hade visat något säkert resultat men som en av dina testare skriver:

“Ok kan nog konstatera vid det här laget att maskvatten och semihydro inte var en så lyckad kombination. Tror att maskvatten kan vara bra att ge precis i början när de ska utveckla rötter men sen funkar det inte riktigt. Båda damerna kommer i forts få Hesi.”

så tänkte jag bara eftersom det är ett litet experiment så tänkte jag att du kanske skulle prova med stallgödsel (Om du hade fått tillgång till det gratis osv.) eftersom du skrev i någon tråd att de va lite låga Kalium och fosfor halter i maskvattnet (har jag för mig)
därav att det kanske skulle funka bättre som veggnäring än för blom.

Men som den testaren skriver så känns det lite konstigt om det skulle funka bäst som “rot näring” när den är så rik på kväve.
Om man kollar på Gold labels Roots t.ex så innehåller den inge kväve alls
och den ska vara för just rotstimulation?

[cthullu]

alright, ska utveckla mig lite mer.

om du jämför dudins odling med de som odlar i jord så ser du en _enorm_ skillnad i hur det gick för honom och de bilder jag fått i feedback och postat samt den skriftliga feedback jag fått. Hans planta växte dåligt och mådde inte bra, medans jordodlarna skrivigt om hur bra plantorna omedelbart reagerade väldigt bra, vi pratar typ redan timmar / första dygnet. De har varit väldigt positiva och ibland lyriska medans dudin blev tvungen att helt avbryta.

Av det kan vi dra slutsatsen att dudins stora problem troligen inte riktigt beror på näringsinnehållet i sig utan något annat.

Jag ser just nu två möjligheter på “något annat”

1) Det faktum att han har en passiv hydro och inte odlar i jord

Det kan t.ex. vara så att en del näring är bunden i extremt små humuspartiklar och därmed inte blir tillgängliga för rötterna i hans hydo (blandningen skiftar färg om den står några timmar -> partiklarna sjunker till botten)
I jord kommer dessa hamna överallt i jorden, eventuellt interagera med själva jorden. samt rötterna kommer åt den och kan byta till sig näringsjonerna genom att överlämna en kvävejon och peta loss/byta mot näringskatjoner.

Näringar baserade på bara kemiska salter skiljer sig i princip bara med sitt buffringsvärde
mellan jord och hydro, men det är en helt annan femma med organiska och biologiskt aktiva näringar törs jag påstå. Många sådana jordnäringar är direkt olämpliga för hydro
(kan bland annat börja ruttna och grejor) därav var ett av originalkraven på testodlarna att de odlade i jord, men han hörde av sig och ville testa och jag tänkte varför inte, kul att pröva.

2) Dosering.

Hans planta stod alltså dygnet runt i 1:200 spädning, något som inte ens blev riktigt bra i jord i längden (som är mycket mer förlåtande) om man gav en shot varje dag, utan man bör låta dem vila lite emellan för att undvika för mycket av det goda. (mer om det nedan)

Angående rotutvecklingen har den med största sannolikhet inte med kväveinnehållet att göra som du säger.
En förklaring kan vara triacontanol innehållet, ett hormon som även är en alkohol och troligtvis flyter runt i hydron bättre utan att binda sig för hårt till humus eller fulvosyror.
Det är sådana saker “root boosters” och liknande innehåller, och även mitt maskvatten då jag alltså siktar på att det ska vara helt komplett på alla sätt och därmed motsvara en hel produktserie och inte bara en flaska veg eller blom.

Hursomhelst iom att hans test i hydro har totalt anorlunda resultat än jordodlarna så kan vi inte använda hans test som något underlag för att bedöma maskvattnet, annat än förstärka den initiala åsikten att det är något man nog ska använda i jord och inte i hydro.

—

Alright, lämnar hydron,

Sen annars angående näringsinnehållet, du kan räkna kallt med att det innehåller en hel del fosfor och kalium (troligtvis mer fosfor än kalium), men den är tung på kväve, dvs mycket i förhållande till de andra, samt kvävet är på NH4 form och inte på NO3 form.

Plantor reagerar lite annorlunda på en snyting av NH4 formen än NO3 formen.
NO3 formen ger lite mer klassisk saltbränna medans NH4 formen inte är lika skadlig i sig men kan ge Ca lockout!

Att den är tung på NH4 form var ganska tydligt på mina tomater.

Jag har också noterat efter användande på 4-5 olika sorters plantor att det verkar
fungera bättre om de får vila lite emellan doseringarna än just daglig tillförsel.
Även om man justerar ned dosen motsvarande vid daglig tillförsel!

Min spekulation om varför:
NH4 upptas snabbare än P och K vilket gör att om man inte tillför nytt maskvatten hela tiden utan låter dem vila på vatten emellan mår de bättre än om man tillför det dagligen, även om man ger en större dos. Efter den absorberat den initiala snytingen har ration planat ut lite mer är min förklaring.

—

Stallgödsel är inte intressant då det skulle bli en tillverkning med endast för ändamålet kostsamma (möda eller pengar) tillsatser, och i mina ögon fusk när det gäller denna näring.

Maskvattnet inte bara handlar om att skapa en bra näring även om det kanske
är det enda viktiga för en utomstående som bara vill ha något plantorna växer av.

Jag kan redan skapa en bra näring med tillsatser och jag har pysslat med det redan under lång tid (åratal) och det är avklarat….
Först tröttnade jag på att modifiera eller göra egna saltnäringar och gick över till organiskt och en helt ny värld med enormt många möjligheter öppnade sig åt alla håll.
Efter att ha utforskat / testat lite hit och dit olika sätt (fortfarande intressant) så håller jag mest på med just detta nuförtiden.

Näringar som bara är skapade för att få det att växa som in i helvete och där jag godtar tillsatser så är ett av mig beprövat exempel på grundrecept:

Lite maskkompost i en hink, vatten, syrepump, en msk sojamjöl och en msk bovete mjöl, bubbla 24 timmar klart, en fin brun fradga uppstått, späd med vatten och vattna, växer helt galet och stallgödsel skulle inte förbättra den mixen men jag får lättare tag på de nyss nämnda tillsatserna.

Sedan kan man leka och utöka tillsatserna med t.ex. mjöl gjort på hampafrön, sjögräs och vad man nu vill. Skrivigt om många olika sätt att skapa egen organisk näring i mina trådar. Tittar du längre upp här hittar du flera.
Du kan även hitta stallgödsel nämnt av mig många ggr här och var (kogödsel är kanon för hampa)

Men om man ska återgå till restriktionerna och maskvattnet så är t.ex. stammarna från tomatplantor kaliumrika (jag kan producera), bananskal är det (avfall) och egentligen alla fruktskal så det finns sätt att höja den halten. Äpplen har en redan färdigt bra ratio av N P och K för hampaodling. Jag äter ganska mycket frukt nuförtiden så min hobby har säkert
gett mig en bättre diet haha. Ett misstag jag gjort förut är att ha väldigt mycket kaffe vilket
innehåller bra med kväve, halvbra med fosfor och mycket dåligt med kalium. Så en annan förbättring av ration är såklart att sluta ha i massa kaffe. (den typen kompost är säkert bättre utomhus på lerjordar som redan innehåller rätt ok med kalium)

Att ha i riktigt mycket brunmaterial bränner nog ut mer kväve också, att se till att komposten verkligen är ordentligt klar sänker kvävehalten också. (jmf. färsk stallgödsel med komposterad “färdigbrunnen”)

[Botan]

Aa jag håller med om båda dina hypoteser om varför det gick som det gick i hydro.

“Stallgödsel är inte intressant då det skulle bli en tillverkning med endast för ändamålet kostsamma (möda eller pengar) tillsatser, och i mina ögon fusk när det gäller denna näring.”

Hur menar du med att stallgödsel skulle kosta möda eller pengar?
Det låter bara som lite lathet om det hade funnits en bonde 15 min ifrån som du hade kunnat hämta av, det skulle h*n nog inte ta betalt för skulle jag kunna tänka mig.
Men jag förstår hur du menar med att det ska finnas hemma och så. Men jag har svårt att komma på något på rak arm som man har hemma när man bor i stan som är organiskt med dom krav och effekt du vill ha
Men som jag har sagt så hoppas jag att du får till de

“Maskvattnet inte bara handlar om att skapa en bra näring även om det kanske
är det enda viktiga för en utomstående som bara vill ha något plantorna växer av”

Vad vill du göra med de då?
vad är dina framtida planer med maskvattnet?
Vilka funktioner ska de ha?
och vad är det som behöver justeras från idag?