Mediaträning för cannabisaktivister

[BigBanana]

Åhh den här tråden kan bli bra….

[RodTjur]

Till att börja med tror majoriteten av svenskarna på myten om cannabis som inkörsport, det är något vi måste ändra på till en början, sen måste man knäcka alla andra myter om cannabis för att få folket att förstå att cannabis är i princip ofarligt.
När man väl har gjort det kan man bygga på det, förklara lite snabbt hur man odlar, förklara om gritweed, förklara om att de flesta som brukar cannabis inte är kriminella i grunden etc…

Det är iaf frågorna jag tror måste lysas upp först och främst innan man kan ens börja tänka på en legalisering.

Tv är att föredra framför radio dessutom, tror man skulle nå mycket fler folk genom ett inslag i UR eller liknande…

Puss och kram

[Optimisten]

RodTjur wrote:

Till att börja med tror majoriteten av svenskarna på myten om cannabis som inkörsport, det är något vi måste ändra på till en början, sen måste man knäcka alla andra myter om cannabis för att få folket att förstå att cannabis är i princip ofarligt.
När man väl har gjort det kan man bygga på det, förklara lite snabbt hur man odlar, förklara om gritweed, förklara om att de flesta som brukar cannabis inte är kriminella i grunden etc…

Det är iaf frågorna jag tror måste lysas upp först och främst innan man kan ens börja tänka på en legalisering.

Tv är att föredra framför radio dessutom, tror man skulle nå mycket fler folk genom ett inslag i UR eller liknande…

Först och främst: Det är inte vi som sätter dagordningen. Att RödTjur, och jag med honom, skulle tycka det var bra att ha ett program på UR om cannabis, eller att vi skulle kunna få välja i vilken ordning vi fick frågor är inte konstigt. Men inte kommer det hända för den sakens skull. Så varför inte anpassa sig till verkligheten istället? Kort sagt, förbereder vi oss på vad vi finner idealt för våra behov så kommer vi nog ha förberett oss illa. Och vi diskuterar inte legalisering i denna tråd, utan hur vi bäst bemöter media.

Angående att cannabis är “i princip ofarligt” som du skriver kan man alltid hänvisa till:

Cannabis: a health perspective and research agenda av WHO (1997). Häri uttrycker man sig i väldigt försiktiga ordalag.. Huruvida Cannabis är ofarligt eller inte tycks WHO inte riktigt veta, även om man nog gärna vill att det ska vara så.

Quote:

Epidemiological studies of the relationship between cannabis use and disease in humans are clearly relevant for public health policy, but they are less rigorous in assessing the degree of exposure to cannabis and in excluding alternative explanations of observed associations. There is consequently uncertainty about the interpretation of both positive and negative human epidemiological evidence. In the case of positive findings, cannabis use is often correlated with the use of other psychoactive substances (e.g. alcohol and tobacco) which are known to affect health adversely. This makes it difficult to confidently attribute (or exclude) some of these adverse health effects to cannabis use. When epidemiological studies fail to find adverse health effects of chronic cannabis use, it is nonetheless uncertain whether the substance has indeed few, if any, chronic effects in humans, or whether we have not used sufficiently sensitive methods or procedures (e.g. cohort size) to reliably detect such effects. Studies oncannabis-related impairments conducted in cultures with traditional, social use of cannabis, might be helpful in distinguishing between the effects of cannabis use per se and those of a lifestyle often associated with illicit substance use.

(från stycke 2:2)

Vidare skriver man:

Quote:

However, more recent studies (Fletcher et al., 1996)
making use of improved test procedures and electrophysiological methods, have shown that the long-term use of cannabis leads to subtle and selective impairments of cognitive functioning. These include the organization and integration of complex information involving various mechanisms of attention and memory processes, including
verbal learning, card sorting, auditory attention, tone discrimination, and the filtering out of irrelevant information. Prolonged use may lead to progressively greater impairment, which may not recover with cessation of use for at least 24 hours (Pope & Yurgelum-Todd, 1995), or 6 weeks (Solowij et al., 1991, Solowij et al., 1995), and which could potentially affect functioning in daily life.

(min kurs.) (stycke 5:3:1)

I citatet ovan blir det alltså tydligt att 1) Forskaretablissemanget är delat. 2) eventuella effekter av cannabis på brukarens kognitiva funktioner, såsom forskningsläget ser ut idag, tycks vara övergående.

Angående Cannabis som inkörsport dådå…

Quote:

However, the causal role of cannabis in this sequence of illicit drug use remains controversial (Kandel & Johnson, 1992). The hypothesis does not imply that a high proportion of those who experiment with cannabis will go on to use heroin, for example. The overwhelming majority of cannabis users do not use other illicit psychoactive substances. First, cannabis is largely a behaviour of adolescence and early adulthood (in countries where there is no traditional use of the substance). Second, a more plausible explanation is that it reflects a combination of the selective recruitment into cannabis use of non-conforming and deviant adolescents who have a propensity to use illicit drugs, and the socialization of cannabis users within an illicit drug using subculture which increases the opportunity and encouragement to use other illicit drugs (Newcombe & Bentler, 1988; Osgood et al., 1988).

There has been some support for the hypothesis that adolescent use of cannabis impairs educational performance in cross-sectional studies (e.g. Kandel, 1984). Cannabis use appears to increase the risk of high-school drop-out and of job instability in young adulthood, but the apparent strength of these relationships may have been exaggerated as there was no control over differences between groups before initiation of cannabis use (Newcombe & Bentler, 1988).

(Stycke 5.4)

Även om rapporten såklart inte andas någon överväldigande positiv inställning till cannabis är det viktigt att notera att man alltså förkastar teorin om att cannabis skulle vara inkörsporten till tyngre droger. (Se kurs)

Angående kopplingen mellan cannabis och olika psykiska åkommor återkommer den återhållsamma hållningen. (stycke 5.5.1. ff.)

Stycke 6, om cannabis påverkan på andningsvägarna, för fram en del fakta som definitivt är till marijuanans nackdel när den jämförs med tobak. Troligen kan man komma runt detta genom hänvisning till vaporizers och förädling av råvaran till hasch.

Quote:

the tar phase of the smoke of marijuana has about 50 per cent more of some of the carcinogens than a comparable quantity of unfiltered tobacco (Leutchtenberger, 1983; Institute of Medicine, 1982).

(stycke 6)

I slutändan är man dock även här ganska försiktiga

Quote:

These findings suggest that persistent cannabis consumption over prolonged periods can cause airway injury, lung inflammation, and impaired pulmonary defence against infection. Epidemiological studies that have adjusted for sex, age, race, education, and alcohol consumption suggest that daily cannabis smokers have a slightly elevated risk of respiratory illness compared to nonsmokers.

(Stycke 6.2)

Om påverkan på könsdrift och fortplantningsmöjlighet:

Quote:

Cannabis-induced reductions in testosterone and spermatogenesis observed in some studies are probably of little consequence in adults. This action of cannabis might be of importance in the prepubertal male or in individuals whose fertility is already impaired for other reasons; however, at present this is purely conjecture.

Ja, jag skulle kunna hålla på hur länge som helst. Frågan är dock fortfarande hur vi besvarar frågor från pressen och våra medmänniskor på bästa och mest övertygande vis.

[Drullper]

Jag är mediatränad, jag har varit med om skarpt läge, flera gånger. Bäst är jag i och för sig på krishantering och ledning av mediala insatser. Men jag har alltså ganska mycket erfarenhet. Av mina erfarenheter är det väldigt lätt att fundera på vad man ska säga, formulera det i huvudet och finslipa det till perfektion. Problemet är att faktiskt säga det, att faktiskt hålla huvudet kallt och få fram just det där man avsett, på ett tydligt, klart och ofelbart sätt. Det är inte lätt, hjärtat rusar, svettningarna ökar, man mår nästa fysiskt illa. Det krävs mycket övning, väldigt mycket övning för att få det att sitta. Teoretiska kunskaper i all ära, men skarpt läge är något annat.

Jag är mycket tacksam över de två personerna som deltagit i dagens två inslag, jag anser båda skötte sig exemplariskt. Ja, det kanske inte var perfekt, men det var bättre än jag hoppats på. Idag har två cannabispositiva röster fått komma till tals, det är jättetrevligt att bara veta att de goda finns där ute. Att det inte bara är polisen som får vräka ur sig sin dynga, uppläst ifrån den centralt utskickade mallen. Kom igen nu, i tråden i Cannabisaktivisten får man nästan bilden av att det här inte var något, att man ska kräva att UR ska göra cannabisliberala program bara för man ber om det. Vilken verklighetsbild har man om man ser världen på ett sådant sätt, jag brukar vara optimistisk men går inte saker till överdrift då?

[Optimisten]

Drullper wrote:

Jag är mediatränad, jag har varit med om skarpt läge, flera gånger. Bäst är jag i och för sig på krishantering och ledning av mediala insatser. Men jag har alltså ganska mycket erfarenhet. Av mina erfarenheter är det väldigt lätt att fundera på vad man ska säga, formulera det i huvudet och finslipa det till perfektion. Problemet är att faktiskt säga det, att faktiskt hålla huvudet kallt och få fram just det där man avsett, på ett tydligt, klart och ofelbart sätt. Det är inte lätt, hjärtat rusar, svettningarna ökar, man mår nästa fysiskt illa. Det krävs mycket övning, väldigt mycket övning för att få det att sitta. Teoretiska kunskaper i all ära, men skarpt läge är något annat.

Jag är mycket tacksam över de två personerna som deltagit i dagens två inslag, jag anser båda skötte sig exemplariskt. Ja, det kanske inte var perfekt, men det var bättre än jag hoppats på. Idag har två cannabispositiva röster fått komma till tals, det är jättetrevligt att bara veta att de goda finns där ute. Att det inte bara är polisen som får vräka ur sig sin dynga, uppläst ifrån den centralt utskickade mallen. Kom igen nu, i tråden i Cannabisaktivisten får man nästan bilden av att det här inte var något, att man ska kräva att UR ska göra cannabisliberala program bara för man ber om det. Vilken verklighetsbild har man om man ser världen på ett sådant sätt, jag brukar vara optimistisk men går inte saker till överdrift då?

Jo, jag tycker också att detta “ska vi inte ha ett program på UR” är lite lustigt. 😆 Men visst, jag fattar grejjen.

Tro mig drullis, jag vet om att det är väldigt jobbigt när man väl står där (jag har själv vissa kontakter i medievärlden) Och jag tycker det som hände idag var jättebra.

Du ska ha en stor eloge för vad du var delaktig i idag, inget snack om den saken.

Min poäng med denna tråden är helt enkelt att vi kan och bör bli bättre på medierelationer. Världen av idag är väldigt mediastyrd. Vi kan aldrig hoppas på att bli lika bra på att hantera media som politiker eller vissa kändisar, men det är bra om vi försöker utveckla oss på det området. That’s it basically..

Peace, och återigen, you da man Drullis 😉

[RodTjur]

Ni kanske missförstod mitt inlägg, det var menat som ett förslag, att jag tror om möjligheten finns till att sända en intervju på television skulle vara mer framgångsrik än en intervju på radio…

Men om vi fokuserar på Optimistens fråga istället och håller oss på topic…
Som drullis sa, det är lätt att tänka igenom svaren men dessvärre svårare att formulera de på ett bra sätt. Det är rätt viktigt att inte låta nervös när man talar i en intervju då det kan ge intrycket av att man ljuger, det är viktigt att svara rakt och ärligt, utan komplikationer.

[Optimisten]

Jo, och jag vill säga att det verkligen är bra att du engagerar dig RodTjur!

[RodTjur]

Nu till ämnet:
Det är även bra att ta fram de få negativa sakerna som finns att säga om cannabis, för cannabis är inte ett grönt äpple om man säger så… Det skulle ge ett bättre intryck tror jag, för cannabis är trots allt en drog och eftersom det vanligaste sättet är att röka det så kan bronkeit (stavning) och liknande saker tillkomma vid tungt bruk, även om det är ovanligt.

Argumentet “varför ska vi ha en till drog på den öppna marknaden” tycker jag även bör tas upp, givetvis ska vi då framhäva cannabis som medicin… Är för trött för att komma på mer om detta argumentet, eller något annat för den delen, men någon annan får gärna hoppa in!

[reaper]

hmm svårt det där med media…

en tanke, om en liknande intervjuv situation uppstår, är att man innan utfrågningen ber reporten att inte ta upp andra tyngre droger som amfetamin m.m. i samanhanget cannabis. ofta om det är en text, reportage om våran ört, näms tyngre droger vilket kan få allmänheten att klassa maryjane i samma fack.

vidare kan man försöka trycka på att man odlar hemma just för att slippa stödja den organiserade brotsligheten.

lycka till
d

[Optimisten]

RodTjur wrote:

Argumentet “varför ska vi ha en till drog på den öppna marknaden” tycker jag även bör tas upp, givetvis ska vi då framhäva cannabis som medicin…

Jodå, man kan framhäva medicinska användningsområden.
Cannabis förbättrar synen för sådana som lider av långt gången grön starr, lindrar magsmärtorna för personer med Crohns sjukdom, förbättrar motorfunktionen för patienter med Parkinsons, har enligt vissa källor god effekt för att förebygga anfall hos epilepsipatienter…. m.m.

Man kan även framföra att i ljuset av ex. ovanstående WHO-rapport verkar det som om alkohol medför större skador för brukaren än cannabis, för att underbygga det finns det säkert rapporter som lämpar sig bättre att referera till.

Men hur uttrycker vi detta på ett sätt som är så konsist och svårmanipulerbart som möjligt? Detta är den verkliga frågan. Vi måste ha dels faktaunderlaget, men också den rätta formuleringen.

—

Mer generellt så är det viktigt att ha utvecklat ett antal argument som tillsammans skapar en koherent tankestruktur, vilken man utgår från oavsett om ämnet för dagen är “Garderobsodlarna blir fler” eller “Cannabis gör dig till en psykotisk onanist”.

Titta t.ex. på hur Richard Dawkins använder samma argumentation om och om igen när han bemöter den kristna högern i USA. Han har byggt ett helt tankesystem som är inriktat på att bemöta just deras tankesystem och främja den egna ateistiska positionen.

Jag menar att vi på liknande sätt har ett tankesystem här i Sverige vad gäller cannabis, och detta måste vi lära oss bemöta, inte så att vi övertygar oss själva, utan så att vi övertygar andra.

Då blir det inte som Drullis menar svårt när man befinner sig i hetluften. Tankesystemet ska finnas där som ryggmärgsreflexer.

[reaper]

Jättebra tråd. Sådan träning behöver vi alla. Själv har jag jättesvårt att hålla huvudet kallt och bemöta folks fördomar; jag upp alldeles för lätt vid minsta motstånd!

Det låter lite 1984-aktigt ut med “ett tankesystem som ryggmärgsreflexer”, men jag förstår vad du menar

Sådan verksamhet borde ju en eventuell “nya Normal” driva! Det är mycket viktigare en lobbyvärksamhet, tycker jag. Eftersom vi lever i ett demokrati kan vi ju inte legalisera cannabis förrän folket vill legalisera cannabis. Därför måste vi omvända folket före vi kan omvända politikerna!

Jag tror rollspel är ett mycket bra värktyg, men det fungerar nog bäst in real life. Det måste kunna arrangeras lite stoner-seminarer, såpass långt har vi väl kommit i dagsläget?

[Optimisten]

@physicist”]Det låter lite 1984-aktigt ut med “ett tankesystem som ryggmärgsreflexer”, men jag förstår vad du menar

Mmm, ja. Nej vad jag menar är väl snarare att ha en klart definierad världsbild som skiljer sig från den s.a.s. “officiella” som utgångspunkt för sin argumentation.

Vad jag menar är något liknande Ludwig Flecks s.k. “tankestilar”, Kuhns “paradigm”, eller strukturalisters och postmodernisters “diskurs”. Tankestilen eller paradigmet består enligt dessa teorier av en hel mängd “sanningar” vilka befinner sig i inbördes förhållanden som verkar ömsesidigt stärkande.

Ett “paradigmskifte” kan bara ske om nya fakta ansamlats som inte kan förstås utifrån det rådande paradigmet, och i det att tillräckligt mycket information ansamlats för att man ska kunna erbjuda ett nytt paradigm som förklarar verkligheten på ett mer uttömmande vis.

I informationsålderns tidevarv skulle jag själv vilja tillägga att det även är viktigt att servera det nya paradigmet på ett passande vis (och, tror jag, i enlighet med mycket av det jag skrivit i den övriga tråden.)

Så medan man kan diskutera de rent praktiska, och fysiska aspekterna av mediaträning såsom kameravana etc, vilket såklart är väldigt viktigt, tror jag att vi också måste se på den intellektuella delen av problemet, vilket är att resonera på ett vis som övertygar den onda, utsugande eliten (jäpp, de är så jävla onda :twisted:)

Man skulle kunna säga att de vill ha lite mer BS än den vanliga människan för att känna att de gjort ett informerat beslut. I alla fall. Vad som är intressant för mig är vad John Kingdon talar om som “policyentreprenörer”. Kingdon menar att det krävs en väl utvecklad strategi för att när ett “policyfönster” öppnar sig kunna utnyttja det så skickligt som möjligt. Friedman menar att det framförallt är vid omvälvande händelser, olyckor eller större katastrofer som dessa fönster öppnar sig på vid gavel. Vid dessa tillfällen har entreprenörer med en utvecklad plan störst möjlighet att driva igenom samhälleliga-, politiska- eller lag-förändringar eftersom behovet känns som störst när samhällsinstitutionerna svikit. (Detta är vad Naomi Klein senare misstolkat som “Chockdoktrinen”)

Ett sådant policyfönster kan ha varit tillslagen mot den vietnamesiska odlarligan i Skåne. Hade man i samband med detta kunnat föra upp debatten om Gritweed på dagordningen (och om möjligt visa att odlarligan förorenat sitt gräs) skulle man kunnat göra cannabisrökare till offer på ett i det rådande samhällsklimatet mycket fördelaktigt vis.

—

Humanism och samhälls(o)vetenskap är ju ofta föremål för tolkning, och det är ofta i sådana vetenskaper vi finner ursprunget till tolkningar av medicinska och statistiska fakta kring cannabisanvändning och dess brukare. Faktagrunden kan tolkas olika beroende på underliggande världsbild.

Viktigt i mötet med media (och detta är inget jag har utbildning kring) tror jag är att utgå från att mottagaren inte vet någonting om ämnet, att tala snabbt men tydligt, att kunna göra vissa källhänvisningar till inflytelserika rapporter, avhandlingar och forskare på området samt slutligen att undvika generaliseringar som kan misstolkas.

Jag såg en video häromdagen (mycket möjligt tack vare tips från nån här på SC) med

Quote:

Professor of Pharmacology and co-author of Marijuana Myths, Marijuana Facts, John Morgan

Morgans argumentation är retoriskt intressant, kolla på videon! Han avslutar med att yrka på legalisering för att marijuana kan vara farligt och nämner då bl.a. problem med organiserad brottslighet. WHO menar i rapporten som nämns i en av posterna ovan att möjligheterna till forskning kring cannabis begränsas av att det är olagligt i de flesta I-länder. Vi har alltså både forsknings- och sociala skäl till varför legalisering kan vara önskvärd, och två tunga namn att lägga bakom våra ord. Ni kommer säkert på ytterligare skäl själva. Skatteintäkter för staten t.ex.

Kanske Anybodysmoker med lite assistans från oss andra skulle kunna tänka sig att bli oberoende talesman för svenska cannabrukares intressen. Jag läste i en tråd häromdagen (eller var den tråden gammal?) att han inte rökte f.n. och kunde tänka sig att engagera sig i något som detta… Bara en flummig tanke 😉

[Optimisten]

physicist wrote:

Det måste kunna arrangeras lite stoner-seminarer, såpass långt har vi väl kommit i dagsläget?

Här har vi en föreläsning (fortsätter här) om cannabis av Bill Maher som man kan hämta inspiration ifrån. Hans TV-show Real time är varmt rekomenderad. (Finns en del på youtube.)

[Drullper]

Optimisten wrote:

Då blir det inte som Drullis menar svårt när man befinner sig i hetluften. Tankesystemet ska finnas där som ryggmärgsreflexer.

Utifrån min erfarenhet är det inte så mycket argumenten som behöver slipas på, utan utförandet. Det som vi behöver träna på är att stå framför en kamera, att ha någon som ställer frågor till oss. Att högt, tydligt, klart säga det som ska sägas. Dvs vill ni träna på riktigt, skaffa en videokamera, intervjua varandra. Släng in någon galen fråga ibland, den oväntade frågan, använd gärna en stark strålkastarlampa till videokameran, den gör sitt till. Titta på resultatet, upprepa och gör om.

Det är kärnan i all mediaträning, att vänja sig vid situationen, jobba med rörelsemönster som kanske sticker ut, att uppmärksamma alla pauseljud man har för sig osv. Har man det under kontroll kan man nästa säga vad som helst och folk köper det, bara det är sånär rimligt. Hur man säger något är minst lika viktigt som vad man säger.

//MVH Drullis

[Amram]

Jag använder en “uppmjukningsteknik” när diskussioner börjar handla om cannabis. Den bygger på respekten för forskning och att inte ta direkt ställning för eller mot cannabis – det får lyssnaren själv göra efter att ha dragit sina egna slutsatser.

Oftast brukar jag bara säga att jag tycker det är rätt märkligt att vi på alla andra områden litar på forskningsresultat, men konstigt nog inte när det kommer till cannabis. Sedan nämner jag att modern forskning har kullkastat mycket av det vi tidigare trott oss veta om cannabis och att jag tycker att det är märkligt att politiker tydligen inte fattar beslut grundade på forskning.

Jag brukar också (helt ärligt faktiskt) tillägga att jag varken är för eller mot en legalisering, utan att bara att jag läst vad forskare har producerat och sen säga att det nog inte är bra att ha en politik som bygger på fördomar, dogmer och förlegad kunskap.

Detta upplever jag som att många kan ta till sig, att jag inte själv tar ställning utan bara pekar på vad andra kommit fram till. Det är väldigt svårt att slå bort mig som “haschpundare” eller “du vill bara bli hög”, när jag argumenterar på det sättet.

Lycka till och lyssna till Drullis råd om mediaträning. Det han säger kan direkt jämföras med att lära sig självförsvar och att verkligen slåss på riktigt. Du kan lära dig massa “gör si gör så-tekniker” i en upplyst lokal bland vänner, men en annan sak att stå på en mörk gata med spagettiben, brusten röst och hjärtat i halsgropen framför någon som vill göra dig riktigt illa.

///Amram.