-
Knarkbrott värre än att döda barn
Ur dagens (030422) Helsingborgs Dagblad:
Knarkbrott värre än att döda barn
Straffen för narkotikabrott i Sverige har sedan 1970-talet skärpts mycket mer än för andra brott. Ett försök att smuggla 700 gram heroin bestraffas nu tolv gånger hårdare än att misshandla sina barn varje vecka under flera år.
stockholm. – Men det är att jämföra äpplen och päron, säger Jonas Hartelius, forskare och utredare åt riksåklagaren.
Smugglingen av de sju hektona bedömdes också som ett mer än dubbelt så svårt brott som att sparka ihjäl en treåring.
– Man kan inte jämföra så. Det värsta som kan hända barnen är att de dör av misshandeln, vilket förstås är en oerhörd tragedi, men 700 gram heroin skördar många fler offer, säger Jonas Hartelius som forskat i narkotikafrågor sedan 1970-talet.
Grunden till de höga straffen – i Europa förmodligen bara överträffade av de norska – finns i förarbetena till narkotikastrafflagen 1968 och till ändringarna i den 1969 och 1972. Det var en period då övre gränsen för grovt narkotikabrott höjdes från fyra till tio års fängelse.
– Där betonas den mycket stora faran med knark och att samhällets skyddsintresse är enormt starkt, i synnerhet mot heroin, säger Hartelius.Strafftiderna för narkotikabrott har nästan tiodubblats sedan knark blev ett samhällsproblem runt mitten av 1960-talet. I dag kan man få upp till 14, i något fall 16, års fängelse för grova narkotikabrott, mångdubbelt mer än för exempelvis grova våldsbrott mot kvinnor och barn. Debatten kring detta fick ny intensitet efter tingsrättens treårsdom mot en man som sparkat ihjäl en liten pojke, ett ärende som nu Högsta domstolen ska avgöra.
Några exempel ur TT:s rapportering: Tre män döms 2001 till åtta, åtta och sju års fängelse för smuggling av 981 gram heroin. Året innan döms en ung man till åtta år för ett smugglingsförsök av 700 gram heroin i ena skon, ett lika hårt straff som den huvudskyldige till diskobranden i Göteborg fick. Hantering av endast ett hekto heroin ger 1998 tre män vardera fyra års fängelse, ett år mer än vad mannen som sparkade ihjäl pojken fick i tingsrätten.
Fem missbrukare i Norrland köper 370 gram heroin i Malmö till sig själva och missbrukarvänner där hemma, och döms 2001 till dela på 13 års fängelse. Den mest ansvarige döms till sex år. Fyra langare som enligt deras adressbok sålt heroin för 400 000 kronor döms 1999 till sammantaget drygt 22 år i fängelse, två av dem får över sju år vardera. Pengarna motsvarar runt 200 gram heroin.Mot detta kan ställas en rad fall av grov och långvarig barnmisshandel. En man slog under några år sina barn flera gånger i veckan, bröt bland annat armen på sin lilla dotter och dömdes förra året till åtta månaders fängelse.
En annan man slog, knivhotade och förnedrade sina barn under fem år, tvingade sonen att slå dottern, stampade på hennes huvud, slog henne så hårt att trumhinnan sprack. Domen blev ett år och fyra månader i fängelse. Ytterligare en man slog sin lilla dotter under några veckor så brutalt att hon slutade växa, det “råaste fall av barnmisshandel som förekommit i Linköping”, enligt läkarna. Dom: Ett år och sex månader.
Omskrivna är också två fall av misshandel 2001 och 2002 som ledde till att barnen dog. Gärningsmännen fick tre respektive tre och ett halvt års fängelse, vilket för den senare höjdes till fem år i hovrätten. Ärendet ligger nu hos Högsta domstolen.En granskning av domar där män misshandlat kvinnor visar ungefär samma relation mellan knark och våld. En man som grovt misshandlat sin sambo en handfull gånger, hotat henne till livet och minst två gånger våldtagit henne med en kniv mot hennes hals dömdes 2000 till tre års fängelse. En tidigare ostraffad smugglare, gripen med 2,7 kilo amfetamin och 0,5 kilo heroin i bilen, fick i vintras tio års fängelse.
Varför döms då så ofta till maximal strafflängd eller strax därunder i narkotikamål men inte för vålds- eller sexövergrepp mot barn och kvinnor?
– För att politikerna har förklarat att narkotika är det värsta samhällsproblemet. De har ställt upp utopiska mål, får man väl säga, om ett narkotikafritt samhälle, en socialpsykologisk idé som sedan 1970-talet blivit mycket allmänt omfattad. Det är svårt att säga om det lett till goda resultat, det finns forskare som menar att allt längre straff är en återvändsgränd, bruket ökar ju ändå. Men det är svårt att offentligt våga ha en avvikande åsikt med tanke på risken att kallas knarkliberal, säger Josef Zila, docent i straffrätt.
Men också Hartelius, dokumenterat icke-knarkliberal, tvivlar på de långa straffens betydelse:
– Förmodligen har de ganska lite avskräckande effekt. Det är därför man hela tiden ska störa småmarknaden, smålangarna och deras kunder. De är basen för all knarkhandel, det är där allt uppstår. TT
Kenneth Ahlborn -
4 Replies
-
Fy fan.. man mår ju illa. Jävla “rätt”system.
-
Instämmer, helt sjukt att man kan resonera så..iofs så stämmer det delvis men ändå 🙄
-
Quote:Fyra langare som enligt deras adressbok sålt heroin för 400 000 kronor döms 1999 till sammantaget drygt 22 år i fängelse
Internredovisning är väldigt viktigt har jag fått lära mig. 🙄
-
På sätt och vis kan jag förstå hur de tänker med straffet för handel med heroin, även om jag tycker straffet är för hårt.. och långsökt..
Men jag kan inte med bästa vilja förstå hur de kan larva sig så med barnmisshandlarna. Ge dem dödsstraff eller livstid. Nuff said.
Log in to reply.