• Hydrokultivering en krönika av Phreakish

    Postat av reaper på 2008-03-12 at 17:57

    Vänligen skriv ej i tråden förrän vart avsnitt avslutats. Pm:a mig för eventuella frågor, konstruktiv kritik eller för att diskutera ämnet.

    13 Mars 2008
    FÖRORD

    Allt fler människor, odlare av cannabis, väljer att använda sig utav direkt påverkande system så som hydrosystem istället för den mer traditionella metoden jord. En del låter sig förföras av cropping, dvs att odla i större mängder för försäljning men stora delen använder sig av mindre system för eget bruk. I båda fallen kan användningen utav direkta system som drippers, dimmers eller andra vatten+näring baserade system vara en mer kontrollerbar metod.

    Hydroponics som det också kallas är helt enkelt jordlös odling där näringen tillsätts i vatten och vattnet tillförs rötterna utan att använda sig utav jord. På detta sättet kan du ge en mer exakt tillförsel av näringsämnen efter en mer exakt vetenskap. Du slipper dessutom jordsjukdomar och ohyra som kommer i samband med jord. Men fel utfört finns det en hel del nackdelar med hydroponics och det är bättre enligt mig att lära sig hantera plantan genom jord innan man lär sig genom vattenkultur. På detta sätt lär man sig plantans egenskaper och har mindre chans att göra storskaliga fel eftersom hydro är just direkt påverkande.

    Förutsatt att allt går väl kommer denna lilla notis i historian att vända sig till de som intresserar sig av odling via vattenkultivering, dvs hydrokulturen. Odlandet i hydro är i motsatt från vad man kan ha hört eller vad man fått för sig en väldigt långt tillbakagången teknik för att tillgodose grödor eller annan växtlighet med näring genom att odla i vatten, utan jord som utgångsbas.
    Det finns enorma och oändliga system för den som vill lära sig hydrokultivering och de främsta och mest använda systemen kommer vi gå genom del för del tillsammans med kringkretsande information som kan te sig intressant för den som ger sig in på hydroresan.

    HELT NY I ÄMNET?
    Ingen fara eftersom det är tänkt att alla grunder för ett succeartat första försök ska kunna uppnås med lite tålamod och en utförlig planering. Enklast är att du inte går händelserna i förväg och ivrigt gör de där misstagen som lätt händer när man alltför brådande slänger sig in i ny teknik. Är det så att du tvunget måste gå i förväg så finns det ypperlig hjälp av andra Swecan.org medlemmar som inte enbart kan ge hjälp genom existerande trådar i U| Inomhusodling Hydro. Utan det finns även medlemmar som du kan kontakta för att få hjälp och om du för dig diplomatiskt brukar de flesta enbart bli glada över att få hjälpa till.

    GAMMAL I GEMET?
    Du hittar säkert hål i informationen som kan bidra eller förenkla för de nya, är det så, så är du naturligtvis välkommen att pm:a mig angående detta men gå inte händelserna i förväg utan kommentera enbart vart avsnitt. Det kan ju faktiskt vara så att det du vill tillföra kommer i nästa. Genom att hela tiden hålla feedbacken till berörda parter av texten kan vi gemensamt och utförligt förbereda en bra grund för nya användare av hydrotekniken.

    VAD ÄR HYDROKULTUR
    Som många av er förstått handlar hydro om att tillgodose naturens små växter med energi genom en vattenkultur. Vatten med speciellt utvalda tillsatta ämnen tillförs rötterna utan att dessa använder sig av det vanliga mediumet jord.. Vi väljer att ge rötterna just de element som krävs för att processerna i plantan ska skapa en optimalare tillväxt.

    ”I ett naturligt kretslopp oförstört utav de stora delar av naturgifter som idag präglar större delen av vår kära jord ingår vart element på sin plats. Naturens egna beståndsdelar utgör en stor energireserv som används av växtligheten.
    Växtavfall som t.ex löv och grenar faller ner på marken vart dessa tillsammans med den naturliga mikrokulturen av bakterier, insekters och djurs avföring samt ämnen i jorden skapar en förmultningsprocess och frisätter byggstenarna till energi vartefter de förs ut genom jorden till växterna med hjälp utav t.ex regnvatten.”

    Det finns onekligen många kombinationer av hydrosystem men 6 huvudsakliga system som vi kommer gå genom snabbt här. Detta är inte för att påskynda processen av att bli en hydroodlare utan för att ni ska kunna relatera enklare genom upprepning.

    De olika systemen i hydrokultur
    WICK (Veke) System
    Definitivt det enklaste systemet som går att använda. Systemet baseras och förlitar sig på ett system med en eller flera vekar som hämtar upp vatten och näring ur ett kar eller en behållare. Naturligtvis inte det mest ultimata systemet men ett mycket bra bevattningssystem för den som vill ta paus från att behöva vattna hela tiden. Oftast även en syrepump för att syresätta vattnet.

    EBB AND FLOW
    (FLOOD AND DRAIN)

    Detta systemet består av högtid och lågtid. Dvs att man använder sig av en (ofta) dränkbar pump som fyller ett kar eller en behållare med vatten på inställda intervaller. När pumpen lägger av sjunker ytan och rötterna friläggs igen. Ett väldigt enkelt och mycket effektivt system som designats med tanke på hur naturen vid vattendrag själv försörjer många plantor. Eftersom vattnet faller ner igen krävs det inget tillsatt syre men det kan ändå vara en idé att använda en syrepump i anslutning.

    Systemet har dock sina nackdelar. Vid fall där elen brutits eller timern till pumpen har gått i sönder har det hänt att rötterna pga detta torkat ut. Därav väljer många ett odlingsmedium som kan behålla fukt längre så som t.ex cocos eller vermiculite. Mer om dessa mediumen senare.

    N.F.T.
    (Nutrient Film Technique)

    NFT är även detta system väldigt populärt vid store odlingar. Systemet är simpelt och ofta felfritt. Här tillsätter man näringslösningen via ett konstant flöde. Det finns speciella mattor eller kar man kan använda dock är det även populärt att använda t.ex större dräneringsrör eller andra former för tekniken. Näringslösningen som tillsätts rinner längs med rötterna för att sedan rinna ut och ner i vattenbehållaren. Eftersom vattnet rinner konstant och hela tiden rör sig syresätts vattnet av sin egen rörelse och det krävs heller ingen timer.

    Inget medium så som leca kulor eller cocos behövs för detta systemet vilket helt klart hjälper till med att hålla systemet rent och välskött. Via nätkrukor hänger rötterna fritt ner i lösningen och för att sätta samman ett sådant system krävs det inte mycket. Ett mycket bra system för den nye hydroteknikern. Det kan också tilläggas att cannabis växer enormt bra i detta system.

    DRIP SYSTEM
    Detta är en favorit hos många inklusive mig själv. Enkelt system att sköta men något svårare att konstruera i jämnförelse till de systemen som presenterats ovan.

    I huvudsak är det en pump som tar upp näringslösningen via mindre kanaler för att släppa ut en konstant droppande lösning vid basen av plantorna. Vattnet rinner då genom längs rotsystemet vartefter det rinner tillbaka till reservoaren eller ut genom avloppet.

    Att tänka på är att ”recovery” systemet vilket behåller och återanvänder överflödig näringslösning också varierar mer i Ph och i koncentration vilket kräver lite mer kontroll i motsats tiull ”non-recovery” system som istället släpper ut överbliven vätska i ett avlopp eller i en annan reservoar. Genom att göra så behålls värden mer stabilt och inte mycket tillsyn krävs.

    WATER CULTURE
    (Vattenkultur)
    Detta är ett system som inte används inom cannabisens värld allt för mycket. Vattenkultur innebär helt enkelt att man låter plantornas rötter ligger i direkt kontakt med vattnet oftast via en plattform som flyter på ytan. En simpel design men som ofta leder till röta och algansamlingar.

    AEROPONIC
    Huvudsakligen består detta system av luft. En finare dimma utav vatten frigörs över rötterna vid utvalda intervaller. Ett av de mer avancerade systemen men som också är väldigt effektivt. Nackdelen är med detta systemet precis som med ett NFT system att rötterna är utsatta för torka vid fel med timer eller pump. Systemet kräver även extra kontroller för att säkerställa att dim-munstyckena är rena och fungerande.

    Detta är systemen som vi kommer att ta upp mer ingående allt eftersom vi kommer in i odlandets process, dock bör vi ta och se genom mer grundläggande saker innan vi hoppar i säng med hydron.

    Så utan att förnärma de som använder sig utav hydrokulturer så ska vi inleda med grunderna inte enbart i odlingsmening men i fysiologi mm. Det finns ingen mening med att påbörja ett projekt i okunskap och det finns ingen orsak till att man ignorerar viss fakta inför ett projekt. Enligt mig skulle detta vara förkastligt. Vi kommer att sträva efter att få en god grund för odling, först och främst.

    svarade 11 år, 4 months sedan 4 Medlemmar · 11 Svar
  • 11 Svar
  • reaper

    Member
    2008-03-15 at 23:59

    15 mars 2008
    INLEDANDE VETENSKAP
    För att överhuvudtaget ha en god grund till hur välorganiserad odling fungerar och hur den påverkar plantan i sig krävs mer information angående andra viktiga aspekter utöver den teknik som krävs. Fysiologin är en av dessa, och detta är den biologiska biten utav hur en planta ser ut, hur den är uppbyggd, hur den blommar och hur den reagerar gentemot stimulans av medel, kontakt mm. Men vi vill gå djupare in bakom utseende och titta på processerna som styr och reglerar växtens beteende. Teoretisk data angående mer fundamentalistiska saker så som > Fotosyntes, Osmos, Transpiration mm. Mycket av det vi kommer att läsa om kan vara förbryllande och förvirrande men jag hoppas att i sin helhet att det kan vara lärande på en eller flera nivåer. Först kommer vi att ta en titt på den generella foto-syntesen vilket innebär i sig att vi kommer titta generellt på C3 växters fotosyntes. Detta eftersom denna är grunden för C4 växternas fotosyntes i vilken grupp Cannabis hör hemma.

    FOTOSYNTES
    Den process genom vilken din planta samt andra plantor omvandlar ljus till kemiskt bunden energi kallas fotosyntes. Huvuddel av denna är kopplad till och baserad på fixering av kol i en form av koldioxid, Co2. Fotosyntes delas in i två ord, Foto som betyder Ljus och Syntes som betyder Sammansättning.

    Förbrukning och bildning av ämnen vid fotosyntesens process
    Växter tar till sig Co2 (Koldioxid) samt H2O (vatten) som tillsammans med ljus bryts ner till glukos (sockerarter) som sedan blir till grund för den uppbyggnad utav plantan som sker. Denna process heter fotosyntes. Strukturen samt tillväxten kommer ur denna. Glukos bildar cellulosa som är byggnadsmaterialet, fibern längs med plantan. I samband med denna process existerar klorofyll.

    Summaformeln för fotosyntes bland växter och dess fixering utav koldioxid kan i förenklad version skrivas på följande sätt:

    I denna väldigt förenklade formel är (CH2O) ytteliggare en förenklad formel för organiskt material så som t.ex glukos, (CH2O)6. I båda fälten, start och slut ser vi att vatten finns med, detta eftersom vi kan konstatera att det inte är samma vatten. Syret i det vatten som existerar i första delen bildar syrgas, o2, dvs oxideras vattnet till syrgas, medan syreatomerna i det vatten som bildas, i andra delen av formeln, härstammar från koldioxiden.

    Fotosyntesen är en livsnödvändighet för det liv på jorden som är beroende av inte bara de organiska föreningar som skapas utan även det fria syre, den luft som skapas. En annan viktig del av denna process är jordens (planetens) behov av dessa processer då växterna, genom att uppta koldioxid och avlägsna denna från atmosfären, minskar på växthuseffekten vilket innebär att temperaturen på vår planet hålls nere.

    Strukturell organisation av Fotosyntesapparaten och processen
    Det kan upplevas som en väldigt komplicerad och svårförstålig process allt eftersom vi börjar här men vi kommer att förenkla och återigen förenkla för att processen ska bli förstålig. Vi kommer också att förenkla ursprungliga formeln för fotosyntetisk process men först ser vi över helheten.

    Fotosyntesen sker i färgade (oftast gröna) växtdelar i plantans cellorganeller och dessa kallas kloroplaster. Dessa begränsas utåtsett av membran, oftast dubbla, vilka upptas av mer eller mindre sammanhängade membranblåsor som kallas för Tylakoider. Tylakoidmembranerna innehåller en varietet av proteinmolekyler vilket många molekyler så som grönt klorofyll och gula karotenoider är bundna. Det är detta som ger växten sin färg. Uppfångandet av ljusenergi, liksom den oxidation av vatten till syre, existerar och sker i tylakoid membranen.

    Från antennpigmenten som absorberar största mängden ljus riktas energin till reaktionscentra. Det finns två typer eller slag av ‘reaktionscentra’. Dessa ingår i fotosystem 1 respektive fotosystem 2 och i bådas fall åstadkommer energitillskottet i dessa en jonisering eller laddningseperation vilket innebär att det bildas positiva, +, och negativa, -, joner och genom denna process förvandlas energin från en elektromagnetisk energi till kemisk energi, eller potentiell energi hos elektroner, e.

    Vi följer joner och elektroner genom fotosyntesens system
    Vi ska titta närmare på en analogi av fotosystem II hos växter. I Reaktionscentrum II existerar klorofyll a samt feofytin a vilka är bundna till ett protein. Feofytin a har samma uppbyggnad som klorofyll a men med två väteatomer istället för den centrala magnesiumatomen som hittas hos klorofyll. Energin vilket kommer från antennpigmenten och leds ner till två av klorofyll a-molekylerna som i processen förlorar en elektron till feofytin a-molekylen. Dvs en positiv klorofyll a-jon och en negativ feofytin a-jon uppstår enligt följande:

    Den elektron som nu har hamnat på feofytinet går sedan vidare över en längre rad elektronbärare och slutligen fyller denna ut det elektronunderskott som hamnat på klorofyllet i fotosystem I, då fotosystem I tagit upp energi och avgett en elektron till sin elektronacceptor. Därefter förs nu elektronen på elektronacceptorn i fotosystem I vidare genom ytterliggare elektronbärare till ett järn-svavelprotein vid namn ‘ferredoxin’ och vidare genom till ‘NADP’, nikotin-adenin-dinukleotidfosfat. Reducerat NADP som uppstår används för reduktion av kol i s.k. Calvincykeln vilket vi kommer att gå in närmare på vad det är vid ett senare tillfälle. Men först åter till våra joner och elektroners lilla undergroundtåg.

    Den positiva klorofylljonen som bildats i fotosystem II används i en oxidationsprocess av vatten till molekylärt syre men inte direkt. Denna oxiderar en del av det protein vilket den är bunden till, sedan i sin tur oxiderar denna vattnet hjälpt av ett manganhaltigt protein. Det manganhaltiga enzymet arbetar i fyra steg, och det är under dessa som manganatomerna ändrar valens.

    När elektronerna förs mellan de olika elektronbärarna i tylakoidmembranen rör de sig i sicksack mellan membranets inner- och yttersida. Vi ingående vandrar dessa tillsammans med protoner, dvs positiva vätejoner, men vid utgående är de ensamma. Detta innebär att vid varje in- och ut cykel transporteras och leds det protoner från utsidan till insidan av membranet. Utöver detta frigörs protoner under den vattenoxidering som sker på insidan och protoner förbrukas under reduceringen av NADP på utsidan. Naturligtvis blir det ett överskott av protoner som kommer till insidan och dessa diffunderar ut genom en särskilt avsedd kanal som bildats av ett protein, ATP-syntetas och genom detta driver därvid syntesen av Adenosintrifosfat i en process kallad fotofosforylering. Här bredvid kan du se en bild eller grov schematisk beskrivning av processen.

    Fotorespiration och Ekologisk anpassning av fotosyntessystemet
    Förknippat med fotosyntesen hos växter existerar en process kallad fotorespiration vilket i sig innebär upptagande av syre i motsats till fotosyntesens avgivande av syre. De flesta växterna inkluderas i grupperna C3 och grupperna C4. Hos t.ex vete vilket ingår i gruppen C3-växter binds koldioxidet direkt till Rubisco enzymet, ribulosbisfosfat-karboxylas-oxidas. Cannabis hör samman med C4-gruppen vilket innebär att konkurrens mellan koldioxid och syre sänks i förmån av koldioxidet.

    C4-växten
    Vad vi tidigare har skildrat i fotosyntesen kan liknas vid grundprocessen vilken på olika sätt genom klimat och miljöförhållanden har modifierats av Cannabisplantan. Även koldioxidfixeringen kan vara genetiskt modifierat för att passa yttre och inre reaktioner eller processer. C4 växterna, cannabis inkluderat, har en effektivare vattenhushållning och en mer utvecklad tolerans att motstå höga temperaturer. Detta tillåter dem att överleva i torrare och hetare klimat. C4 växterna har utvecklat vad man kan likna vid ett pumphus eller en pumpstation, vilken pumpar in koldioxid via celler nära eller närliggande till utsidan av ett blad och därifrån in mot celler härliggande runt ledningssträngarna och det är också här man hittar Rubisco. Hos vete eller annan C3 växt använder sig plantan utav calvincykeln som ett första led för bindning, i C4 växter så som cannabis existerar en annan cykel, Hatch-Slack cykeln i vilken bikarbonat binds i ett första led. Namnet C4-växt härstammar från den fixering av koldioxid via PEP-karboxylas som bildar en 4-kolförening. Med andra ord syftar benämningen på att oxalacetat, vilket är den förstbildade kolföreningen, har fyra kolatomer i rak motsats till C3 växternas fosfoglycerats tre atomer. Den extra Hatch-Slack cykeln vilken karakteriserar C4-växterna skulle kunna betecknas som en kemisk pump vars funktion höjer koncentrationen av koldioxid vid Rubisco-enzymet.


    Calvin Cykeln (reduktiva pentosfosfatcykeln)
    Denna existerar som en serie av reaktioner (CC Fig.1) vilka alla äger rum i kloroplasternas stoma. Förenklat kan man se serien av reaktioner beskrivet som så här; Koldioxid reagerar med ribulosdifosfat vilket genererar fosfoglycerat. Detta ämne i sig reagerar tillsammans med ATP och skapar 1,3-difosfoglycerat och ADP. Vidare reducerar NADPH, 1,3-difosfoglycerat och genererar då glyceraldehyd-3-fosfat. 1/6 av detta ämne exporteras vidare ut ur kloroplasterna eller också omvandlas de till stärkelse tillfälligt. Det övriga glyceraldehyd-3-fosfatet genomgår ett komplext reaktionsnäst eller en process vilket i sin tur tillsammans med ATP återbildar ribulosdifosfat. Var och en av dessa reaktionerna i calvincykeln har enzym som katalysatorer. Vidare fortsätter mycket av processerna till bildandet av ATP, samt NADP+ i tylakoidmembranen. Se CC Fig. 1, för en översikt av Calvin Cykeln.

    Hatch-Slack Cykeln
    Hatch-Slack cykeln existerar och äger rum i mesofyllcellerna. Bikarbonat binds genom PEP-karboxylas enzymet till fosfoenolpyrodruvsyra och ur detta bildas oxalacetat och pyrofosfat. Om man då tittar närmare på calvin cykelns Rubisco enzym vilket är koldioxidbindande och tittar på skillnaderna mellan denna och PEP-karboxylaset ser man att PEP binder det oorganiska kolet mycket starkare. Detta innebär att C4-växternas intercellularer kan sänkas till en nästintill nollgräns innan assimilationen upphör. I sin tur innebär detta att en C4 växt som cannabis kan assimilera inte enbart när klyvöppningarna är fullt öppna men även medan dessa bara är lite öppna vilket i sin tur innebär att plantan är extraordinärt skyddad gentemot uttorkning som annars kan ta död på en C3-växt.

    Nu när kolet bundits en första gång transporteras detta i organisk form vidare genom en ring av anpassade kloroplasthaltiga celler, strängskidan vilka ligger runt ledningssträngarna. Ur processen frisätts koldioxid från den organiska föreningen och koldioxidet genomgår sedan en fixering genom Calvin cykeln på samma sätt som hos en C3-växt

    Fotorespirationens Funktioner
    Man vet inte ännu med säkerhet vad fotorespirationens funktioner är och på vilket sätt dessa är nödvändiga för klorofyllfyllda växter men man har lyckats få fram två indelningar av funktioner vilka har kunnat styrkas.

    Skydd för överexcitation vid mindre optimala förhållanden
    Vid förhållanden varvid en växt lider av vattenbrist eller uttorkning reagerar denna genom att stänga klyvöppningarna för att undvika att släppa ut mer nödvändigt vatten. Under tiden som detta sker och växten fortfarande utsätts för strålning och ljus kommer ljuset att fortsättningsvis att intas och absorberas. Den absorberade ljusenergin som tillkommer kan bindas in i biomassan vid fixering av koldioxid, via NADP + H+ och ATP så länge som bladet innehåller höga halter av koldioxid. Detta innebär naturligtvis att koldioxiden används upp genom förbrukning av resurserna i bladen och om vattenmassan inte ökar i växten och klyvöppningarna inte öppnas pga, uttorkning för att släppa in nya resurser av koldioxid kommer halten av NADP + H+ samt ATP stadigt öka och som resultat kan plantans ljusreaktion slås ut.

    Ljus absorberats av klorofyll kan inte längre bindas kemiskt via fotosyntesen vilket innebär att det krävs en urladdning på annat sätt. Flourescens samt värme är en metod men kan enbart utnyttjas minimalt. Den stora delen överförs till syre vilket i sin tur t.ex reaktiva syrgasradikaler uppstår vilket i sin tur aktiverar en rad cellnedbrytande mekanismer.

    Att bevara ammoniumkväve disponibelt lagring i aminosyror
    Något som är högst giftigt för växtceller är fritt ammonium. För att växter ska kunna lagra eller inneha ett lager av ammonium i en process vid snabb inlagring i aminosyror krävs det att ammoniumet är organiskt bundet. Metaboliseringen av fosfoglykolat bildar aminosyran glycin, en 2-kolförening. Via avgivningen av koldioxid från två glycin uppkommer ammoniumaminosyran serin, en 3-kolförening i mitokondrierna. Ammoniumjonen kan användas antingen som en del i bildandet av ny glycin i peroxisomen eller också kan det användas för att bilda en rad andra aminosyror för syntesäring av protein. På samma sätt kan Serinets ammonium nyttjas av växten när den avges i peroxisomen vid metabolisering till PGA.

    Fler skyddsmekanismer kan ni läsa om i Reglerings- och skyddsmekanismer här nedan.

  • reaper

    Member
    2008-03-16 at 13:53

    16 Mars 2008
    Reglerings- och skyddsmekanismer
    De olika delstegen kan inte förfara i takt med varandra om det inte existerar ett nätverk av mer komplicerade mekanismer. Sådant som öppning av klyvöppningar (se. Klyvöppningar) och graden av detta, som avväger energitill-flödet till fotosystem I och II eller mekanismer som hämmar den fotosyntesiska processen om det bildats ett överflöd av kolhydrater och andra organiska föreningar som växten vanligast behöver men som nu existerar i överflöd och växten inte hinner tillgodose sig av i de olika delarna.

    Andra mekanismer utöver den fotorespiration som växten har kan vara för att hantera de mer eller mindre destruktiva och nedbrytande verkningarna som kommer av ett intensivt Energiflöde i fotosyntes-apparaten. I kloroplasterna innebär detta att karotin-oiderna har en roll för att förhindra klorofyllets irreversibla destruktion, fotooxidation. Utöver detta finns det enzymer som bryter ner farliga biprodukter som annars tar död på växten. Exempel på sådana kan vara katalas samt oxiddismutas.

    Cannabisplantan kräver en stor förmåga till fysiologisk och genetisk anpassning inte bara genom sina egna försvarsprocesser utan i odling inomhus även genom vår anpassning till optimala förhållanden efter vad vi vet om plantan i dagsläget. Eftersom våra plantor är såpass känsliga i sin miljö befinner de sig i konstant kommunikation med yttre världen och dess påverkan och har en förmåga att avläsa minimalistiska förändringar i omgivningen. Växter som cannabis reagerar fysiologiskt och biokemiskt på omgivningens signaler. Alla externa moment eller faktorer har en reaktion hos växten vilket stärker dess försvars och anpassningsmekanismer. Många gånger sker denna motaktion eller reaktion mot yttre miljöfaktorer på en cellnivå vilket kan rubba plantans normala flöde och resultera i en sjuk eller döende planta. Men yttre faktorer kan även skapa ‘strains’ vilka är mer anpassade till vissa förhållanden, genetiskt stärkta.

    På bilden kan du se några faktorer vilka kan skapa en förändring hos våra plantor. I en process att överleva kan plantorna göra sig av med stora delar av sin vävnad genom strypning och på så sätt kunna koncentrera sin energi på de delar som är vitala och friska. Istället för att använda nödvändig energi på sjuka delar har växter utvecklat en enorm förmåga att regenerera dessa. Generationstid, självkorsningförmåga, storlek och transformerbarhet är viktiga delar som genom yttre faktorer lätt kan påverkas.

    Många gånger vill odlaren själv påverka dessa faktorer för att få fram en ultimat planta. Detta kan ske genom korsning av plantor för att försöka ta till sig av gener i en utvald planta som har de uttryckliga gener som han söker för sin nya planta. Man kan även inducera mutationer genom att introducera hormoner, gifter och andra ämnen under kontrollerade former för att tvinga plantan att på eget bevåg ändra sin genetiska uppsättning i riktning mot vad man söker. Många av våra plantor har kommit till genom detta eller genom slump.


    Mer om processerna tillkommer imorgon ;) Visst är jag tjatig.

  • reaper

    Member
    2008-03-17 at 18:52

    17 Mars 2008
    Fotosyntesen i snabbformat
    Detta är en beskrivning utav samma process som vi gått genom förut men i snabbare tempo.

    Förenklat vet vi att vi behöver Glukos vilket för oss till första delen av formeln:

    Som vi kan se innebär denna del att för att få ut en del glukos krävs, 6 delar CO2 (koldioxid) tillsammans
    med 12 delar H2O (vatten). Detta skapar då C6H12O6 (glukos). Inte alls svårt att förstå eller hur. Första delen av vår kemiska formel har tagit plats.

    Genom att se det kemiskt ser vi också förhållandet till varför det behövs exakta eller större andelar av enskilda ämnen för en jämn och mer pålitlig tillväxt.

    Nu till den andra delen av vår formel:

    6 delar av syre + 6 delar utav vatten. Enklare än så går det inte att få det. Den kemiska processen är klar.

    Om vi då tittar på hela processen:

    Låt oss förenkla det hela ännu mer utan att gå för djupt i det hela.

    Som vi kan se i formeln, bryts 6 delar C02 + 12 delar H2O ner genom processen till C6H12O6 men den kemiska processen bildar samtidigt nya delar så som 6 delar o2 (syre) och 6 delar H2O (vatten). 12 delar vatten är nödvändig för processen men den överblivna mängden på 6 delar stannar inte utan genom processen stöts den bort och återgår till kretsloppet i slutändan. De 6 delar O2 eller syre som tillsammans med vattnet i slutändan utgår i kretsloppet dvs ut i atmosfären och till den miljö som plantan står i är enbart en biprodukt från processen i sig och har ingen mening för växten men stor sådan för oss. Den process som vi just gått genom kallas dvs för fotosyntes och är en viktig del i att förstå växtens uppbyggnadsprocess. Men det slutar inte där.

    Fotosyntesen består egentligen utav två enskilda processer. En Ljus och mörk. Precis som det låter så handlar det om Ljus och Mörker process. Den första processen bryter ner vatten till syre och väte. Till detta krävs både ljus och klorofyll. För den mörka processen krävs inget ljus och denna avspeglas i mörker. Koldioxid bryts ner till glukos med hjälp utav den väte som producerats under den ljusa processen.

    Detta öppnar upp för att det krävs både ljus och mörker för en cannabisplanta. Trots det faktum att en del inklusive mig själv kör på 24/24 ljus från odling till odling. Men för att få en välbalanserad tillväxt och en välmående planta krävs det trots allt mörker. Många människor säger att det går bra ändå och det gör det många gånger men rekommenderat är 18/6 ljus vid vegitativt stadie eller en liknande tidsrytm för att tillåta båda processerna att spela sin roll på ett effektivt sätt. Genom att tillåta en vilopaus optimeras utgången och hälsotillståndet hos plantan.

    Osmos / Vatten och näringsintag
    Osmos är när vatten, från en region med hög vattenkoncentration, passerar genom ett semipermeabelt membran till en region med låg vattenkoncentration. Dvs från ett område med hög koncentration vatten vidare till ett område med mindre koncentration vatten för att hela plantan i sig ska få vatten.

    Väldigt förvirrande men poletten kommer säkert att ramla ner nu när vi går in lite mer detaljerat.

    Ett semipermeabelt membran består av en väldigt tunn mellanvägg eller hinna som låter vissa ämnen passera igenom men hindrar andra.
    Det kan kännas något trivialt att gå in på saker som osmos och fotosyntes. Men om man inte fullt förstår plantans egenskaper och uppbyggnad kan det även vara svårt att skapa en simulerad och en kontrollerad miljö för dina plantor. Om vi då går vidare. Själv har jag alltid ansett att det är bättre att veta förmycket än för litet.

    Tre händelseförlopp kan inträffa om en växtcell placeras i en lösning med vatten vilket kommer vara just vad vi kommer att göra med hydroponics. Ett av följande inträffar:

      1. Om cellen omges av en lösning med högre vattenkoncentration än den i den omgivna cellen kommer cellen att med all förmodan ta upp vatten och svälla.
      2. Om cellen har samma vattenkoncentration som den omgivande lösningen kommer vatten att röra sig in och ut ur cellen. Mängden hos dessa kommer att vara den samma. Cellen förblir därav av samma storlek.
      3. Det tredje och sista alternativet där lösningen har en lägre vattenkoncentration än cellens, kommer detta skapa en situation där cellen genom osmos avger vatten. När cellen inte kan motstå det osmotiska trycket kommer den att släppa genom vatten men inte uppta något i gengäld och därav krympa.[/list:u]

      Exempelvis

      Kring de finare rötterna på en t.ex Cannabisplanta finns en tät och markerande päls av finare hår, rothår. Dessa fungerar som upptagare utav din plantans nödvändiga ämnen. Vi säger att plantan står i jord. Då omges rothåren av jord eller jordgryn samt vatten.

      Grynen i jorden består av negativt laddade kolloider som är väldigt små, en storlek på ungefär 1-110 nm. Denna negativa laddning binder positiva joner av t.ex väte, magnesium och kalcium med flera. I vattnet som kretsar runt rothåren löser sig också negativa joner. Exempel på sådana kan vara nitrat-, sulfat, och eller fosfatjoner. Upptagningen av denna näring från vattnet kallas jonbyte. Ett byte av joner mellan vatten och rothår går alltid jämnt upp. Plantan avger ett överskott av joner men tar upp nya joner av annan laddning.

      Om vi då tittar närmare på osmos igen.

      Vanligtvis är vattenkoncentrationen lägre hos rothåren på en cannabisplanta än den omgivande koncentrationen i jorden. Om vi överför detta till hydroponics så vet vi med säkerhet att det kommer finnas en mer koncentrerad massa vatten utanför och omgivande än den lägre som finns i rothåren. Av detta skäl upptar rothåren vatten från omgivningen via osmos. Denna process kommer att vara passiv och utan energitillförsel. När vattnet samt näring tränger längre in i plantan blir koncentrationen lägre dess längre in och vattnet transporteras vidare till veddelen av plantan via osmos där vattenledningssystemet på plantan sitter.

      Transpiration
      Beroende på en plantas växtförhållande, värmeskiftningar i miljön, sådana som t.ex i vårat fall kan innebära att vi ökar eller minskar på värmeavgivande lampors styrka (ex. HPS 50W till 100W) reagerar en växt. En av dessa reaktionerna är transpiration vilket innebär avdustning av vatten från klyvöppningar på undersidan av blad. Precis som en människa använder svettkörtlar och expandering av porer i huden för reglering (kylningsresponser) av temperaturer gör växter detta också.

      Genom att skapa ett enormt undertryck i växtens vedkärl pressas vatten uppåt. Eftersom detta tryck är såpass enormt jämnfört med plantans strukturering, är vedkärlen förstärkta med fibrer längs spiraler och utmed vattenledningarna. Stora delar av detta vatten avdunstar som ovan beskrivet, genom klyvöppningarna på bladens undersida men en del går även vidare ovansidan av bladen till s.k palissadceller. Här kommer vattnet ingå i fotosyntesen (Fotosyntesen).

      Klyvöppningar
      Mikroskopiskt små porer (öppningar) som existerar på ovan samt framförallt bladets undre sida. Dennes funktion är att reglera huruvida snabbt ett blad eller en växt utbyter gaser med omgivningen. I denna gas finns även den vattenånga som avdunstar i samband med transpiration.

      Fototropism – växtrörelse
      Fototropism är en av ljuset inducerad tillväxtrörelse hos växter. Som de flesta vet så böjer sig plantan mot eller från ljuskällan som belyser denna. Detta är s.k. positiv resp. negativ fototropism. Plantan ställer blad i optimalaste vinkel till ljuskällan, ofta vinkelrätt och genom detta optimeras fotosyntesen. Fototropismreaktionerna induceras eller startas lättast med hjälp av blått ljus.

      Det krävs enbart ett fåtal sekunder för att aktivera cellreaktioner men oftast kan man inte se en synlig böjning förrän många minuter senare. Böjningarna är ett resultat av cellprocesser och dessa har en stor förbindelse med tillväxthormonet Auxin, se. A.0.7.a Auxin, i kaleoptilen; den skugglagda sidan innehåller oftast en större koncentration av hormonet än den som är upplyst och växer även därför mer. Mycket i detta fenomen har ännu inte kartlagts men det pekar mot att det handlar om att de ljusabsorberande molekylerna i fototropismen är i likhet med ett proteinbundet flavin.

      Flaviner är ett samlat namn på 3,5-dimetylisoallazinderivat av stor betydelse. Dessa är vitaminer som ingår i en rad olika coenzymer.

      Bladets – Livets fångare
      Kännetecknande för nästintill alla cannabis arter är fingerformationen på bladet. Dessa kan sträcka sig från allt mellan 3-9 fingrar och vara breda som hos indican eller långa som hos t.ex sativan. 8Dock finns det strains eller avarter som har tagits fram vilket inte har de traditionella fingrarna.

      Ett blad är omgivet av Epidermis (hudvävnad) vilket har som funktion att skydda bladet från allt för häftig vattenavdunstning. Denna hudvävnad består av ett skikt celler, ytterväggar som normalt sett är kraftigare samt försedda med kutikula. Inom botanik avser kutikulan en hinna av skydd på epidermis vilken består utav kutin. Kutin är en

      vaxartad avdunstningshämmande substans. På växter som lever under torra och varma klimat är kutikulan ofta väldigt tjock gentemot de växter som lever under svalare och våtare förhållanden. På detta sätt tillåts plantan att behålla större delar av sin fukt för att överleva.

      Grundvävnaden eller Mesofyllen är tunna klorofyllförande parenkymceller. Vanligen kan man urskilja två bestämda typer av celler i grundvävnaden. Dels cylindriska samt långsträckta celler som härligger på översidans hud och som vinkelrätt står mot pallisadvävnaden, dels rundade eller förgrenade mindre celler som ligger närmast bladets undersida, svampparenkym. I båda dessa existerar Kloroplaster vilket är klorofyllkorn. Dock existerar större mängden kloroplaster i palissadvävnaden och därav utgör just denna vävnad den egentliga assimilationsvävnaden.


      Imorgon tar vi upp

    Reaktioner i Tylakoid membranen. En process som jag alltid funnit intressant eftersom den förklarar en del som man alltid trott sig veta.

  • reaper

    Member
    2008-03-18 at 16:38

    18 Mars 2008
    Reaktioner i Tylakoid membranen

    I membranet existerar två olika slags reaktionscentra vilka fungerar ungefär som seriekopplade pumphus för elektroner, Dessa försörjs av energi från klorofyll och protein baserade antenner. Antenn 1 eller A respektive Antenn 2, B, absorberar ljus i spektrumet ca 400-500nm samt ca 700nm. men större delen av klorofyllet ingår i en tredje Antenn, ej inritad på diagrammet, vilken kan förse antingen antenn A eller B med energi allt efter behov.

      Reaktionscentra 2 pumpar elektroner,
      E-, från vatten som därvid sönder-
      delats enligt reaktionen:
      [/list:u]

      Det vill säga syrgas samt vätejoner blir kvar (på membranets insida) sedan elektronerna avlägsnats från vattnet. B-proteinet överförs via elektronerna till plastokinon, som då tar upp vätejoner från membranets utsida. Elektronerna, e-, avges sedan till cytokrom f på membranets insida och nu frigörs vätejoner innanför membranet. Reaktionscentrum 2 pumpar därefter vidare elektroner från Cytokrom f till Ferredoxin på membranets utsida.

      Därav reduceras i sin tur NADP+,
      och vätejoner förbrukas enligt formeln:
      [/list:u]

      I sin helhet innebär processen att syrgas bildas, NADP+ reduceras och att vätejoner förs vidare från membranets utsida till dess insida. Men vi är inte klara där.

      Fortsättningsvis låter Tylakoiderna vätejonerna strömma ut ur Tylakoiderna genom särskilda kanaler. Strömmen av dessa genom kanalerna ger upphov till syntesen av Adenosintrifosfat, ATP, ur Adenosindifosfat, ADP, och oorganiskt fosfat. Från Ferredoxinet kan även elektroner återföras till Plastokinon i motsats till att reducera NADP+. Processen kallas “Cyklisk Elektrontransport”, och innebär att elektroner pumpas in i Tylakoiderna och genom detta produceras eller bildas ATP. Enbart reaktionscentrum I ingår i processen “Cyklisk elektontransport”.

      Som förbindelse med den yttre luften genom klyvöppningarna i över- och undersidan av bladen existerar stora luftrum. Dessa finns mellan svampparenkymets celler. Svampparenkymet är också mer känt som transpirations- och andningsvävnaden. Eftersom blad med svampparenkym innehåller mindre del av klorofyll och mer luft blir dessa vanligen också blekare på undersidan.

      Ledningsvävnaden utgörs vanligen av ett kollateralt kärlknippe. Detta knippe har med veddelen uppåt då det är en direkt fortsättning av stammens kärlknippen, som har veddelen inåt. Oftast åtföljs kärlknippena av ledgrupper av förtjockade celler, som bidrar till nervernas fasthet. Mycket av reaktionerna i tylakoidmembranen hör samman med fotosyntesen och processerna i fotorespirationen, och t.ex calvin cykeln.

      Rotsystemet
      Rotsystemets utformning, morfologi, är oftast det samma hos alla cannabis arter. Det finns mindre avarter i morfologin men principiellt är det en och samma utformning. Många träd och buskar använder sig utav ett djupgående pålrotsystem men cannabisplantan har ett grundare och mer utbrett system. Rotsystemets uppgift är att förankra cannabisplantan som steg ett. Utan denna förankring kan plantan inte hålla sig fast och på så sätt kan den inte heller tillgodose sig av näring och fullfölja de livsfunktioner denna har. Det kan tilläggas att ett rotsystem blir ytligare ju hårdare jordkultur man odlar i eftersom rötterna har svårare att bearbeta sig ner genom jorden och därför breddar sig hellre än att söka sig neråt.
      Utöver förankring har rötterna en mer elementär roll i livsuppehållandet av plantan. Absorbering av vatten, växtnäringsämnen och mineraler färdas härifrån upp vidare för process i resterande plantan. Cannabisplantan har ständigt nybildande rothår som är den del vart näring och liknande tas upp. Små sköra rötter som är väldigt viktiga i sammanhanget. Ofta vid omplantering kan man skada dessa och i värsta fall då man skadat allt för många kan plantan gå från chockstadie till såpass allvarligt som död.

      För att dessa ska kunna vara förnybara och inta den näring plantan söker krävs det att de har tillgång av syre och energi. Energin som krävs kommer av processen fotosyntes Syret som är nödvändigt används i en process där rötterna bryter ner dessa föreningar som tillverkats genom processen fotosyntes. Men tillväxten av rötterna styrs även av hormoner så som Auxin, ett tillväxthormon. Det är väldigt viktigt att vid odling av cannabis ha en porösare jord och att denna är luftigt sammansatt. Anledningen till detta är för att vid packad jord uppstår en situation där rötterna kan kvävas. Det krävs inte mycket vatten för att skapa rotröta eller för att kväva rötter som är för hårt bundna.

      Då rötterna inte längre har kapaciteten att ta upp vatten slokar denna och många anser att det enda man kan göra är att sluta vattna och hoppas på att rötterna klarar sig men det finns en mer elementär och fungerande metod. Placera ut tidningspapper och dra upp rotklumpen, låt denna torka på pappret som snabbt suger upp en större del av vattnet. Byt pappar vartefter som pappret sugit upp vatten. Efter att denna torkat upp kan du försiktigt tillsätta lite vatten och nu låta växten successivt bilda rötter och komma i balans igen. En mer riskabel metod är att ta bort så mycket av jorden mellan och runt rötterna för att ersätta denna med ny torr jord. Tyvärr kan detta även skada och chocka din planta. Näringsintaget kan även rubbas utav förstörda rötter eller av den plötsliga skillnaden i näring och temperatur hos den nya jorden.

      Hormoner
      Eftersom vi diskuterat mycket kring hormoner och dess inverkan på plantan i den fotosyntetiska processen kan det vara bra att vi även beskriver en del av de vanligaste hormonerna och dess syfte.

      Hormoner är en länk mellan de olika växtdelarnas kommunikation. Dessa styr celldelning, rörelse, rotning, blommning, produktion och andra responser som växterna behöver kontrollera. Men det är inte så enkelt som att införskaffa hormoner och sedan tro att man kan ha full kontroll över växten. Det kan vara ytterst krävande och framförallt svårt att hitta balansen mellan de olika för att få en önskad effekt. Det är också viktigt att precis som med hormoner hos oss människor så kan man skapa sjukdomstillstånd genom att tillföra fel mängd eller fel hormon i ett system. Jag kommer dock bara att tillföra information om ett få tal av de många som finns. Att tänka på är också att en del av dessa är mellansteg för narkotiska preparat och det kan finnas restriktioner i och hur man får använda eller inneha dessa.

      Auxiner
      Dessa förlänger celler och har en vedertagen roll som rotbildare i rotningsmedel med anledning till att de tillsammans med cytokininer stimulerar celldelningen. De stimulerar celler till embryogenes; högre koncentrationer skapar s.k kallusprolifereration och vid lägre koncentration exempelvis rotbildning. Auxiner motverkar axillär knoppväxt men kan tillsammans med gibberelliner nyttjas för att stimulera fruktsättning.

      NAA a-naftalenetansyra [1,0mg/L]
      Stimulerar rotning vid lägre koncentrationer [0,5-1,0mg/L] och kallusproliferation vid högre koncentrationer; exogent (analog till IAA).

      IAA indol-3-etansyra upp till [3,0mg/L]
      Stimulerar utsträckning av skottceller och celldelning vid rot naturligt i plantor; endogent. Vid högre koncentrationer kan IAA starta kallusproliferation (i kultur).

      IBA indol-3-butansyra [0,1-10mg/L]
      Används för rotning av skott (ex. skott från en annan kultur som saknar rötter). Vid högre koncentrationer kan skottet flyttas från mediet till ett nytt utan hormoner efter några dagar.
      PAA fenyletansyra [0,1-50mg/L] †
      Förlänger celler och samverkar med cytokinin för skottbildning.

      Cytokininer
      Dessa hormoner ökar celldelningen hos växter samt främjar bildandet av skott och knoppar. En del av dessa kan även producera ökad storlek av växtceller och kan på så sätt få blad att bli större. Dessa kontrollerar celldifferentiering och i motsats till auxin hämmer även rotning. Ett adeninderivat som kan framställas bl.a. genom upphettningen av nukleinsyra. Men kan hittas i större mängder även hos biologiska växter så som t.ex kokosnöten och dess kokosvatten eller kokosmjölk.

      2iP N6-(3-metylbut-2-enyl)adenin [1,0-3,0mg/L]
      Relativt effektiv cytokinin för inducering av skott, undertrycker rotbildning.

      Kinetin 6-furfurylaminopurin [0,1-10mg/L]
      Exogent men liknar naturliga substanser mycket och används ofta i kultur. Stimulerar till skott- och bladväxt vid högre koncentrationer och startar kallustillväxt (proliferation) vid lägre koncentrationer.

      Zeatin [0,1-5,0mg/L]
      Naturligt förekommande cytokinin (isolerades från majs).

      Gibberelliner
      Dessa hormoner gör cellerna längre, framförallt en förlängning eller sträckning av internoder. Blomning stimuleras och fröets metabolism kan regleras med gibberelliner. Kan t.ex initiera vilande celler till att börja växa.

      GA (gibberellinsyra) [0,01-5,0mg/L]

      Behandling av celler med GA kan få dem att gro eller växa på annat sätt. Stimulerar tillväxt av skott och motverkar tillväxten av rötter.

      CCC(2-kloretyl)trimetylammoniumklorid [<500mg/L]
      Tillväxthämmande medel som bl.a. förlänger tiden för ett frö att germinera.


      Detta avslutar detta kapitel för nu. Nu har vi gått genom grunderna och ska vidare.

  • reaper

    Member
    2008-03-18 at 17:22

    Det som tagits upp kommer naturligtvis att fyllas ut med tiden då man kan mer ingående se över helheten av materialet som jag skriver ihop här. För att vart avsnitt ska bli så bra som möjligt krävs det att ni läsare naturligtvis ger mig eventuella idéer och information som naturligtvis måste vara styrkt fakta. Eftersom första kapitlet är avslutet kan ni nu kommentera materialet, men snälla, håll er till ämnet och enbart konstruktivt. Jag vill gärna försöka hålla tråden så ren som möjligt. Om ni vill kan ni naturligtvis kontakta mig på Pm.

    Följande har vi gått genom:
    FÖRORD
    VAD ÄR HYDROKULTUR
    De olika systemen i hydrokultur


    WICK (Veke) System


    EBB AND FLOW


    N.F.T.


    DRIP SYSTEM


    WATER CULTURE


    AEROPONIC
    INLEDANDE VETENSKAP


    FOTOSYNTES



    Förbrukning och bildning av ämnen vid fotosyntesens process



    Strukturell organisation av Fotosyntesapparaten och processen



    Fotorespiration och Ekologisk anpassning av fotosyntessystemet



    C4-växten



    Calvin Cykeln (reduktiva pentosfosfatcykeln)



    Hatch-Slack Cykeln



    Fotorespirationens Funktioner




    Skydd för överexcitation vid mindre optimala förhållanden




    Att bevara ammoniumkväve disponibelt lagring i aminosyror



    Reglerings- och skyddsmekanismer



    Fotosyntesen i snabbformat



    Osmos / Vatten och näringsintag



    Transpiration



    Klyvöppningar



    Fototropism – växtrörelse



    Bladets – Livets fångare



    Reaktioner i Tylakoid membranen



    Rotsystemet



    Hormoner




    Auxiner




    Cytokininer




    Gibberelliner

    Så jag kommer nu att ta en paus i en eller två dagar för att sedan fortsätta. Detta för att dels organisera mina anteckningar och dels för att få höra lite tankar kring tråden och dess utveckling.

    Phreakish

  • reaper

    Member
    2008-03-23 at 11:22

    ODLINGSMEDIUM
    Planerat för detta avsnitt var att inleda med just hydro och första systemet, dock efter att sett genom mina anteckningar har jag kommit fram till att det vore bäst att påbörja kringrörande grunder för hydro och därför kommer vi nu att ta upp odlingsmedium. Vi vet redan att vi kommer att använda en näringslösning som ska cirkuleras på något sätt, men vad hindrar plantan från att välta och vad har olika medium för syfte och egenskaper. Vilka egenskaper ska ett bra medium ha?

    Jo det man strävar efter i ett hydrosystem är en situation vart syre, vatten och utrymme är tillräckliga. Rötterna är trots allt det organ på plantan som tar till sig huvudsakliga mängden näring, vatten och syre. Detta innebär att valet av odlingsmedium kan vara en avgörande faktor i optimalt odlande.

    Ett bra medium för optimala förhållanden:

      * Mediumet ska ha en bra vikt, gärna så lätt som möjligt
      * Låg densitet
      * Vara billig och enkel att få tag i
      * pH balanserad och hjälpa till med att utjämna pH fluktureringar
      * Kunna återanvändas vid lagring ( lätt att återfukta)
      * Hålla 50% vatten och 50% syre[/list:u]

      Det finns åtskilliga medium att välja bland och några ska vi ta här och nu.

      LECA
      LECA är större eller mindre expanderade lerkulor/pellets som inte binder vatten eller näring i större utsträckning men som ger en väldigt bra genomföring av vatten samt skapar bra luckor för syretillgång. Dock ett medium som pga sina egenskaper också öppnar upp för att rötterna lätt ska torka ut om intervallerna mellan vattning inte är relativt nära varandra. LECA står för Lightweight Expanded Clay Aggregate och som namnet säger är det ett väldigt lätt medium. Leca har små håligheter som binder mindre mängd av vatten och är neutralt och sterilt vilket inte innebär några pH fluktureringar. Pellets hettas upp till 1600 grader vilket får dem att expandera till porösa popkornliknande stenar. Det är viktigt att man sköljer av mediumet noggrant före användning då dammet som leca lätt skapar vid rörelse kan skada munstycken och försämra mindre pumpar.

      Vid återanvändade av Leca bör man tvätta av dessa noggrant med t.ex Väteperoxid eller klorin. Men se till att dessa också sköljs noga efteråt. Annat sätt är att koka dem på 180 grader vilket steriliserar dem. Man bör veta att det finns risk för rotavfall inuti lecakulor vid återanvändandet då rötter kan hitta sig in i kulorna vid odlandet. Dock är det inte vanligt att detta är ett problem även om så är fallet.

      Rekommenderade typer av hydro vid LECA

      COCOS – Rekommerat medium för nybörjaren
      Cocos var ett medium som jag väldigt sent upptäckte under det namnet. När jag använde detta medium så var det mer känt som ultrapeat och jag antog att det var bark av någon form. Cocos är ett utomordentligt medium i odlingar med hydro. Först och främst bör man veta att cocos kommer just från skalet på en cocosnöt vilket gör det till en lätt produkt och även en produkt som har närmast perfekta förutsättningar och egenskaper. Cocos substrat som är av hög kvalitet har inte renats eller hettats upp vilket medför att dessa innehåller en svampart som motverkar mögel eller rotröta. Dock finns det vissa substrat som är både behandlade och som innehåller höga nivåer av salter.

      * Cocos binder vatten för att återge vatten när det behövs
      * Cocos har en luftig konstruktion vilket tillåter ett optimalt tillgodoseende
      * Cocos är väldigt härdig mot t.ex mögel eller röta
      * Cocos smutsar inte ner
      * Cocos kan själv reglera mängd av näring som släpps genom[/list:u]

      Cocos mediumet finns i många utförande och en av de vanligaste är dehydrerade block med cocos som vid fuktning expanderar ofta till 5 gånger den ursprungliga storleken. Det finns avvikelser även i cocos. Om man ser t.ex näringsmatad cocos bör man hålla sig borta från dessa då det är cocos som har tillsatta ämnen som enbart försämrar förhållanden i hydro. Ofta kan pH balansen bli väldigt svår att vandra när man använder denna typ av cocos. Jag föredrar att köpa cocos som kommer redan löst i påsar och som är pH bestämt/reglerat.

      (Vill man “trimma” sitt cocos är det recommenderbart att blanda i ca 30 – 50% perlite i sin cocos för en högre luftgenomsyrning. För de som inte testat detta så kan jag varmt rekommendera det då rötterna expanderar snabbare. Vid snabbare rotexpandering får vi också en friskare och större planta. )

      Rekommderade typer av hydro vid cocos

      ROCKWOOL
      Detta medium är ett medium som används väldigt utspritt bland kommersiella odlingar då dess vatten/syre hållbarhet är nästan 50/50 och uppbyggnaden och densiteten är såpass öppen att rotsystemet lätt kan expandera. Rockwool består av spunnen smält sten i långa trådar. Nästan glasfiberliknande material som trots sin vikt är väldigt luftig. Dessa säljs också i många utförande men “slabs” eller kolumner är det vanligaste där trådarna komprimerats till avlånga fyrkantiga längder.

      * Rockwool har en nästan överlägsen snabbt vattenupptagningsförmåga
      * Steril och utan riskt för medförda sjukdomar
      * Bra genomförning och vatten släpps genom relativt bra. [/list:u]

      På grund av dess uppbyggnad är detta medium också ett utomordentligt medium för att rota kloner eller driva upp plantor från fröer. Själv använder jag just rockwool enbart vid kloning då jag som många andra har en tendens att få hudirritationer vid berörning mot hud. Detta kommer från att dessa trådar kan ha en väldigt fin diameter som vid damning kan sätta sig fast i huden. En del människor får problem av att jobba med Rockwool men oftast är det inga problem. Man bör ha handskar på sig när man rör vid materialet. Men jag vill naturligtvis inte skrämma bort er från att använda materialet. Det är ypperligt bra vid förodling, uppdrivning samt kloning.

      Överlägsen rockwool med en ännu större genomförning av vatten och syre ratio är s.k Growcubes eller Rockcubes, en nyare form av rockwool som består av små kuber med rockwool ungefär 1-2 cm stora. Dessa är ytterst effektiva men också svårare att få tag på. Jag kan dock enbart säga att de är ytterst bra på rekommendation av vänner då jag ännu inte själv testat dessa.

      (Vid tillverkning av rockwool krävs det en större industri vilket också öppnar upp för mycket naturgifter och är ni måna av naturen ska ni naturligtvis avstå från just detta medium. )

      Rekommenderade typer av hydro vid rockwool

      PERLITE
      Expanderade glaspellets som inte kan uppta, bibehålla eller distrubuera vatten eller näring. Huvudsakliga funktionen för denna är dess luftnings och genomförande egenskaper. Oftast enbart använd för mix med andra medium för att lufta jorden.

      Rekommenderade typer av hydro vid perlite

      STENPELLETS
      Mindre, runda stenar som fungerar ungefär som perlit men som inte har ett lika högt värde vid behållandet av syre. Ett tungt medium som oftast inte lämpar sig som ett singulart medium i hydro utan kan användas tillsammans med andra medium för att luckra upp jorden och genomförning.

      Rekommenderade typer av hydro vid stenpellets

      FRIGOLIT/JACKO- och STYROFOAM PELLETS
      JA det är sant. En del använder detta medium eftersom det släpper genom vatten och näring väldigt bra men det är pga dess vikt väldigt känsligt.

      Rekommenderade typer av hydro vid frigolit

      DIAHYDRO
      Aldrig hört talas om denna lilla produkt? Nej det hade inte jag heller. Men efter lite förfrågningar bland er som använt mediumet kom jag fram till detta. Kan användas på samma sätt som Perlite eller LECA då det är fosiliserade skal och alger från tusentals år tillbaka. Tillsammans med cocos i en blandning av cocos 70-80% och 30-20% Diahydro är detta ett extremt bra medium.

      Med diahydro som medium

      Med Leca som medium

      För mer information: http://www.diahydro.com/introing.htm

      Jag rekommenderar starkt att experimentera lite med medium då det är oftast då det kommer fram bättre lösningar och blandningar.


      Ber om ursäkt för att fortsättningen tog sådan tid. Jag förlorade det jag hade skrivit pga dålig organisation.

  • reaper

    Member
    2008-03-23 at 16:14

    ATT DESIGNA SITT HYDROSYSTEM
    ATT TÄNKA PÅ
    När vi designar ett hydrosystem så finns det vissa aspekter vi bör se till att inkorporera i planeringen. Dessa hänger samman med vad plantan vill ha för en optimalare tillväxt.

    Vi strävar efter att få en ratio där vatten (näringslösning) och syre tillgång står i en ratio av 50/50. Om systemet inte kan designas på så sätt att det blir 50/50 bör vi se till att syretillgången alltid står på över 50% då utan syre finns det risk för hydroodlarnas största mardröm vilket är Rotröta.

    Men vi är inte riktigt ännu vid det stadie där vi planerar vårt system. För att vi ska kunna planera ett system som kommer ge oss små om inga problem och som fungerar bör vi först koncentrera oss på insikten om olika system. Vad vi kommer att koncentrera oss på är s.k aktiva/passiva system. Aktiva system innebär att man via mekanisk väg syresätter näringslösningen genom att denna pumpas runt eller matas runt. Detta medan ett passivt system förlitar sig på t.ex grundläggande fysik som gravitation och uppsugningsförmåga för att mata rötterna.

    Ett aktivt system behöver inte vara allt för komplicerat men rätt gjort är det mycket mer effektivt än ett passivt. T.ex, från hydrotanken eller reservoaren pumpar vi upp näringslösningen som sedan distrubueras över rötterna. Pumpen är kopplad till en timer beroende på vilket system och för att se till att gasutbyten mellan rötter och planta kan ske, att vår planta får syre. Näringen återanvänder sedan ner och tillbaka till reservoaren för att starta om igen. Systemen simulerar just ett ekosystem där regnvatten sköljer rötterna. I ett passivt system försöker man simulera ett ekosystem där rötterna får dra upp vatten ur jorden.

    Vad man bör tänka på vid skapandet av ett system är att hålla systemet så simpelt som möjligt inte enbart för kostnaders skull utan även för att enkla system har mindre problem i längden och kräver mindre uppsikt.

    Första systemet vart tänkt att det skulle vara WICK systemet men eftersom ni nu vet att detta systemet är underlägset alla aktiva system kommer vi att koncentrera oss på resterande.

    HYDROSYSTEMEN I FOCUS
    EBB AND FLOW
    Ett simpelt men effektivt system som innebär att man helt enkelt fyller upp med vatten (näringslösning) så att rötterna kan tillgodose sig detta vartefter det helt enkelt töms igen. Oftast är detta systemet baserat på ett lägre fat men det går även med högre krukor eller kar och ofta kan detta bli bättre då det inte krävs lika många intervaller över dygnet för att hålla rötterna fuktiga.

    I dessa systemen använder man sig utav antingen Rockwool eller Leca kulor men det finns de som också använder sig utav cocos. Att tänka på är att det krävs syre och leca har visat sig vara lättast att sköta i dessa systemen. Dock har rockwool fördelen av att de håller sig relativt funktiga och på så sätt behöver man inte vara riktigt lika rädd för att systemet ska stanna och lämna rötterna torra. Det är också svårare att flytta eller sköta om växter i leca kulor om systemet skulle gå sönder och du behöver köpa ny t.ex pump. Det är då lättare att handvattna och hålla växterna levande i rockwool under tiden som du springer och köper ny pump.

    I huvudsak fungerar det så här.
    ‘ 1 – pumpen pumpar in vatten i ditt kar där du har ditt medium.
    ‘ 2 – Rötterna får vatten/näringslösning
    ‘ 3 – När karet fyllts och rötterna har fått vatten så stänger pumpen ner sig
    ‘ 4 – Vattnet sjunker undan igen och frilägger rötterna

    Mer i samma ämne snart ;)
    Tyvärr vill inte min animering loopa, så om ni vill se den igen får ni uppdatera sidan.

  • phreakish

    Member
    2011-03-29 at 07:28

    Det var som fasiken. :D Här ligger ju mitt gamla inlägg med information. Jag som suttit och pusslat ihop hela sjiten de senaste veckorna med mina gamla anteckningar.

    /Phreakish 8)

  • duidui48

    Member
    2011-03-29 at 11:54

    :) Kanon min vän,mycket trevlig info samlad på ett och samma ställe..och på mitt eget tungomål…ahhh.

    Snälla glöm inte att ta med ett par ord om Hempy Bucket(s),Ebb & Flod system som jag just nu är helt uppslukad av.Fungerar KANON…

    Tack för en fin läsning i hällregnet här i Thailand…

  • phreakish

    Member
    2011-03-29 at 14:30

    Det dröjer ett tag tills jag kommer att fortsätta med att fylla på här då jag är uppslukad av att sammanställa en mer jordbaserad version. Men det blir ett bra komplement som påfyllning på min mer kompletta tutorial. Nu får jag nog ta och skriva om veckornas senaste formuleringar så att jag tillåter ett kapitel om hydro.

    Får se vad som händer. Kul att jag blivit klistrad en gång i tiden. lol
    /Phreakish

  • isaksson

    Member
    2011-09-13 at 01:28

    omg vad intressant, kommer du fortsätta med uppdateringen eller är det nerlagt?