Förolämpning

[Allan]

Kan man anmäla kalles kaviar för det är rasism att det är 2 blonda pojkar på tuben så kan du säker anmäl detta!

[thaistick]

haha vahh?? sag inte att det e sant.. vann dom?

[Allan]

Följde inte det finns säkert information på google för den som orkar med..
Men finns en hel del upp åt väggarna anmälningar men tror knappast dom van. Men om inte usa rasar snart så ser det väll likadant ut här snart.

[WhiteRasta]

haha ja det var väl lite överdrivet men det här är ren o skör förolämpning mot alla de som bär på ADHD. J-vligtt kul o likställas som kriminell pga en sjukdom.. not.

[friggs]

Det är att betrakta som tryckfrihetsbrott så ja det går utmärkt att anmäla… Kontakta http://www.attention-riks.se/ och låt dom ta hand om det så kan vi nog även se fram emot att få artikeln fälld.

[Trollpack]

Jag har själv ADHD och äter sådan medicin och kriminell är jag då inte. Jag minns en annan artikel dom hade för ett tag sedan då dom nästan drog ett lika med tecken mellan autism och känslokalla mördare, ska se om jag kan hitta den igen. Aftonbladet är väldigt förolämpande mot oss med neuropsykiatriska funktionshinder.

[nke]

Jag har också adhd så vad kan man säga: Det här va lågt även för aftonbladet.

[BobbaFett]

Innan vi skäller allt för mycket på Aftonbladet. Jag skulle vilja se en länk i stället för ett lösryckt citat.

[Sandmellant]

haha kan erkänna att jag ogillar aftonbladets maktmissbruk/vinklade story’s MEN
lite komiskt att ni sitter här inne och säger att ni minsan inte är kriminella
och skulle ni nu aldrig ha odlat cannabis eller rökt, eller gjort något olagligt…

My bad

Ps.
TROR artikeln kan handlar om att det är en “fluga” inom psyk att skriva ut adhd-medicin, olika “diagnoser” som går i trend nämligen…

om det skulle vara som jag gissar, så är Aftonbladet in action IGEN, ingen journalistik utan propaganda.. behöver ju inte vara det såklart

hur som helst skiter jag verkligen i trender tycker det är bra att få testa på så många behandlings metoder som möjligt om problemen är svår diagnoserade!

[WhiteRasta]

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13450724.ab?teaser=true

Som sagt är inte plus-medlem så kan inte läsa hela artikeln men där är länken till där det här är saxat ifrån. Det är Aftonbladets egna ord i sin helhet för att “väcka nyfikenhet” för att läsa plus-artikeln.

och sand, att odla cannabis är enligt lag olagligt ja. Är ADHD också olagligt och ha då eller vad var din poäng?
För det är precis vad Aftonbladet skriver. “barn och kriminella” iochmed detta låter det som att om du är vuxen, alltså inte barn, så är du kriminell om du har ADHD.

[friggs]

OBS! Som ni vet tillåter vi inget prat om andra substanser än cannabis på Swecan. Det citerade inlägget nämner en sådan substans, men för att diskussionen om Aftonbladet kränkningar av funktionhindrade skall kunna fortsätta ber vi er att låta bli att diskutera själva medicinen. Trådens ämne är att personer med ADHD pekas ut som kriminella, inget annat.

Med vänliga hälsningar,
Swecans administratörer och moderator

@Aftonbladet wrote:

Nu går det uppåt för tjacket igen
Av Natalia Kazmierska

”Tjack” heter det på gatan.
Men amfetamin har alltid haft en speciell roll i samhället. På 40-talet testades det på svenska lumparkillar. I dag skrivs rekordmängder av narkotikaklassad adhd-medicin ut till barn och krimi­nella.
Tilltron till ”mirakel­drogen” ­lever vidare.
Stämningen på Norrtäljeanstalten har förändrats. Lugnare, mindre bråk och stök. Anledningen är att allt fler intagna får diagnosen ­adhd – och medicin mot den.
– Det handlar om individer som tidigare vägrade allt – sysselsättning, urinprover. Med behandlingen kan de för första gången koncentrera sig och förstå vad programmen som vi erbjuder dem handlar om. En kille kunde till exempel gå ­igenom en yrkesutbildning och bli kakelsättare tack vare medicinen, säger Lars Håkan Nilsson, medicinsk råd­givare inom Kriminalvården.

Förra året ökade förskrivningen av adhd-mediciner som Concerta och Ritalin med 30 procent på landets fängelser. Och inget tyder på de kommer att minska. Eftersom behandlingen visat sig vara effektiv, inte minst ur samhällsekonomiskt perspektiv, har kriminalvården börjat göra egna adhd-utredningar av fångar. Enligt undersökningar kan 40 procent av alla långtidsdömda män ha diagnosen.

Men även i övriga samhället sprids de små tabletterna snabbt.
Konsumtionen av de narkotikaklassade medicinerna har fördubblats på fem år. I dag används de av 50 000 svenskar, ­både barn och vuxna. Medicinerna innehåller låga doser av amfetamin, som kan förbättra koncentrationsförmågan och lugna personer med adhd.

Men för de flesta andra har drogen motsatt effekt.
”Speed”, som den också kallas, höjer blodtrycket, orsakar hyperaktivitet, impulsivitet och sömnlöshet.
Det var just de egenskaperna man ­ville åt när man proppade soldater fulla med olika centralstimulerande medel under andra världskriget. Det är känt att Nazityskland drogade sina anfallspiloter och elittrupper, främst under blixtkrigen mot Polen och Frankrike, för att göra dem till överenergiska dödsmaskiner.
Enligt en artikel i den tyska tidningen Spiegel 2005 rörde det sig främst om Pervi­tin, en form av metamfetamin, som gjorde succé i Berlin när det lanserades som ”mirakeldrogen” av ett tyskt läke­medelsföretag 1938. Bara under några månader våren 1940 ska 35 miljoner tablett­er ha delats ut i fälttågen.
Brev som skickades hem från fronten vittnar om att många snabbt blev beroende:
”Om det är möjligt, snälla skicka Pervitin”, skrev till exempel den då 22-årige soldaten Heinrich Böll (som senare blev känd som Nobelpris­tagare i litteratur, men det är en annan historia).

Även i Sverige dök amfetaminet upp i militära sammanhang.
I början av 40-talet genomfördes ett i våra öron suspekt experiment vid ett rege­mente i Skåne – där värnpliktiga fick agera försökskaniner. Hälften av gruppen fick sockerpiller, andra hälften höga ­doser amfetamin innan de skickades ut i skogen.
Syftet var att studera om prestationsförmågan ökade.
Det gjorde den.
Till försvarsmaktens förtjusning sov de påtända soldaterna bara cirka en timme om dygnet, marscherade hela nätterna, övade terränglöpning och prick­skytte på dagarna. Det var som om de aldrig blev utmattade.
Biverkningar som skakningar, oro och hjärtklappning lade man mindre vikt vid.

Trots att amfetamin narkotikaklassades och förbjöds i slutet på 50-talet har missbruket av ”mirakeldrogen” fortsatt, till exempel bland hårdpluggande studenter på universiteten och inom idrottsvärlden.
När cyklisten Tom Simpson ramlade ihop och dog mitt under Tour de France 1967 visade det sig att han hade en farlig blandning av amfetamin och alkohol i kroppen.
På 60- och 70-talen spreds rykten om det nya spanska superpillret i helt andra kretsar – bland hemmafruar och på nattklubbar. Eftersom amfetamin dämpar hungerkänslor blev det ett populärt bantningsmedel under namn som Preludin i Sverige. Så sent som för ett par år ­sedan kunde man läsa om hur en annan adhd-medicin blivit ”Hollywoods nya bantningskur” i skvallertidningarna.

I dag är amfetamin vår vanligaste drog ­efter cannabis.
Och risken finns för att de allt vanligare adhd-medicinerna, som innehåller små mängder av amfetaminliknande substanser, ska spridas på svarta marknaden. På vissa håll i landet har polisen redan noterat en ­ökning av beslag.
Det räcker med en enkel sökning på nätet för hitta prisuppgifter på olika receptbelagda apoteksvaror.
– Jag har sett olika chattforum där man utbyter erfaren­heter om de här medi­cinerna, det är uppenbart att det finns en spridning. Men i vilken omfattning är omöjligt att säga. Tonåringar testar förmodligen varandras tabletter även när det gäller antidepressiva och andra läkemedel, säger Mårten Gerle, sakkunnig på Socialstyrelsen.
Under 90-talet rasade en intensiv debatt om adhd-diagnoserna, som vissa kritiker menade sattes för lättvindigt. Men Mårten Gerle tror inte att det förekommer för stora mängder adhd-mediciner i dag.
– Egentligen har nog nivån varit lite för låg tidigare, om man tittar på hur många män­niskor som om­fattas av prob-lemet med adhd. Men precis som andra läkemedel ska de naturligtvis skrivas ut under kontrollerade former, säger han.

Faktaruta:
Vad?
Amfetamin är den vanligaste drogen efter cannabis. Det är ett centralstimluerande medel som framställs på kemisk väg, och kan förekomma både i pulver och tabletter. På gatan kallas det ”tjack”, ”speed” eller ”malvax”.
Hur?
I början kände man inte till biverkningarna, och använde amfetamin för samhällsnyttiga ändamål – till exempel på soldater i andra världskriget. Den har även betraktas som en ”mirakeldrog”, och missbrukats av akademiker, idrottstjärnor och bantande hemmafruar. Och så kallade pundare.
Varför?
Amfetaminets effekter gör användaren hyperaktiv och impulsiv. Biverkningarna är dock flera – bland annat leder missbruk till paranoia, aptitlöshet och depressioner. Drogen förbjöds i slutet på 50-talet, men används fortfarande i vanliga mediciner mot adhd, dock i små doser.
Läs mer
Boken ”On speed – The many lives of amphetamine” av Nicolas Ramsussen

• Källa: Kazmierska, N. (2019). Nu går det uppåt för tjacket igen. Aftonbladet Plus [Websida]. 11 augusti 2011. Tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13450724.ab [2011-08-12][/*][/list]

  Ovanstående är citerat i sin helhet. Jag har valt att citera artikeln fullständigt då det annars är svårt för medlemmarna att ta ställning till huruvida artikeln är så kränkande som trådskaparen gör gällande.

  Hur mycket får man citera utan tillstånd från upphovsmannen?
  Så här svarar Kungliga bibliotekets jurist:

  Grundregeln är att man, i eget sammanhang, får citera enligt god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Citatet är tänkt som ett hjälpmedel inom ramen för ett eget arbete. Citatet får användas främst för att exempelvis analysera, förklara och kritisera ett arbete. Citatets omfattning skiftar från fall till fall; det beror på sammanhanget. I vissa fall, t.ex. om man vill analysera en dikt, får man citera dikten i dess helhet. I andra fall kanske det kan vara motiverat att återge endast ett par satser. Samtidigt bör påpekas att konstverk och fotografier inte omfattas av citaträtten – detta gäller oavsett i vilken form de förekommer. Det framgår indirekt av 22 § resp. 49 a § upphovsrättslagen. Det framgår också av uttalanden i prop.1992/93:214. Man kan alltså inte citera en bild.

  • Källa: Avd. för nationell samverkan. Kungliga Biblioteket (2004-12-28). Upphovsrätt – citat, http://www.kb.se/BIBSAM/juridik/fos/citat.htm [2007-06-17][/*][/list]

[WhiteRasta]

Tack friggs. Som jag nämde i första inlägget så har jag icke tillgång till aftonbladet plus, så kunde bara citera den info. som Aftonbladet själva hade satt som en sorts resumé av sin egen artikel.

[Ganjafarm]

Det är ju helt sjukt har själv ADD har tagit sån medicin men valde själv att sluta med dem då dom är beroende framkallande för mig fungerar cannabis lika bra om inte bättre.

Men att dom rent av säger att man är kriminell om man tar medicinen är ju helt sjukt!

[friggs]

Förhoppningsvis kommer artikeln att besvaras inom snar framtid. Håll ögonen öppna!