-
Den där rösten i huvudet
Jag har i större delen av mitt liv inte tänkt på vad som händer i mitt huvud. Det har mest varit massa negtaiva tankar, t.ex. “Shit hur ska jag göra nu” eller “Oj oj, detta blir pinsamt” eller “åååh, det orkar jag inte”. Det har varit en massa tjat i vilket fall som helst. Jag kommer dock inte exakt ihåg hur det var, för nuförtiden är det väldigt lungt. Men en arbetskamrat sa t.ex. att när hon skulle tänka postivt så sa hennes röst i huvudet att det inte gick (den pratade alltså emot). Jag vet inte om jag hade så förr, men jag hade ett chatter iaf, jag kommer ihåg att jag en dag märkte hur lungt det var i huvudet. Undrar om cannabis har hjälpt till? Cannabis har gjort mig mer “meditativ”.
För ca 3år sedan bestämde jag mig för att förstå livet. Så mycket jag studerat på de senaste 3 åren har jag inte ens studerat under hela skoltiden ända till gymnasiet. Jag har lärt mig saker jag inte trodde man kunde förstå, jag har läst böcker jag inte trodde jag skulle läsa (sträng-teori på engelska t.ex.). Jag har också lärt mig mycket om hjärnan och hur man ska tänka (tänk postivt t.ex.) och att man ska observera sina tankar samt sig själv.
Nuförtiden tänker jag sällan negativt jämfört med tidigare och dessutom är mina tankar motiverande. “Du kan” och liknande. Jag tänker inte heller på saker jag inte orkar och bara gör dem, Alan Watts var en stor inspiration i det tänkandet när han pratade om hur man ska dansa genom livet.
Men nu i år har jag börjat intressera mig för andra tankar i ens huvud jag aldrig hört förr, men förr så chattrade ju hjärnan hela tiden, nu är det väldigt lugnt och skönt. Det som gjort så detta har hänt är efter att min bror sa att han ibland hörde konversationer innan han somnade. Jag märkte att jag gjorde samma sak, när man nästan somnat. Så fort man började tänka så försvann det dock, man måste bara observera och inte börja tänka. Det var lite coolt och jag ser det som allt på utsidan (den externa världen) finns inom oss, så jag vet allt om alla innerst inne. Jag tror inte det är omöjligt att vi i framtiden kommer prata med telepati (vilket jag varit med om 4ggr, varav 3ggr med ganja), och varför kan vi inte det idag? Well, thats another story.
I vilket fall som helst. En dag berättade en kompis att han ibland hörde en röst i huvudet som sa något. T.ex. han skulle köpa en sak och så hörde han i huvudet “Det är ingen idé, saken är slut” och så var den slut. Det har hänt honom ca 3ggr och han tyckte det var coolt. Det gjorde så jag började ställa frågor och se om jag fick något svar. Eckhart Tolle lär ut att vi alla är Gud inom oss, och jag tror verkligen på det, och för 2år sedan var jag ateist, efter det var jag agnostiker men nu tror jag utan tvekan på en Skapare. Jag vill inte säga gud då det har i hela mitt liv varit en negativ klang, och jag tror många uppfattar det så. Men Skaparen är en Gud och vi alla är Skapare. Den gåva som vi kan få är allt som Skaparen är och därmed är vi alla unika skapare.
Sen när man lyssnar till det som David Wilcock lär ut om hur universum fungerar och att vi alla har ett högre jag, ja, då blir det verkligen intressant att studera den där rösten i huvudet. David berättar i videor och även i artiklar om hur han fick kontakt med sitt högre jag och det finns mycket att lära för den som är intresserad.
Har du någon erfarenhet av inre kunskap och inre vägledning?
Jag behöver diciplinera mig mer om jag ska kunna ha bra kommunikation med mitt inre, men en sak har jag märkt. Universum (Skaparen) talar till oss genom drömmar, andra, händelser, och innifrån. Vi behöver bara vara vakna nog att se det, och förstå det.
En sak jag lärt mig om hjärnan är att den högra pratar i bilder och den vänstra i ord. Jag har nämnt Jill Bolte många gånger, hon beskriver det i hennes föreläsning och jag rekommenderar varmt hennes bok
.Peeace!
– anybodysmokerJag rekommenderar också “The Power of Now” som är en grym bok av Eckhart Tolle. Den beskriver hur man ska leva i nuet, och hur man ska tysta egot. Mycket läsvärd!
-
5 Replies
-
Intressant att få följa din resa i små snuttar här och där
Nått som jag har nytta av är att inte tro. Har upplevt så mycket underliga saker, fått så mycket information. Jag väljer för det mesta att inte läsa böcker i ämnet, för jag vill inte att de ska färga mig, blir lätt, iaf för mig att man på nått sätt accepterar det man läst i en bok som någon form av sanning.
Övertygad om att om du frågar 10 st personer om hur världen/universium/vår existens osv är, så kommer du få 10 olika svar. Vissa kanske liknar varandra, men jag ser inte det som nått som på något sätt säger att det är så. (Gäller dock inte matematiker och fysiker, fast jag är för korkad för att hajja matten, så blir mest förenklade förklaringar om vad de kommit fram till, härligt att i efterhand höra om någon matematiker som kommit fram till något med uträkning, som en annan kommit fram till/fått till sig på sina inre resor (Säger ju inte att det för den saken är så, men stärker ju ens teoris trovärdighet en aning))
Känner mycket att vår värld är en värld av illussioner, du sliter dig fri från den ena, bara för att hamna djupt i den andra.
Det är här vikten av att inte tro kommer in. Jag ser en ny möjlighet, en illussion, eller verklighet? Så länge jag inte kan bevisa den, så får den förbli en möjlighet. En teori om du så vill.
-
kan du ge nått tips på “tänka bra” böcker?
jag tänker mest skit piss och varför händer detta mig… måste ut ur negativiteten.. -
förresten jag har lite erfarenhet.. och nu när jag tänker på det så mådde jag jävligt bra..
gjorde en behandling 2001.. det var en “gud e god 12-steg runka” behandling..
i 1år å 3 månader slipade dom min hjärna.. efter så började jag plugga upp mina gymn betyg men var fett nojjig för att plugga å träffa folk.. dom hade sagt att jag skulle be.. men det blev snarare som en konversation i skallen.. det hjälpte mig sjukt mycket för jag “bad” hela hela tiden.. ja nästan.. inte när jag pratade med andra å så…
detta hjälpe ju inte min drogfrihet.. och nu när jag tänker tillbaka på den tiden känns det jävligt naivt det jag höll på med.. men ja mådde bra å kan nog behöva nått liknande…
mvh Dxtr
-
Jisses, när du inser att du är din egen gud, så blir allt så mycket lättare.
Du behöver inga böcker, hjärntvättprogram eller externa gratifikationer. Du behöver bara dig själv.
Hela vårat samhälle är uppbyggt så att de flesta ska vara beroende. Beroende av socialen, beroende av arbetsgivare, beroende av tv, spel, droger osv.
OBS dock att de flesta är mentala beroenden. Dvs existerar bara i ditt huvud.
-
Harlig trad! Jag har sedan i varas borjat se over mina tankemonster och min inre reflektion, eller respons, pa externa situationer och hur jag behandlar mej sjalv, bade psykiskt och fysiskt.
Aven om jag fortfarande lever ett ganska osunt liv behandlar jag min kropp som om den vore en livskamrat. Jag ger den komplimanger, kysser den och njuter nar jag tittar pa den. Och sen jag borjade med detta har jag fatt respons. Likadant med mitt medvetande. Kommer en elak tanke som vill decimera mitt manniskovarde sa placerar jag den tanken i tillfallig karantan. Dar observerar jag den, analyserar varfor jag tankte pa den och bagatelliserar den innan jag upploser den. Jag vet anda att jag ar perfekt. Manga ar dom manniskor som hanar sig sjalva nar dom gor fel, i tron om att detta reducerar chansen for ett aterupprepat misslyckande. I sjalva verket ar det tvartom.
Jag forsoker beratta for mina vanner hur dom ska tanka dom positiva tankarna. Men som svar far jag ofta “men jag vet ju innerst inne att det inte funkar”. Som om vore en standig kamp mot den onda rosten, nar det egentligen bara ar resultatet av ett systematiskt tankemonster som vandrar i en negativa spiral. Ingen tror ju att man lagga i backen i en bil som kor pa motorvagen..
Skulle garna vilja skriva mer, men kanns meningslost utan vissa bokstaver.