-
Debattartikel i studenttidning
Hejsan alla, tänkte i det följande skamlöst citera en debattartikel från juristernas kårtidning vid lunds universitet, Dissidenten. Enligt mitt tycke en välskriven artikel som riktar sig till en målgrupp som i framtiden säkerligen kommer att ha en del inflytande i samhället.
Eventuella fel i språk eller stavning är antagligen hänförliga till min snabba avskrivning av den långa artikeln.
Quote:Bedriver Sverige en kontraproduktiv narkotikapolitik? Är cannabis verkligen så skadligt som svensk lag anser? Ulrika Mattsson diskuterar svensk drogpolitik och användningen av cannabis ur ett osvenskt perspektiv.Svensk narkotikapolitik utgår från visionen om det drogfria samhället. Det är en vision som har fört med sig en stark moralisk värdeladdning av allt som har med narkotika att göra. Som ett led i förverkligandet av visionen kriminaliserades konsumtion av narkotikaklassade preparat 1988 och 1993 infördes fängelse i straffskalan. Förbudsstrategin är emellertid omstridd och det finns många som hävdar att den skapar fler problem än den löser. Typexemplet är att sprutbytesprogram bevisat medför minskad dödlighet bland tunga narkomaner. Sverige har tagit avstånd från sådana program med motiveringen att det sänder ut fel signaler.
Vad gäller andelen missbrukare per capita placerar sig Sverige bra i internationella jämförelser, detta trots en nationell ökning av antalet missbrukare. Tidigare i år förde FN fram Sverige som ett exempel på hur repressiv narkotikapolitik håller nere statistiken. Att ensidigt se till siffrorna är dock meningslöst hävdar bland andra forskare på Centrum för drogforskning vid Amsterdams universitet. Bakom det förhållandevis låga antalet missbrukare gömmer sig flera olika förklaringar, bland andra den svenska kulturen som anses vara präglad av avhållsamhet. Det totala alkoholintaget i Sverige per år är bland de absolut lägsta i Europa, vilket även gäller konsumtionen av läkemedel, bara norrmännen knaprar i sig färre receptbelagda piller per år. På Centrum för drogforskning menar man att de låga missbrukartalen snarare är en följd av den svenska folksjälen, med de spår som nykterhets- och frikyrkorörelsen satt i den, än den svenska narkotikapolitiken. En alltmer åldrande befolkning och att ungdomar nu spenderar mer tid i hemmet framför datorn är också faktorer som håller nere statistiken.
Andelen tunga narkomaner har ökat och antalet missbrukare i fängelse likaså. Narkotikarelaterade dödsfall ökar enligt EU:s statistik snabbare i Sverige än i något annat land. Exempelvis nämns att vid en misstänkt eller konstaterad överdosering undviks det stundtals att tillkalla medicinsk hjälp av rädsla för att ”åka fast”. Kritikerna av lagstiftningen menar att en kriminalisering stigmatiserar samhällets missbrukande olycksbarn i högre utsträckning än nödvändigt och att krut istället borde läggas på skademinskade åtgärder, vilket också skulle minska samhällets kostnader.
Men det är känsligt att ifrågasätta förbudet att bruka narkotika. Tim Boekhout van Solinge Vid Amsterdams universitet har gjort en omfattande analys av det svenska systemet. Undersökningen visar att svenskar, trots att andelen missbrukare är låg, tidvis uppfattar drogerna som ett större hot mot samhället än såväl rasism som arbetslöshet och miljöförstöring. Förklaringen till detta till synes irrationella ställningstagande finner Boekhout van Solinge i folkrörelsernas stora makt över debatten om droger och den konsensus som blivit resultatet. Föräldrar Mot Narkotika (FMN), Hassela-rörelsen och Riksorganisationen för ett Narkotikafritt Samhälle (RNS) är tre organisationer med ett oerhört inflytande och en vision om det drogfria samhället har sitt ursprung i just dessa kretsar. Omfattande lobbying och goda presskontakter har bidragit till föreningarnas möjlighet att påverka vilka frågor som ges betydelse och vilka åsikter som är möjliga att föra fram. En representant för RNS berättar för Boekhout van Solinge ”[…] if you want to stay in power you can not say that you want a more liberal approach to drugs. It would be your political death […] it is sufficient to label that person a ‘drug liberal’. With such a qualification one I powerless in drug debates, and one loses all credibility”. Det är alltså enligt Boekhout van Solinge i praktiken omöjligt för en svensk politiker eller opinionsbildare att öppet deklarera någon annan hållning i frågan än den repressiva.
Symptomatiskt för den kanoniska status som visionen om det drogfria samhället erhållit är den relativa avsaknaden av en seriös legaliseringsdebatt kring cannabis. 2002 konstaterade den kanadensiska senaten i en omfattande rapport att dittillsvarande lagstiftning kring cannabis varit verkningslös. Vidare slog man fast att det vetenskapliga bevis för de skadeeffekter, som motiverat tidigare lagstifning, saknades eller var högst tvivelaktiva. Samma slutsatser har dragits på flera håll i västvärlden med lättade straffsanktioner eller avkriminaliseringar som följd. Den slutsatsen har inte gjorts i Sverige.
Argumenten för att inte särskilja cannabis från andra droger vilar schablonmässigt på fyra antaganden: Att cannabis 1) leder till tyngre droger 2) är beroendeframkallande och skadligt för hälsan 3) skadar hjärnkapaciteten och kan leda till psykiska störningar 4) försämrar förmågan till uppmärksamhetskrävande aktiviteter. Aktuell forskning har emellertid lett till andra slutsatser. Följande är bara ett axplock. Studier där rhesusapor utsatts för höga doser THC (den psykoaktiva ingrediensen i cannabis) uppvisade inga permanenta skador i försöksdjurens hjärnor. Cannabis har (av WHO med flera) funnits vara mindre beroendeframkallande än både alkohol och nikotin. Den stora majoriteten cannabisanvändare har heller aldrig prövat tyngre droger. Cannabis är dessutom i praktiken omöjligt att överdosera med dödlig utgång. Till detta kan läggas en mängd rapporter som framhäver cannabis medicinska nytta för patienter som lider av AIDS, cancer, grön starr, bulimi och multipel skleros. Dessa slutsatser är inte okontroversiella och rapporter som talar till cannabis nackdel är också lätta att hitta. WHO har upprepade gånger påtalat behovet av ytterligare forskning. Det vetenskapliga läget måste anses vara tämligen oklart. Frågan är om vi inte i nuläget har längre till visionen om det drogfria samhällets förverkligande än någonsin tidigare? Hur väl har den förda politiken lyckats med sitt mål hitintills? En objektiv och oberoende utredning borde välkomnas även av kriminaliseringsförespråkarna. I en så här viktig fråga har inget samhälle råd att hålla sig med heliga kor.
Informationsruta
§ I Sverige är det bl.a. olagligt att överlåta, bearbeta, förpacka eller inneha narkotika.§ Maxstraffet för ett grovt narkotikabrott är 10 års fängelse
* Cannabis sativa heter hampa på svenska och ger snabbt ett rus som varari ett par timmar.
* Cannabis i stora doser förstärker känslor, sinnesintryck och ökar aptikten.
* I viss asiatisk medicin används fortfarande cannabis som läkemedel.
-
0 Replies
Sorry, there were no replies found.
