-
Dåliga nyheter/Polisövervakning
Storebrors slemmiga tentakler söker sig allt närmre….
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=501393&previousRenderType=3
Hela artikeln:
Vill vi verkligen ha det så här
På tisdag ska EU-parlamentet rösta igenom en revolution: att polisen ska kunna få veta allt om hur du, jag och terroristerna surfar och ringer. Ola Larsmo söker efter argument och utredningar – men blir allt mer bekymrad.Det var ganska precis vid sekelskiftet som media och allmänhet fick upp ögonen för Echelon, Natos världsomspännande avlyssningssystem för elektronisk trafik. Då var det många som fann det oroväckande att det nya seklet inleddes i avlyssningens och kontrollsamhällets tecken.
Men bara ett år senare tystnade mycket av kritiken. Elfte september ställde oron för integritetskränkande övervakning i ett nytt ljus. Särskilt som det antyddes att Echelon faktiskt uppfattat tecken på att en terroristattack mot USA var under planering – tecken som ingen förstod att tolka. Men det kan inte hjälpas – efter 9/11 befinner vi oss på ett sluttande plan, där vi ständigt går med på mer och mer övervakning.
Argumenten är alltid goda; naturligtvis månar vi om taxichaufförernas säkerhet, och personligen har jag inget emot ett litet kameraöga inne i kupén. I tidningarna har vi också kunnat läsa hur svåra brott och mordfall klarats upp “tack vara att polisen avlyssnade de misstänktas mobiltelefoner”. Försvunna människor hittas, levande eller döda, därför att man kunnat triangulera fram var deras mobiler befann sig. Är inte allt detta bra, och väl innanför rättssamhällets ramar?
Utan att genast svara ja eller nej vill jag upprepa: vi befinner oss på ett sluttande plan. Varje ny förändring av regelverket måste därför föregås av ordentlig, offentlig diskussion. Det är vanhedrande för svensk politisk tradition när avgörande beslut smygs igenom utan debatt eller ens en ordentlig utredning av dess konsekvenser.
Jag syftar på det nya “direktiv för lagring av trafikdata” som på själva luciadagen skall röstas igenom i EU-parlamentet. Och som alla direktiv skall det i förlängningen bli svensk lag.
Vad det handlar om? Att telebolag och internetoperatörer skall bli skyldiga att lagra all, säger all, information om trafik i mellan sex månader och ett år. Alltså inte själva telefonsamtalen, men väl information om vem som ringt vem. Och värre: vem som mejlat till vem – och vilka hemsidor du besökt, vilken information du laddat ned – och så vidare.
Det rör sig om enorma informationsmängder, och enligt Telia Soneras egna uppgifter skulle bara investeringarna i ny teknik gå loss på cirka 100 miljoner euro.
Tanken är alltså att polisen ska kunna gå in och kontrollera din, förlåt, terroristernas, data- och teletrafik.
För det är som ett led i kampen mot terrorism som regeringen presenterar saken. På justitiedepartementets hemsida hittar man informationen om det nya direktivet under rubriken “EU:s justitieministrar enades om strategi för bekämpning av terrorism”.
Är det inte så det är? Och vad är egentligen nytt – redan i nuläget kan ju polisen beställa fram loggar från telebolagen och kolla vem som ringt vem varifrån och när?
Som jag ser saken sker det dock en fantastisk glidning när man utsträcker lagen till att handla om internettrafik. En telefonlogg visar bara vilka telefoner som kopplats mot varandra, och hur länge. En nätlogg skulle visa inte bara vem du mejlat till, utan också i förlängningen vilka IP-nummer du besökt på webben – vilka politiska grupperingar, sexuella perversioner eller bortglömda persiska poeter du intresserat dig för.
Och här börjar det snarare lukta avlyssning och åsiktsregistrering än ren lagring av “elektroniska fotspår.”
Man kan till exempel jämföra med hur biblioteken fungerar: varje lån jag gjort raderas automatiskt när jag lämnat igen boken, och biblioteket kan inte längre tala om vilka böcker jag lånat. Inte ens om det är Anarkistens kokbok. Skall direktivet också leda till att de reglerna skrivs om, så att polisen kan beställa fram en lista över de böcker jag lånat och läst under året?
En annan sida av saken är att musikindustrin snabbt har börjat lobba för det nya direktivet. Branschorganisationen CMBA, som representerar bland andra Disney och Sony, har enligt BBC skrivit till varenda medlem av EU-parlamentet och krävt att den nya lagen om kontroll inte ska tillämpas bara för mycket allvarliga brott – man vill också kunna kolla vem som laddar ned vad. Nej, det är inget skämt: de anser att deras advokater bör ha tillgång till dina surfloggar.
Vill vi detta? Behövs det av säkerhetsskäl? Kommer lagen att knäcka mindre teleoperatörer och internetleverantörer?
Det vet vi inte. För förslaget bygger inte på någon utredning som tagit reda på dess konsekvenser. Inga remissinstanser har tillfrågats. Fakta och siffror i ärendet söker man förgäves efter på regeringen sajt. Faktum är att det är ganska svårt att få besked om var direktivet har sitt upphov, för det verkar ingen riktigt veta.
I EU har det dock drivits allra hårdast av Sverige och Thomas Bodström, tätt följd av sin brittiske kollega Charles Clarke, som av en enig kör av bedömare utnämns till de främsta förespråkarna för “data retention”, som datalagringsdirektivet heter på engelska.
Man kan fråga sig varför just Sverige, som varit förskonat från allvarlig terrorism, plötsligt leder drevet.
EU:s lagstiftning hamnar här i samma vatten som USA:s Patriot Act. Och som direktivet är utformat kommer man att behöva bevaka vartenda internetcafé och vartenda bibliotek. Ty vem tror på allvar att den som har något skumt på hjärtat skickar brev från sitt eget ägandes mejlkonto – när det finns sådant som hotmail, webbmail, cybercaféer och trådlösa spottar på järnvägsstationer?
Utan att lyssna på vare sig tekniker eller demokratiaktivister håller Sverige på att driva igenom en lag som främst gör det möjligt att spionera på dem som lagen säger sig skydda.
Ola Larsmo
Du sköna nya värld…

Mvh// Nesta
ps.
Man kan fråga sig varför just Sverige, som varit förskonat från allvarlig terrorism, plötsligt leder drevet.
Staten och sossarna har ju som tradition att övervaka medborgarna, tänker då främst på IB.
ds

Peace
) säkerligen överskrider något de någonsin kommer ha resurser och kunskap att göra..