-
Cannabisinfo från Droglexikon
http://home.swipnet.se/~w-88794/droger.htm
Ni kan väl läsa och säga vad ni tycker, tror ni det mesta stämmer?
Kanske skulle klistra den isf, antar att vi alla vill att folk ska veta vad dom ger sig in i och sedan ta ett beslut själv.Lång text men kan vara värt att läsa, om ni tycker att texten stämmer kanske man kan göra en liten summering till folk som inte orkar läsa så mycket.
Mvh
CANNABIS
Cannabis (av grekiskans kánnabis, hampa) är olika beredningar från indisk hampa, cannabis sativa, en tålig växt med tusenåriga odlingstraditioner som förekommer över stora delar av världen. Den fullvuxna plantans blommor och övre blad täcks av en klibbig kåda som innehåller psykoaktiva substanser, cannabinoider, av vilka den viktigaste är THC, delta-9-tetrahydrocannabinol. THC-halten varierar mellan olika arter och mellan hampväxter som odlats i olika klimat. Cannabis är narkotikaklassat enligt förteckning I. De viktigaste beredningsformerna är: 1. Bhang – torkade blad och blommor vilka lösts upp i vätska som dricks. THC-innehållet är vanligen 1-2 procent. 2. Marijuana – torkade blad och blommor som röks. THC-innehållet är vanligen 1-3 procent. 3. Ganja, sinsemilla – små toppblad och blommor från odlade honplantor som röks. THC-innehållet är vanligen 5-10 procent. 4. Hasch – den rena kådan från toppblad och honblommor som pressats samman i mörkfärgade kakor. Den röks i pipa (braja, holk) eller cigarett (joint). THC-innehållet är vanligen 8-15 procent. 5. Hascholja – en brun, sirapsliknande olja som extraherats ur växtdelar med lösningsmedel och därefter filtrerats och koncentrerats. Oljan droppas på tobak och röks vanligen i cigarett. THC-innehållet är 40-60 procent. Historik. Cannabis är efter alkohol världens mest använda berusningsmedel. Det har använts i minst 10 000 år. Inom religionsutövning och folkmedicin har det spelat en viktig roll i Kina och Indien. Homeros har beskrivit cannabisdrycken som en läkande saft vilken dövar bekymmer. De enligt historietraditionen grymma assasinerna har förknippats med cannabisbruk. I den muslimska världen har cannabis fått stor spridning, bl a på grund av Koranens alkoholförbud. I Europa väcktes i mitten av 1800-talet ett starkt intresse för cannabis i den av läkaren Jacques-Joseph Moreau initierade Le Club des Haschichins, där några av dåtidens främsta författare åt haschsylt och lovprisade dess effekter. I USA ansågs cannabis vara slavarnas och de fattiga arbetarnas drog, som sedan förknippades med de svartas jazzmusik och på 1920-talet fick ett uppsving under alkoholförbudet. I mitten av 1960-talet blev cannabis den stora ungdomsdrogen och spreds över hela västvärlden med hippiekulturen, flower-power-rörelsen, populärmusik och litteratur. Cannabis förknippades med protester mot det etablerade samhället. I början av 70-talet visade undersökningar bland svenska skolungdomar och värnpliktiga att mer än var femte tillfrågad någon gång rökt hasch. Under 1980-talet minskade denna andel stadigt och var i början av 1990-talet nere i några få procent. (Se även Epidemi.) Botanik. Linné klassificerade 1753 hampväxten och gav den namnet cannabis sativa. (Sativa betyder odlad.) Det är en ettårig ört med 3-9-flikiga, sågtandade, smala och spetsiga blad. Den kan bli upp till nio meter hög men är vanligen 1,5-2 meter. Hanplantorna är mer gracila, honplantorna är grövre och ger mer kåda. Stjälkarna innehåller bastceller som kan bli tre centimeter långa och är sammanfogade i 1-3 meter långa, sega, och rötbeständiga fibrer. De fettrika fröna som även kallas nötter innehåller hampolja och kan användas som djurfoder. Hampa har odlats för sina fibrers skull, vilka spelat en viktig roll som råmaterial för textilier och vid tillverkning av grövre rep. Hela plantan är täckt med mikroskopiskt små körtelhår som producerar klibbig harts. Den hampa som odlas i ett subtropiskt klimat producerar i allmänhet mer kåda än den som odlas i ett kyligare. Plantan är mycket lättodlad, tålig och anpasslig. Kemi. Cannabis innehåller drygt 420 olika identifierade beståndsdelar varav ca 80, de s k cannabinoiderna, är de mest aktiva ämnena. Cannabinoiderna har vissa kemiska likheter med kroppens steroider (exempelvis kolesterol, binjurebarkshormoner och könshormoner). THC är den mest utforskade och samtidigt den starkaste av alla cannabinoiderna, och den kan framställas syntetiskt. I tablettform ger den precis samma farmakologiska effekter som koncentrerad cannabiskåda. Cannabinoiderna är kemiskt besläktade och utmärks av att de är fettlösliga. Detta gör att de och deras nedbrytningsprodukter (metaboliter) kan lagras i kroppen under relativt lång tid, vilket troligen är förklaringen till att effekterna sitter i långt efter att det akuta ruset klingat av. Farmakologi. THC och de andra cannabinoiderna tas effektivt upp av lungorna vid rökning och når inom 10-30 minuter maximal koncentration i blodet. Denna minskar snabbt, och efter 8 timmar finns endast en mycket liten mängd kvar. THC binds först till blodproteinerna, men eftersom det är så fettlösligt tas THC och dess omvandlingsprodukter lätt upp och lagras i fettvävnad och olika organ, exempelvis i hjärnan som har hög fetthalt och i levern. THC passerar moderkakan och påverkar fostret. Det går även över i modersmjölken. THC genomgår en utdragen omvandling i kroppen. Denna nedbrytning är långsam och ojämn och tar ca fyra veckor, hos en inbiten haschrökare upp till åtta veckor. Metaboliterna påvisas i urinen med den s k EMIT-metoden. (Se Narkotikanalyser i urin och blod.) Den långsamma nedbrytningen gör att metaboliterna ackumuleras i kroppens fettdepåer, vilket är av betydelse för långtidseffekterna, t ex återtrippar (flash-backs) och psykisk avtrubbning. De biokemiska verkningsmekanismerna är ofullständigt kända. Vissa cannabinoider binder sig till särskilda mottagarmolekyler (cannabisreceptorer) på vissa hjärnceller och ändrar dessas funktion. En hypotes är att cannabinoiderna blockerar tillförseln av vissa ämnen, exempelvis aminosyran arginin. Liksom kroppen har sitt eget morfin, endorfin, har den sitt eget cannabis. Det är en fettsubstans som 1992 fått namnet anandamide. (Anand betyder lycksalighet på hindi.) Ruset. När det gäller rusupplevelsen vid cannabisrökning finns stora individuella skillnader. Upplevelser av cannabisruset är nämligen beroende av vad som brukar kallas set och setting, dvs missbrukarens förväntningar och miljön. Redan Baudelaire betonade vikten av att ha en “psykologiskt riktig” inställning då man skulle använda hasch. Man borde, menade han, vara avspänd och utan bekymmer. Om man under en period med personliga problem experimenterade med hasch ansåg han det vara detsamma som att “annonsera ut sin själ till försäljning”. Baudelaire tyckte att man borde uppsöka en behaglig miljö där man kunde lyssna på musik för att rätt njuta av drogen. De första tecknen på cannabispåverkan är lätta obehagskänslor i samband med hjärtklappning, torrhet i ögon och mun och lätt yrsel. Därefter följer of tast den eftersträvade ruseffekten: mild eufori, lyckokänsla, ökat självförtroende, avkoppling och en känsla av allmänt välbefinnande med livliga associationer. Tidsuppfattningen ändras, så att tiden tycks stanna av och gå saktare. Färger och musik upplevs annorlunda. Varseblivningen (perceptionen) både av den egna kroppen och av omgivningen förändras. Det karakteristiska är emellertid att även de fantasifullaste upplevelserna tar sin utgångspunkt i ting som finns i omgivningen – befintliga färger bleknar eller blir intensivare, skarpa former rundas, föremål krymper eller växer i storlek. Vetenskapliga tester visar på försämringar av korttidsminnet, den intellektuella förmågan och uppmärksamheten. Vid krahigare cannabispåverkan får berusningen en mera hallucinogen karaktär och påminner om effekten av LSD. Kroppen kan kännas tyngdlös och svår att avgränsa. Ruset klingar visserligen av efter någon timme, men försämringen av inlärningsförmågan kvarstår. Bakruset karakteriseras av långdragna dagen-efter-besvär med symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter och håglöshet. Tolerans. Det har tidigare rått en viss förvirring kring toleransutveck- lingen för cannabis. I äldre litteratur talas efter en tids missbruk om en negativ toleransutveckling, vilket innebär att det skulle krävas mindre mängd av drogen för att åstadkomma samma ruseffekt. Förklaringen till detta missförstånd är av teknisk natur. Det tar nämligen en viss tid för den nyblivne cannabisrökaren att tillägna sig den speciella röktekniken (att dra halsbloss, vänja sig vid den sötaktiga, heta röken och hålla den kvar i lungorna etc). Särskilt för den som inte tidigare är van tobaksrökare kan detta vara svårt att lära in, och mycket cannabis går därför “upp i rök”. När missbrukaren lärt sig tekniken kan han utnyttja drogen bättre. Detta är emellertid en teknisk inlärning och inte som man tidigare trott en negativ tolerans. Tvärtom kan man numera konstatera en viss toleransutveckling. En inbiten haschrökare använder 1-4 gram hasch per dag, en dos som skulle ge förgiftningssymtom hos en nybörjare. Toleransutvecklingen är emellertid inte lika uttalad som hos exempelvis opiaterna. Korstolerans har konstaterats mellan cannabis och alkohol och cannabis och sömnmedel. Beroende och abstinenssymtom. Cannabis kan ge ett kraftigt psykiskt beroende. Genom långvariga högdosexperiment har man kunnat konstatera även ett fysiskt beroende med tydliga abstinenssymtom. Dessa liknar dem vid långvarigt beroende av sömngivande och lugnande läkemedel. Abstinenssymtomen yttrar sig i form av sömnsvårigheter, irritation och skakningar, diarré och magsmärtor. I jämförelse med opiatmissbruk är dock abstinenssymtomen i allmänhet milda, men bland dem som rökt hasch under lång tid finns fall av abstinens som starkt påminner om heroinabstinens. Kroppsliga effekter och skador. Under ruset blir ansiktshyn flammig, och ögonen blir röda eftersom kärlen i bindhinnan vidgas. Blicken blir först glänsande, sedan matt. Smärtkänsligheten minskar, reaktionstiden förlängs, och förmågan att bedöma avstånd sviktar. Vid kraftig påverkan kan gången bli osäker och ryckningar i olika muskelgrupper förekomma. Den kraftigt förhöjda pulsen utgör en risk för personer med förhöjt blodtryck eller hjärtsjukdom, och cannabisrökning kan exempelvis utlösa kärlkramp. Cannabis försvagar kroppens immunförsvar. Haschrökare får ofta inflammerade slemhinnor, försämrad lungfunktion, hosta och kronisk bronkit. I cannabisrök är den cancerframkallande benspyrenhalten 70 procent högre än i tobaksrök. Cannabinoiderna dämpar de manliga könshormonerna och sädesvätskans spermier försämras. Hos kvinnor tar moderkakan upp THC snabbare än fostret, och fungerar därmed både som en barriär och en reservoar för fostret. Vissa studier tyder på att cannabisintag under graviditeten kan medföra lägre kroppsvikt, motoriska störningar och oro hos det nyfödda barnet. Det finns dock inget som tyder på ökad frekvens av missbildningar. THC går också över i modersmjölken vid amning. (Se lGraviditet och narkotikamissbruk.) Det finns en naturlig gräns för hur mycket cannabis man kan inta. Vid höga doser reagerar kroppen med illamående, yrsel och förvirring, och missbrukaren avbryter då själv tillförseln. Cannabis är giftigt i högre doser, men några dödsfall enbart på grund av överdos har inte rapporterats. Psykiska effekter och skador. De flesta cannabisrökare upplever någon gång s k snedtändning, då ruset i stället för den eftersträvade euforin ger ångest och panikreaktioner. Dessa följs av oro och depression. Återtrippar förekommer också, då berusningen helt oväntat återkommer flera dagar eller veckor efter haschrökning. Detta sammanhänger sannolikt med att cannabinoider lagrats i kroppens fett, och att deras nedbrytningsprodukter utsöndras i kroppen. I länder med utbrett cannabisbruk rapporteras att detta kan ge upphov till psykiska sjukdomstillstånd. Den allvarligaste komplikationen är de fullt utvecklade haschpsykoserna. Dessa är vanligast i de länder där cannabis är lätttillgängligt, billigt och används i höga doser under långa tider. I Sverige är haschpsykoser relativt ovanliga. Endast ett 70-tal fall har rapporterats och då hos tidigare psykiskt friska unga människor i samband med intensiv haschrökning. Symtomen är förvirring, förföljelseidéer, syn- och hörselhallucinationer, oro, ängslan och impulsivt beteende. Haschpsykos liknar mani och kräver sjukhusvård. Psykosen brukar gå över efter cirka fem veckor, men kan komma tillbaka om missbruket fortsätter. I vissa fall avlöser psykoserna varandra, och tillståndet kan bli kroniskt. Cannabis kan också utlösa psykisk sjukdom eller försvåra möjligheterna att behandla en sådan. De som har eller har haft schizofreni är särskilt känsliga och tål oftast inte den minsta cannabispåverkan. En svensk långtidsstudie (Rydberg m fl) har visat att värnpliktiga som röker mycket hasch löper större risk än normalt att senare i livet få diagnosen schizofreni. Den mest typiska skadan efter långvarigt cannabismissbruk är det s k amotivationssyndromet – ett tillstånd av avtrubbning och likgiltighet. I de kliniska rapporterna tas särskilt fasta på att den intellektuella kapaciteten minskar. Tröttheten påverkar också förmågan att stå ut med tillfälliga motgångar. Svenska forskare (Tunving m fl) har kunnat visa att hjärnans genomblödning vid CBF-undersökning (CBF = cerebral blood flow) är reducerad med 11 procent hos kroniska haschrökare. Amotivationssyndromet vid långvarigt cannabismissbruk påminner om det tillstånd som missbrukare av lugnande medel och sömnmedel kan komma in i. Det går tillbaka om missbruket upphör. (Se även l Psykiska komplikationer till missbruk.) Sociala effekter och skador. Det ovan beskrivna amotivationssyndromet orsakas sannolikt av en kombination av drogpåverkan och den långvariga “frånvaro” från normalt socialt liv som cannabisrökning kan innebära. Om man under den utvecklingsmässigt viktiga tonårsperioden ständigt gått med avtrubbande cannabinoider i kroppen, isolerat sig från umgänge med familj och vänner och kanske dessutom levt i exempelvis Asiens missbrukarkolonier, har man mycket att ta igen både intellektuellt och utvecklingsmässigt. Denna insikt kan – sedan ett mångårigt cannabismissbruk brutits – ge upphov till sorg över de “förlorade åren”. Cannabis som läkemedel. THC och möjligen också vissa andra cannabinoider kan dels lindra grön starr (glaukom) genom att sänka trycket inne i ögat och dels utvidga luftrören hos astmatiker. På grund av detta har forskningen kring de olika cannabinoiderna dragit till sig uppmärksamhet och fått anslag från läkemedelsindustrin. Astra har bl a investerat i utforskningen av cannabinoidernas metabolism. För närvarande är förhoppningarna störst på forskningen kring behandling av det slags illamående och kräkningar som är biverkningar vid behandling av cancer med cytostatika (cellgifter). I USA pågår vissa försök med THC-tabletter mot denna form av illamående. Interaktion (ömsesidig påverkan) mellan cannabis och andra kemiska medel som påverkar psyket. Det är relativt okänt hur t ex cannabis, läkemedel och alkohol påverkar varandra när de tas samtidigt, men man tror t ex att långvarig tillförsel av sömnmedel kan öka nedbrytningen av THC. Cannabisrökning kan också hämma kroppens omsättning av vissa mediciner. I vissa fall av mano-depressiv sjukdom behandlas patienterna med litiumpreparat, ett salt. Det har då visat sig att det är svårare att uppnå korrekt dos av litium om patienten samtidigt missbrukar cannabis. Cannabismetaboliterna påverkar nämligen litiums omsättning i kroppen. (Se Litium och Litiumbehandling.) Man har med olika psykologiska test också kunnat visa att cannabisrökning kombinerad med alkoholintag ger en kraftigare försämring av prestationsförmågan än vad ämnena ger var för sig. Farmakologiskt talar man om att ämnena interagerar med varandra, och fenomenet kallas interaktion. Cannabis och trafk. En rad psykiska funktioner förändras vid akut cannabisberusning, vilket gör att en cannabispåverkad person inte är lämpad som förare av motorfordon. Bl a försämras koncentrationsförmågan och uppmärksamheten. Olika bilsimulatorförsök har samstämmigt visat att förmågan att föra motorfordon kan vara försämrad i minst två timmar efter ett intag av cannabis som motsvarar 10-15 mg THC. I några undersökningar har man dessutom funnit tecken på att den försämrade körskickligheten kvarstår även efter det att försökspersonen själv inte längre anser sig vara påverkad. Cannabis och våld. Det finns inga avgörande bevis för att cannabisintag skulle öka risken för ett aggressivt beteende. Det är emellertid möjligt att risken för våldshandlingar under cannabispåverkan är större hos en del personer, t ex de som lider av hjärnskada, epilepsi eller allvarliga psykiska sjukdomar. Inom sjukvården har noterats att kroniska haschmissbrukare som försöker sluta använda hasch ofta kommer in i ett tillstånd av tydligt framträdande retlighet, olust och labilitet. Möjligheten finns att risken för våldshandlingar är större när en person försöker sluta med sitt missbruk än när det pågår som mest. Behandling av haschpsykoser, depressioner och svåra abstinenssyndrom sker inom psykiatrin. (Se även Psykiska komplikationer till narkotikamissbruk, Avgiftning vid narkotikamissbruk och Öppenvård för narkotikamissbrukare.) De väsentliga behandlingsinsatserna vid haschmissbruk sker inom den öppna vården. Haschrökaren har kanske genom sitt missbruk försökt fly undan svåra problem och måste därför få behandling med individualterapi, familjeterapi eller gruppterapi. (Se även Terapi.) Behandlingen av haschmissbrukare som efter många år försöker komma ur sitt missbruk sker i Sverige huvudsakligen enligt en modell som utarbetats inom narkomanvården i Lund. (Se Öppenvård för narkotikamissbrukare.) Principen är att missbrukaren först avgiftas i öppen vård under dagliga samtal med en terapeut. Cannabismissbrukaren får därvid gradvis lära sig inse hur haschmissbruket gått ut över hans intellektuella och känslomässiga funktioner. I de följande behandlingsfaserna får han öva sig i t ex psykologisk varseblivning och konfliktlösning. Vidare klarläggs bakgrunden till missbruket. Därefter följer stöd- och insiktsterapi. Den depression som ofta finns i bakgrunden behandlas. Urinkontroller sker med regelbundna mellanrum. Förebyggande åtgärder. Sverige har en mycket restriktiv inställning till cannabis jämfört med flertalet andra länder. Den svenska narkotikalagstiftningen särskiljer inte lätt och tung narkotika, även om domstolarna vid val av påföljder i praktiken bedömer exempelvis heroinhandel strängare än cannabishandel. (Se Definitioner av narkotika och narkotikamissbruk.) Cannabis har i Sverige aldrig blivit etablerad som en socialt accepterad partydrog som i USA och delar av Sydeuropa. Under 1960- och 70-talen hade cannabis visserligen en stark förankring i ungdomskulturens musik och litteratur men har sedan slutet av 1980-talet nästan helt förlorat sin ideologiska anknytning. Rollen som innedrog i populärkulturen har övertagits av kokain och s k ldesignade droger. På 1990-talet verkar dock cannabis på nytt fått en viss förankring i populärkulturen och då i samband med ett förnyat intresse för 60-talsmusik och psykedeliska upplevelser. Ett flertal större statliga informationskampanjer har särskilt inriktat sig på att motverka haschrökning. Antalet ungdomar som någon gång använt cannabis har totalt sett ändå minskat sedan 70-talet. (Se Utbredningen av narkotikamissbruket.) Det är dock svårt att avgöra om denna minskning beror på de förebyggande åtgärderna och informationen eller på en allmän attitydförändring som skulle ha kommit i vilket fall som helst. (Se även Hasch, romantik och fakta av Nordegren/Tunving, Prisma 1984.)
-
15 Replies
-
” och kanske dessutom levt i exempelvis Asiens missbrukarkolonier”
Vet inte hur man klipper och klistrar så det blir snyggt men
hur många svenskar lever i “Asiens missbrukarkoloniner”
och leds in på ett cannabis missbruk?Edit: Måste nog läsa igen för det enda jag kommer ihåg nu är
det jag ifrågasatt 😯 😳 -
@Torso wrote:
” och kanske dessutom levt i exempelvis Asiens missbrukarkolonier”
Vet inte hur man klipper och klistrar så det blir snyggt men
hur många svenskar lever i “Asiens missbrukarkoloniner”
och leds in på ett cannabis missbruk?Edit: Måste nog läsa igen för det enda jag kommer ihåg nu är
det jag ifrågasatt 😯 😳Kanske inte så många men det är just dessa ungdomar jag menade. 🙄 😉
Texten får väl snyggas till lite om den ska användas som jag menade men ändå.
-
Ja, en tillsnyggning skulle jag gärna se.
Ett så långt sammanhängade stycke orkar då inte jag läsa på en dataskärm.
-
Missbrukarkollonier? 😆 Dummaste jag hört på länge. Och, som PPG tycker jag också att det var riktigt jobbigt att läsa, tappade bort mig hela tiden och bytte rader efter varje mening, jobbigt. Så jag orkade bara 1/4.
Peace -
det jag reagerade på i texten va att de påstod att abstinensen hos en inbiten rökare skulle vara ungefär som den hos en heroin missbrukare, har aldrig känt den abstinensen själv men om det dem lär ut i svenska skolor stämmer (vilket man kanske inte skulle satsa allt för stora summor på) så skulle det alltså kännas som att ha glassplitter inuti kroppen när man inte får en hövding på ett par veckor och jag vet inte hur det är med er men när jag är utomlands och inte kan få tag på något på ett par veckor så infinner sig ingen glassplitter känsla.
Jag tycker att man kan kalla sig inbiten rökare om man rökt nästan dagligen i ett par månader. -
@jag wrote:
Finns en hel del i den där texten. För många för att jag ska orka räkna upp dom.
skulle vara:
Finns en hel del fel i den där texten. För många för att jag ska orka räkna upp dom.
-
@friggs wrote:
Finns en hel del i den där texten. För många för att jag ska orka räkna upp dom.
Jo det är ju en text på cirka 1500-2000 ord minst så visst det finns en del i den, specificera? 😆
(fick bara lov)
Peace -
En jäkla massa kackel och bullshit i den där texten. Blandar sanning och myt något helt hejvilt. Näh tack
-
En kul grej är att det är jäkligt vanligt att folk klagar över att ni har svårt att sova och förstår inte alls varför, det är abstinens.
-
@pinnen wrote:
En kul grej är att det är jäkligt vanligt att folk klagar över att ni har svårt att sova och förstår inte alls varför, det är abstinens.
Ca en miljon svenskar har sömnproblem. Har alla dessa abstinens? Även de som inte röker?
Har man rökt under en längre tid så kan man få svårt att sova ett par dagar och det har vi på Swecan aldrig förnekat. Men att kalla det för abstinens tycker jag är överdrivet. Jag har fått sömnmedel utskrivet av läkare under en kortare period av mitt liv och kan bara konstatera att det är enorm skillnad mellan att upphöra med dom efter bara ett par dagar och att sluta med cannabis efter flera månaders konsumtion.
-
@pinnen wrote:
En kul grej är att det är jäkligt vanligt att folk klagar över att ni har svårt att sova och förstår inte alls varför, det är abstinens.
Abstinensbesvär får man först när man trappar ned intaget av olika beroendeframkallande kemikalier.
Det skulle inte förklara varför någon har problem att sova om de röker lika mycket som de brukar göra.
Det finns ingen drog som ger dig abstinensbesvär under tiden du brukar den som vanligt.
-
@Q wrote:
@pinnen wrote:
En kul grej är att det är jäkligt vanligt att folk klagar över att ni har svårt att sova och förstår inte alls varför, det är abstinens.
Abstinensbesvär får man först när man trappar ned intaget av olika beroendeframkallande kemikalier.
Det skulle inte förklara varför någon har problem att sova om de röker lika mycket som de brukar göra.
Det finns ingen drog som ger dig abstinensbesvär under tiden du brukar den som vanligt.
Droger som man måste ha mer av när man använt den ett tag kan väl ge abstinens även när man brukar den som vanligt.
Alkohol t.ex kan man ju få abstinens av när man brukar den som vanligt. Om man dricker varje helg i två dagar en längre tid så kan man väl få abstinens i veckorna även fast man inte har ändrat sitt intag på något sätt. Eller har jag fel? Möjligt, men jag har själv märkt det och ganska många jag känner också.
Peace -
@maja wrote:
@Q wrote:
@pinnen wrote:
En kul grej är att det är jäkligt vanligt att folk klagar över att ni har svårt att sova och förstår inte alls varför, det är abstinens.
Abstinensbesvär får man först när man trappar ned intaget av olika beroendeframkallande kemikalier.
Det skulle inte förklara varför någon har problem att sova om de röker lika mycket som de brukar göra.
Det finns ingen drog som ger dig abstinensbesvär under tiden du brukar den som vanligt.
Droger som man måste ha mer av när man använt den ett tag kan väl ge abstinens även när man brukar den som vanligt.
Alkohol t.ex kan man ju få abstinens av när man brukar den som vanligt. Om man dricker varje helg i två dagar en längre tid så kan man väl få abstinens i veckorna även fast man inte har ändrat sitt intag på något sätt. Eller har jag fel? Möjligt, men jag har själv märkt det och ganska många jag känner också.
PeaceOm “vanligt bruk” är väldigt oregelbundet, så visst, i såfall kan man få abstinensbesvär.
Jag tror förövrigt inte att någon det finns någon drog där kroppen blir van så snabbt att man får abstinensbesvär, men det är möjligt att jag har fel på denna punkt.
-
@moget wrote:
det jag reagerade på i texten va att de påstod att abstinensen hos en inbiten rökare skulle vara ungefär som den hos en heroin missbrukare, har aldrig känt den abstinensen själv men om det dem lär ut i svenska skolor stämmer (vilket man kanske inte skulle satsa allt för stora summor på) så skulle det alltså kännas som att ha glassplitter inuti kroppen när man inte får en hövding på ett par veckor och jag vet inte hur det är med er men när jag är utomlands och inte kan få tag på något på ett par veckor så infinner sig ingen glassplitter känsla.
Jag tycker att man kan kalla sig inbiten rökare om man rökt nästan dagligen i ett par månader.I jämförelse med opiatmissbruk är dock abstinenssymtomen i allmänhet milda, men bland dem som rökt hasch under lång tid finns fall av abstinens som starkt påminner om heroinabstinens. Kroppsliga effekter och skador.
Jag gillar inte heller att höra heroin och cannabis i samma mening men stämmer det inte?
Vill höra om texten är helt fel eller om det ligger sanning i det?
Egna erfarenheter tycker inte jag väger så tungt då alla reagerar/hanterar droger på olika sätt.fast ni måste ju erkänna att ni/vi inte är speciellt opartiska när det gäller cannabis.
Min personliga uppfattning är att cannabis bruk är okej MEN det är en drog (iofs en väldigt lätt och trevlig drog
) och som allt annat kan man även missbruka cannabis.
Så jag röker lika ofta som jag brukade dricka, dvs 1-6ggr i månaden och ibland inte alls.
Säger inte att det är det ända rätta sättet, säger bara att det funkar fint för mig.
Är inte emot cannabis, bara att vissa vill få det att låta som om cannabis är heeeelt ofarligt.ehh nu kom jag av mig lite.
Kommer vi fram till nåt, är det mesta BS?[/b]
-
@droglexikonet wrote:
Abstinenssymtomen yttrar sig i form av sömnsvårigheter, irritation och skakningar, diarré och magsmärtor.
Sömnsvårigheterna stämmer som sagt även om de är väldigt milda, och vissa kan självklart bli irriterade. Men samma symptom får spelsmissbrukare och TV-missbrukare som försöker avhålla sig från sin last. Dvs det är de klassiska symptomen vid psykologiskt beroende.
Skakningar, diarré och magsmärtor däremot tillhör inte symptomen. Några fysiska symptom liknande de vid heroinabstinens existerar helt enkelt inte.
Sen ska man givetvis aldrig glömma bort placeboeffekten. Nån liten fjortis som läst detta droglexikon kommer självklart att uppvisa alla möjliga abstinenssymptom efter att ha tagit ett bloss på oreganocigaretten.
Så pinnen, vad vi kommer fram till är att en del är sant, mycket är falskt och alltihop är blandat i en enda stor soppa för att du inte ska kunna urskilja vad som är vad.
