-
“Blir det nojjigare?” Samt stoner story för swecan
Jag trodde att min polares morsa sa: du har väl inte vart ute och köpt knark? Jag kunde inte tro att det jag hörde var sant, och jag började nojja. Jag sa: Va? Helt ställd liksomm. Men egentligen sa hon: xxx och xxxx[min kompis] kollar på ett bra program däruppe”, där xxx är min polares farsa. Kan vara ganska kul att veta för alla er swecan-addicts iaf.
En annan kul historia är att när jag hämtade detta fina weed som jag efterlängtat så länge och som jag nu har “MY PRECIOUS!”, så hade jag en rasta mössa på mig och umgicks lite med folket jag hämtade av. Sen när jag gick hem så tog jag av mössan för att vara lite stealth, ifall npgon identifierade mig som någon med rastamössa och då kände jag mig som Agent 007, “The name’s Pachi….Pachi-Pachihand…” James Bond Theme song spelar i bakgrunden av min hjärna. Det var skojsigt tyckte jag. Självklart så rökte jag en joint med de jag hämtade av. Det är alltid trevligt, men när vi mecka så kolla folk som gick förbi vår klunga som meckade en riktig feting joint full av den underbaraste av örter, samt tobak med nikotin i… BLÄ!! Jag som är så känslig för nikotin, speciellt
blandat med gräs, hur ska detta gå? Som tur var så smakade det mest gräs ändå, men jag blev faktiskt rätt otrevligt snurrig av tobaken. Jag som lovat mig själv att aldrig blanda med tobak! Men en joint som denna ville man bara inte missa. Jaja, jag överlevde nikko-kicken, och skildes snart från sällskapet, både mentalt och geografiskt sätt. Men jag blev lite nojjig av folket som gick förbi oss som förmodligen såg eller kunde gissa sig till vad vi höll på med när vi mecka upp den.På väg hem blev det ett jobbigt, nojjigt, men efteråt skojjigt, samtal från min morsa som jag fick klura ut vad jag skulle säga till henne för att inte låta helt bäng. Samtalet gick rätt bra under omständigheterna, vilka var ett tungt mäktigt rus som smugit sig på under promenaden hem. Detta telefonsamtal ledde till en ändrad kurs. Istället för att gå direkt hem
till polaren så skulle jag gå hem, till mor som står och väntar med mat. Jag går in, direkt in på toan för att spruta nezeril i ögonen. Väntar där ett tag så det ska börja verka. Morsan e på övervåningen och det visade sig att hon inte ens hade hört att jag kommit hem, trots våran högljudda hund, som tamejfan alltid ska skälla när det kommer nån. Det är en Drever / Border-terrier, liksom, vem fan har hört någor så banalt som det? Det får ju folk att skita blod när de hör vad det är för ras. Det är en rätt liten, men ganska så rund, hund, pundhund, som jag brukar kalla den, som hårar som fan, sin bruna korthåriga päls, det är inte roligt asså. Det sätter sig fan i alla kläder och går inte att få bort. 😥Men det tar den igen med att bara se så dum i huvudet man kan se ut, hon ser så gullig ut då. Jag brukar sjunga sånger med min lillebror tillägnade hunden, som om den vore en gud, och är stor och mäktig, när men egentligen är en liten tjockis hund som inte kan några tricks eller ens
kan sitta när man säger åt den. Ja, jag vet, spare me the “du kan inte uppfostra en hund” snacket, jag sket typ i hunden förutom att gosa med den när jag var liten, men annars har det mest varit morsan som
uppfostrat den, gått ut med den osv, så hon e hundens favorit, och hon är allt för snäll mot allt och alla för att kunna vara sträng mot hunden och vi ägnade aldrig så mycket tid åt dressering. Jag vet att morsan skulle gilla cannabis, men hon är rätt fientlig mot sånt. Men tillbaks till storyn OK, alla
har inte lika mycket tid som dig Pachi! OK, iaf jag meddelade att jag kommit, men la mig ner på sängen i mitt rum som numera är på undervåningen. Thank God for that! Läste lite Terence Mckenna, morsan kom in o sa hej, och jag slapp ögonkontakt, jag sa att jag hade lite ont i magen. Sen skulle hon dra nånstans, så då kunde jag ta mig ner till polaren igen. Ahh, nu kunde jag relaxa. Men bara efter att jag kommit över nojjan jag fick när jag trodde hon sa det jag skrivit längst upp. Konstigt nog så fick jag ont i magen efter att jag hade sagt det. Det är väl vad dom kallar “The Power of the Mind”… Ja, nu sitter jag framför datan och har nyss varit och köpt frukt, istället för massa godis som munchies.
Det får bli naturens eget godis. Hoppas jag inte slösade allt för mycket av er tid. Tack så mycket,Hoppas ni inte lider av brist på jointar, smoke em if you got em folks. Kom ihåg min signatur!
-
15 Replies
-
PachiPachiHand, testa och läs din text om några timmar när saker och ting gått ur….
-
He He HE Roligt
-
Sköönt skrivet
-
LOOOOL! Vi börjar få en betongungen nr 2
Kändes lite som att läsa ett stycke ur nå skönlitteratur eller nåt -
HAHA:D
PachiPachi, kul det där om hunden. Känner igen lite från min egen hund. Den är lite tjock och fattar inte så mycket. Men den är ändå snäll (fast när man retar den så bits den. Det är skitkul att killa den under tassarna, den blir helt galen då.) -
Hundar är f.. de skönaste djuren. De älskar dig ovillkorligt, vad du än gör. Katter tycker jag är osociala.
Jag kan tänka mig att en hund märker direkt att det är något med dig. Inte bara det att de har många gånger bättre luktsinne än människan, de kan ju känna rädsla och allt hos andra, så jag tror att de märker om man är bäng. De märker iaf att något konstigt är med dig, samma sak som om du vore full… hehe
-
Trevlig läsning Pachi. 🙄 ..Och god natt
-
Jag gillar din “skrivstil” Patchi
😉 Go for it! -
Mysig läsning, Pachi.
@Reefer wrote:
Hundar är f.. de skönaste djuren. De älskar dig ovillkorligt, vad du än gör. Katter tycker jag är osociala. etc etc
Katter (åtminstone såna som inte stängs inne hela sina liv) märker känslor mycket bra, och lär sig fort att kommunicera och manipulera med dem. De har ett stort behov av ensamtid och integritet.
De lyder inte för lydandets skull, vill man att de ska lyda i nåt avseende måste man få dem att förstå varför de ska lyda. Tvång (som hundträning t.ex.) fungerar mycket sällan, en katt har sin stolthet.
De visar känslor när det passar dem, inte på kommando. Om man förtjänar det, absolut inte “ovillkorligt”.Enligt diverse vetenskapliga tester är katter generellt sett mindre intelligenta än hundar. Jag kan inte för mitt liv tro på att det stämmer, jag tror att dum lydnad misstas för intelligens. Jag har sett katter (halvvilda) göra helt hänförande saker som en hund bara kunnat drömma om.
-
Nu får du ge dig Radix, du skriver politiska åsikter som jag totalt delar och nu precis vad jag anser om hundar och katter 😆
Jag gillar katter mer än hundar. Jag blir bara sur direkt jag träffar någon med hund. Folk som skaffar hund vill ju bara ha maktkänsla över någon. Vi har katt och vi hon får göra precis vad fan hon vill. Vill hon lägga av en stor bajshög i mitt rum får hon det, och vill hon lägga sig och vila på en varm platta på spisen, so go ahead. Fast nu så har våran katt aldrig gjort någonting negativt, bara kissat inne en gång då min mor råkade stänga in henne en hel dag i sitt rum (fast då var hon så snäll och fin och kissade på en tidning på golvet. ah, och så rev hon ned en blomkruka då hon jagade en fågel som letat sig in en sommar)
Jag vill inte ha ett husdjur som jag har makt över och tvingar att vara social. Att katter skulle vara osociala tycker jag är fel. Inte då de katter jag träffat. De har bara mer personlighet än hundar. har ingenting emot hundar alls men dom är mer tråkiga då nästan alla är likadana i personlighet. Katter har mycker roligare tricks och egenheter för sig. Och sedan tiotals gånger gulligareen till grej jag kom att tänka på det här med lära katter saker. Våran katt har inte tillåtelse att klösa på fåtöljen och soffan i vardagsrummet, men hon får dock göra det på en stol i min morsa rum (vilket hon gör ofta och öppet då hon vet att det är ok), men det roliga är att då hon vet/tror att ingen ser henne så klöser hon på fåtöljen ändå,men om man kommer på henne och hon märker att man ser henne så stannar hon upp får en sån här” oh oooo” reaktion, springer och gömmer sig bakom nånting och tittar på en lite försiktigt, tycker alltid det är så gulligt då hon gör det. Hon vet att det är fel men gör det ändå
. -
Jag hade en stor schäfertik med jakt i kroppen.
När hon var året fick jag plocka ner henne ur ett träd två meter upp i luften efter att hon tappat huvet och jagat en katt. 😆 -
Gin, är du knäpp? seriöst? Jag är övertygad om att det finns hundägare som hade andra intentioner när de skaffade hund. Som min far till exempel, han har alltid gillat hundar stenskarpt. Han har aldrig orkat dressera och jävlas, tjusningen är att ha en trevlig, lite halvknäpp sak som springer omkring som man kan umgås med och gosa med… och ge en tröst.
Katter är trevliga de med. Men enligt min mening är de inte alls lika roliga att gå ut och leka med, eller busa med, eller bara flumma runt med. De ligger bara och trycker i ett jäkla fönster hela tiden. Och när de inte gör det, när de faktiskt vill umgås lite, då hoppar de upp och klampar runt på tangentbordet eller något annat irriterande…
I sense flame war..
PachiPachiHand, din hund verkar skittrevlig! Feta skrynkliga hundar rules
-
min hund liknar pachis lite i beteende. den e ockås lite halvdum och lyder absolut inte mig… men den e söt, liten, vit och dunderfluffig
edit: rasen e japansk spets
-
Jag har en Pittbulll
Och en gullig sådan 😉 -
Det här, det vill säga Pachi’s lilla inlägg högst upp, är vad man otvetydligen kan kalla ett rejält “brasskackel”, alternativt “gräskackel”.
Störtskönt
Kan nästa känna hur hög den skojaren måste varit när det skrevs :pleased:
