Allmän Hydroguide (FAQ)
Hej. Jag tog emot en Hydroguide av en författare som vill vara anonym. Så, jag postar den åt honom nu.
—Vad är hydroponisk odling?
Att odla hydroponiskt innebär att man odlar i vatten, helt utan jord. Man använder sig alltså inte av något medium innehållande näring, utan näringen finns tillgängligt direkt i vattnet som växtens rötter i kontakt med eller växer i. Mediumet man använder är bara till för stöd och stabilitet till växten. Man kan använda sig av flera olika medium som lämpar sig för hydroodling, mer om det nedan. Hydrosystem går att använda såväl inomhus som utomhus.Man brukar skilja på aktiva och passiva hydrosystem. Vad som skiljer dem åt är hur näringslösningen kommer i kontakt med växterna. I ett passivt hydrosystem vattnar man själv eller ser till att näringslösningen med hjälp av kapillärkraften kommer i kontakt med växternas rötter. Medan ett aktivt system ofta innefattar någon form av pump och slangar som för näringslösningen till rötterna. Jag kommer bara att ta upp aktiva hydrosystem.
Hydroponisk odling innebär en hel del fördelar bland annat kan man ha ett tätare plantavstånd, en snabbare tillväxt, större skördar, större kontroll över växtens miljö och tillväxtfaktorer och systemets lättskötthet när man väl fått allting att fungera. Man behöver bara byta vatten och rengöra tanken då och då. En hydroponisk odling tar mindre plats än om man odlar i jord, då man behöver stora krukor och jordvolymer för att rötterna skall få tillräckligt med plats. Man slipper även att efter varje odling kasta den gamla jorden och köpa ny, en del medium som används inom hydroodling kan återanvändas och är fria från skadeinsekter som kan finnas i köpt jord. Om man odlar ätbara växter har studier visat att hydroodlade växter även har ett högre näringsvärde än de odlade i jord.
Nackdelar kan vara att, beroende på vilket system du väljer, det kan vara svårt att flytta på växterna om det skulle behövas. Det kräver ju också att man har någonstans att ha själva systemet. Det är nog ingenting man vill ha ståendes i vardagsrummet, då det kan låta en del och kanske inte alltid är så fint att se på om det är ett hemmabygge. En del system system låter också en del när pumpar och dylikt är i gång.
Den främsta anledningen till att hydroodlade plantor växer snabbare än jordodlade är att växten inte behöver lägga ner lika mycket energi på att utveckla ett stort rotsystem för att leta efter och tillgodogöra sig det vatten och den näring den behöver. Allt växten behöver via rötterna finns tillgängligt direkt i vattnet.
Hur odlar man i hydro?
När man odlar i hydro finns det flera olika system att använda sig av, de vanligaste och lättaste är bubblare/DWC(Deep Water Cultivation), ebb och flod-system, NFT(Nutrient Film Technique) och top feed/dripper-system. Det finns även mer avancerade och dyra varianter, men dessa vill man antagligen inte börja med; speciellt inte om man är nybörjare, inte vet någonting om hydroodling och skall odla i ett hydrosystem för första gången. Man får välja ett system som man har plats till och som passar ens behov. Det går att köpa färdiga system, såsom Wilma och Flo gro eller så bygger man ett eget. Det finns flera sidor på internet som säljer färdiga system, några av dessa nämner jag i slutet. Till hydroodling kan man använda sig av flera olika medium, mer om detta senare.Näring till hydroodling skiljer sig ofta litet från näring till jordodling. Dels genom att den är mycket starkare än näring anpasad till jord, då de medium som man använder sig av i hydro inte buffrar näring vilket jord gör. Så om man kan köpa en näring anpassad för hydroodling är detta att rekommendera. Den näring man väljer att köpa kan också vara anpassad till en specifik växt. Skall man odla en växt som inte producerar frukter eller har någon blomfas till exempel många grönsaker och kryddväxter, så räcker det att man köper en näring med hög kvävehalt(N) som är anpassad för tillväxtfasen. Om man skall odla en växt som kommer att spendera en längre tid i både en tillväxtfas och en blomfas kan man köpa två sorters näringar. En för varje fas, det behövs en hög halt av kväve(N) när växten växer. När den blommar behövs mindre kväve(N) men mer fosfor(P) och kalium(K). Flytande näringar är att föredra framför näringar i pulverform. Det finns även organiska näringar anpassade för hydroodling. Men dessa är inte att rekommendera då de jag sett som testat enbart har dåliga erfarenheter av det.
Man kan börja från såväl sticklingar som frön. Men om man skall rota sticklingarna eller vill börja från frö så är det en bra idé att plantera dem i till exempel rockwoolkuber. Att använda torvbricketter i hydro är inte att rekommendera då de inte är pH-neutrala och ofta ramlar isär vilket kan täppa igen vissa hydrosystem.
I ett hydrosystem där rötterna växer direkt i näringslösningen, exempelvis bubblare, är det viktigt att syrehalten i vattnet är hög, för att undvika rotröta och att växten dör. Detta gör man genom att bygga systemet så att vattnet är i rörelse så ofta och mycket som möjligt. I bubblare använder man sig oftast av en syrepump för att syresätta vattnet, men det går även att använda sig av en cirkulationspump.
Om inte vattnet syresätts gynnas anaeroba bakterier, vilka man vill undvika. Biprodukten av de anaeroba bakterierna är syror, som kan få pH:t i tanken att svänga mer än vad som vanligtvis sker. Vissa sorter kan även angripa rotsystemet och ställa till stor skada.Varmt vatten innehåller generellt mindre löst syre än kallt vatten. Men ett allt för kallt vatten chockar växterna. En temperatur på 20-23°C är lagom.
Ett annat tips för att syresätta vattnet är väteperoxid. Det är även bra för att ta kål på alger och bakterier i näringslösningen. Men det skall inte användas tillsammans med näringar där en bakteriell nedbrytning pågår, eller aktiva enzymer ingår, väteperoxiden tar död på även dem. Men väteperoxiden oxideras i vattnet och förbrukas ganska snabbt. Så att hälla i en näring med aktiva enzymer ett dygn efter man haft i väteperoxid är ingen fara. Väteperoxid kan man få tag på via internet, i vissa hälsobutiker eller på apoteket. Om du köper via internet eller butik så kräver de att du skriver under ett papper som bekräftar att du vet hur varan skall hanteras. Vissa apotek kräver också ett intyg och vägrar att sälja utan det, medan andra säljer det utan krav på intyg.En annan sak som kan vara bra att känna till, men inte nödvändigt, är vissa vattenvärden såsom: pH, EC och kH, som jag skriver mer om nedan.
Vattenvärden
Vattenvärden är de värden man får ut när man mäter halter av olika ämnen i vattnet. Eftersom växternas rötter växer direkt i vattnet och tar upp näringen därifrån, samt att jord i sig har en buffrande förmåga, så är detta viktigare att hålla reda på mätvärdena i ett hydrosystem än när man odlar i jord. Det finns många olika vattenvärden, vissa är livsviktiga för växterna, andra mindre viktiga.
Vilka värden specifika arter föredrar kan vara svårt att hitta. Det är dock inget problem att man testar sig fram. De kommer inte att dö eller liknande för att du inte har perfekta värden. Däremot får man se till att värdena inte rör sig för långt från de rekommenderade, då tar växterna skada ganska snabbt. Men för växter som är vanliga i hydrokultur är det inga problem att hitta information och dessa kan ju vara lämpliga att börja med.
Att mäta värdena kan man göra på många olika sätt. För pH kan man till exempel använda sig av mätstickor, dropptest, lackmuspapper, BTB eller enklast genom att köpa en pH-mätare för några hundralappar. EC-mätare finns också att köpa och ligger ofta på ungefär samma pris som pH-mätarna.
Hårdheten på ditt vatten får du reda på genom att kolla upp vattenvärden för din kommuns dricksvatten. Annars finns det dropptest som mäter karbonathårdheten.
Man kan genom att kolla upp värdena på sitt dricksvatten via vattenverket eller kommunens hemsida få reda på pH, konduktivitet, hårdhet, alkalinitet och mycket annat.pH står för “potential of hydrogen” och är ett mått på hur sur eller basisk en lösning är. Det man mäter när man mäter pH-värdet, är väldigt förenklat, balansen mellan vätejoner och hydroxidjoner i en mängd vattnet. Ett pH på 7 betyder att lösingen är neutral, ett värde mindre än 7 betyder att lösningen är sur och ett pH som är över 7 innebär att lösingen är basisk. pH-skalan är logaritminsk, vilket innebär att ett pH på 6 är tio gånger så surt som ett pH på 7.
pH-värdet påverkar bland annat hur bra växten tar upp olika näringsämnen. Man vill inte ha ett för högt eller för lågt pH, det leder till att växten inte kan ta upp den näring den behöver och näringen blir “utlåst” får en så kallad “nutrient lockout”. Man kan sänka eller höja pH:t med hjälp av en syror respektive baser. Det finns färdiga produkter att sänka eller höja pH:t med, avsedda för odling. De finns bland annat att köpa på sidorna jag länkar till i slutet.
Bra att veta är att om man använder en citronsyrebaserad pH-reglerare så kan detta gynna jäst och mögel.Man kan generellt säga att vattnet i en hydrokultur skall vara litet lägre än bevattningsvattnet för samma växt i jord, eftersom jorden i sig har en pH-buffrande effekt. Om man vill reglera pH:t är det bra att ha koll på KH-värdet på vattnet också. Om man har ett lågt KH, skall man helst relgera pH:t så litet som möjligt eller ingenting alls. Om man har ett högre KH-värde är riskerna mindre att svängningarna blir så stora och att växterna tar skada. Ett pH mellan 5,5 och 6,3 brukar rekommenderas.
EC står för elektrisk konduktivitet och är ett mått på ledningsförmågan genom i det här fallet, vatten. Man mäter alltså hur mycket ström som kan ledas genom vattnet och enheten brukar anges i mS/m. Det som gör att vattnet leder ström är lösta salter, exempelvis näringssalter. Men även andra partiklar i vattnet och strömförande partiklar som finns naturligt eller tillsats under någon reningsprocess. Mäter man EC-värdet får man alltså reda på ungefär hur stark näringskoncentrationen i vattnet är. Värt att veta är också att vanligt dricksvatten redan har ett visst EC-värde, som man skall bortse från när man mäter. Vilket är viktigt om man vill optimera förhållandena för sina plantor genom att ha tillräckligt med näring hela tiden. Ibland kan växterna använda mer vatten än näring och ibland mer näring än vatten. Så för att veta när man skall fylla på med enbart vatten eller enbart näring så kan en EC-mätare vara till stor nytta.
KH står för karbonathårdhet och mäts i dKH, med ett KH-värde får man reda på hur mycket karbonater som finns i vattnet. Karbonater kan neutralisera syror och förhindrar att pH-fluktuationer uppstår. Halten karbonat har alltså väldigt mycket att göra med vattnets alkalinitet, det vill säga buffringsförmågan. Ju högre KH man har, desto lättare är det alltså att bevara pH:t på den önskvärda nivån. Vid ett lågt KH-värde är det svårt få ett stabilt pH-värde. En liten mängd syra kan bli för mycket och det är lätt att skada växterna. Man kan höja sitt KH genom att tillsätta bikarbonat i vattnet. Om man har ett för hårt vatten, kan man ta regnvatten som är mycket mjukt eller rena vattnet i ett ”omvänt osmos”-filter.
Vilka medium kan man använda?
Medium i hydroodling är näringslösa och används enbart som stöd och stabilitet för växterna. Man kan även odla dem direkt i vattnet men oftast använder man ett medium att sätta växterna i. Exempel på de vanligaste medium som används till hydroodling är: leca, rockwool, kokos, men även andra substrat fungerar.L.E.C.A. är en förkortning för Light Expanded Clay Aggregate och är en lera som expanderats i ugn. Resultatet är då de brända lerkulor som man kallar leca. Dessa kulor används ofta som jordförbättrare men går mycket bra att använda som medium när du odlar i hydro. Kulorna är lätta, porösa och bevarar fukten bra.Utrymme lämnas även mellan kulorna för rötterna och syre. Det gör det till ett bra medium att använda i hydroodling.
Om man använder leca i ett hydrosystem som kan täppas igen, får man först rengöra dem, annars faller massa små grusliknande partiklar ner då kan pumpar och dylikt täppas igen och förstöras om man har otur. Men att tvätta lecan först är nog att rekommendera oavsett vilken typ av system man använder. Leca-kulor anpassade till hydroodling finns att köpa. Denna är ofta ren och pH-neutral, men vissa sorters leca-kulor som är avsedda för dekoration är inte pH-neutrala. Leca-kulor kan användas i de flesta hydrosystem och återanvändas gång efter gång bara de rengörs mellan varje odling.
Stenull/Rockwool är ett mineralull som används till bland annat odling. Man framställer det från basalt, som är en vulkanisk bergart och kalksten som smälts i 1500ºC till lava. Sedan rinner lavan ner på snurrande diskar och slungas iväg, då bildar den långa trådar. Trådarna pressas sedan ihop och formas till kuber. Har man känslig hud kan stenull precis som glasfiber klia när man kommit i kontakt med det.
Stenull har väldigt bra uppsugningsförmåga, bevarar fuktigheten samt ger rötterna syre. Stenull kan återanvändas om man steriliserar det mellan varje odling, men lättast är att ersätta det med nytt. Mediumet används ofta till att rota sticklingar och så frön i, men används även genom hela odlingen, främst i drippersystem och NFT.
Kokos är ett populärt substrat som används av fler och fler odlare på grund av sina fördelar. Det består sammanpressade kokosfibrer från kokosnötens skal. När man köper det så är det torrt och väger inte mycket, det finns att köpa på säck eller i form av sammanpressade block. De sistnämnda skall blötläggas och expanderar därefter till mellan åtta och tio gånger sin ursprungliga storlek. Det är alltså lätt att handskas med om man jämför med att dra runt jordsäckar. Det har ett pH som gynnar de flesta växter det är från början näringsneutralt, har en god genomrinningsförmåga men håller även vatten bra och ger god syresättning åt rötterna. Man kan köpa pH-buffrad kokos, vilket innebär att man inte behöver bry sig så mycket om pH:t. Många som testat att odla i kokos är mycket nöjda med resultatet. Detta kan även användas i stället för jord i vanliga blomkrukor. Det innebär dock inte att kokos fungerar likadant som jord utan de skiljer sig ganska mycket och man måste dessutom ha en näring anpassad till kokos. För att få med alllting om kokos och dess fördelar skulle det krävas ett helt eget kapitel. Det finns massor mer att lära om man väljer kokos som medium.
Kokos kan dessutom återanvändas upp till tre gånger.
Perlite är ett medium som består av lavasten som expanderats genom att man värmt det till 1000°C. Det är väldigt lätt och passar inte i hydrosystem som ebb och flod, där de kan spolas runt väldigt lätt och kan täppa igen utlopp. Perlit används ofta som jordförbättrare för att göra jorden luftigare. Fördelen med perlit är att det är mycket bra på att bevara syre till rötterna.
Vilka varianter av hydrosystem finns det?
Ebb och flod:
När man hör ebb och flod tänker man på tidvatten. Månens dragningskraft och centrifugalkraften påverkar vattennivån så att den höjs och sänks. Så fungerar ett ebb och flod-system, men med en pump som reglerar vattennivån och cirkulerar vattnet. Växterna är planterade i en kruka/behållare i ett näringslöst medium. växternas rötter kommer i kontakt med näringslösningen när pumpen är i gång och vattennivån höjts. När pumpen slås av rinner allt vatten ur och rötterna kommer i kontakt med luften och får syre. Utloppet måste placeras högre än inloppet och avrinningen måste kunna vara högre än den mängd vatten som pumpas in.Ett ebb och flod-systemet kan bestå av en cirkulationspump, en ljustät tank där näringslösningen finns, någon form av krukor/behållare, slangar, ett medium att sätta växterna i, ett in- och ett utlopp och gärna en luftpump om inte vattnet syresätts tillräcklig.
Bubblare/DWC:
När man odlar i en bubblare så har man en ljustät behållare med näringslösning i. I locket placerar man nätkrukor med plantor och medium i. På botten av behållaren har man en syresten kopplad till en luftpump. Luftpumpen skall placeras över vattennivån om man inte har en backventil. Bubblorna från syrestenen stiger upp till ytan och spricker, då skvätter det av näringslösningen på krukornas bottnar och växternas rötter och förser dem med näring samtidigt som vattnet syresätts. Det går även bra att använda en cirkulationspump med en slang till ytan, detta är ett tystare alternativ. Vid användning av en cirkulationspump är det bra att på något sätt hindra rötterna från att sugas in i pumpen och trassla sig fast. Detta kan man göra exempelvis genom att dra en nylonstrumpa över den.
Efter ett tag kommer rötterna att växa ner i vattnet, detta är inget problem om vattnet är nog syresatt. Rötterna tar upp ungefär lika mycket syre på det viset som om de vore i direktkontakt med luften.En bubblare kan bestå av en ljustät behållare med lock, nätkrukor, en syrepump med slang och syresten eller en cirkulationspump. Detta är ett billigt och enkelt system som lämpar sig bra för nybörjare inom hydroodling.
Top feed/drippersystem:
När man använder ett drippersystem så ger man näringslösningen ovanifrån som när man vattnar sina plantor för hand. Denna teknik är ganska vanlig och används ofta i växthus även när man odlar i jord. Man använder sig av en luft- eller cirkulationspump som för näringslösningen ovan ytan och droppar ner den vid basen av växten, det rinner sedan ner till rötterna och sedan tillbaka direkt ner i tanken. Om man använder ett sådant här system så fungerar de flesta medium bra.Ett dripper-system kan bestå av en tank, en kruka med tillräckliga hål i botten för avrinning, en pump, en slang och drippers som fäst vid växtens bas.
NFT(Nutrient Film Technique):
Med denna tekniken så låter man vatten strömma under växterna. Man kan till exempel använda sig av ett rör, som gör hål i för nätkrukorna. Sedan använder man en pump för att spruta in näringslösningen från en tanken i ena änden, som sedan rinner genom röret till andra änden av röret och sedan ner i en tanken igen. Man brukar luta röret för att underlätta flödet. växterna växer med sina rötter i luften och nere i det rinnande vattnet, därför kan det vara bra om växterna har ett litet rotsystem till att börja med.Relaterade länkar:
Butiker som säljer hydrorelaterad utrustning:
http://www.head-nature.com
http://www.swedish-growsystems.se/main.html
http://www.nordicgrow.com/
http://www.hydrogarden.se/Länkar till guider och hemmabyggen:
Shimasontis bubblarguide
Shimasontis sticklingsbubblarguide
Shimasontis drippersystemÖvrigt:
http://www.youtube.com Sök på de olika hydrosystemen eller på hydroodling, det finns massor av informativa filmer.En animation till NFT och en bild till drippersystemet kommer senare när jag orkar. Men om någon annan har en bra bild/animation så lägger jag gärna upp den här. Kom gärna med feedback, skriv gärna om ni upptäcker någonting som är fel eller som fattas.
- 0 Replies
Sorry, there were no replies found.
Log in to reply.