Rasism

  • Detta ämne har 6 deltagare och 21 svar.
Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 22 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #4671
    reaper
    Deltagare

    Satt och funderade på vad rasism är. Jag kom fram till ett ganska roligt svar som jag var tvungen att dela med mig av. När man höt ordet rasism så tänker man ju självklart på att det är en människa som hatar, ogillar, är rädd för eller har fobi för en människa av annan hudfärg. Då kommer vi till ordet människa. Människan är ju bara en ras, det har vi ju kommit fram till. Så då hatar ju ”rasisterna” sin egen ras. Då är ju de ingentligen inte rasister utan bara idioter. Jag hoppas ni fattar min logik. Men vad är då rasism den ursprungliga betydelsen av ordet är ju att man hatar en annan ras. Men eftersom människan är bara en ras, så kommer vi ju fram till slutsatsten att de som hatar insektor (myggor), eller de som lider av orm och spindelfobi är de riktiga rasistena för de är ju trots allt dem som känner rädsla och förakt för en annan ras.

    Lite väl långsökt men jag tyckte det lät rätt kul när jag och en polare satt och diskuterade det igår :D

    #96126
    Dytree
    Deltagare

    @White Rabbit wrote:

    Satt och funderade på vad rasism är. Jag kom fram till ett ganska roligt svar som jag var tvungen att dela med mig av. När man höt ordet rasism så tänker man ju självklart på att det är en människa som hatar, ogillar, är rädd för eller har fobi för en människa av annan hudfärg. Då kommer vi till ordet människa. Människan är ju bara en ras, det har vi ju kommit fram till. Så då hatar ju ”rasisterna” sin egen ras. Då är ju de ingentligen inte rasister utan bara idioter. Jag hoppas ni fattar min logik. Men vad är då rasism den ursprungliga betydelsen av ordet är ju att man hatar en annan ras. Men eftersom människan är bara en ras, så kommer vi ju fram till slutsatsten att de som hatar insektor (myggor), eller de som lider av orm och spindelfobi är de riktiga rasistena för de är ju trots allt dem som känner rädsla och förakt för en annan ras.

    Lite väl långsökt men jag tyckte det lät rätt kul när jag och en polare satt och diskuterade det igår :D

    Kan det vara så? Rasism är ju bara naturligt. Om det skulle komma ett gäng och ville bo i din by för 1500 år sen så skulle ju man aldrig gå med på det. Det är ju ingen innegrej från början. Men det passar ju inte sig med rasism i ett nutida samhälle.

    #96127
    reaper
    Deltagare

    Huruvida människan kan delas in i raser är väl föremål för viss debatt. Hundar och sånt verkar man ju kunna dela in i raser enbart pga deras färg. Iofs så kan rasbegreppet mycket väl vara missbrukat även där. Jag läste en intressant artikel om rasbegreppet i DN någon gång förra året. Där intervjuade de en av personerna bakom human genome project, och han ansåg att rasbegreppet var helt oapplicerbart för människor, åtminståne om indelningen gjordes efter hudfärg. Det saknas nämligen fasta gränser mellan folkgrupper, och därmed blir det omöjligt att göra några indelningar på en så stor skala.
    Det du skriver om araknofober och insektshatare stämmer inte helt. Insekter tillhör ju nämligen en annan art än oss, så då blir det inte rasism, utan snarare ”artism” (ok, det finns säkert ett riktigt ord för det). Ger en något ny mening åt evenemang som ”artister mot rasister” :)

    #96128
    reaper
    Deltagare

    En kort kommentar bara. Hundar delas ju inte in i ras efter färg, det gäller betydligt större anatomiska skillnader än så.
    Även bland människor finns uppenbarligen andra skillnader än bara hudfärgen mellan ”raserna” men de är av så liten praktisk betydelse att en uppdelning i raser skulle vara löjlig.

    #96129
    reaper
    Deltagare

    Självklart är människan inte bara en ras.. det är bara fånigt politiskt korrekt nonsens. För att ta ett par extrema exempel: pygméer, aboriginer, eskimåer, kenyaner, vita… visst är det inte bara färgen som skiljer? Och även om det bara skulle vara färgen, så varför kan man inte dela upp dem efter färg? Tror bara anti-rasisterna gör sig själva en otjänst när de argumenterar för att det bara finns en ras, för alla förstår ju att det inte är så. Då undrar man vilka av deras andra argument som är nonsens.

    Sen är det ju en annan fråga vad skillnaden har för betydelse. I dagens samhälle har den ingen betydelse. Men det är två olika frågor. Vits och syfte med att göra en indelning kanske inte finns. Men förståss är det möjligt att göra en indelning.

    Det är en helt naturlig instinkt att skydda sin egen ras. Och det gör man genom att hålla inkräktare borta. Det låter lite otäckt, men så funkar naturen. Man skyddar sig själv, sin avkomma, sin familj, sin grupp, sin ras i ungefär fallande prioritetsordning.

    Sedan är det ju en annan sak att rasism inte funkar i ett modernt samhälle. Det är ju sant, det är ju något man får kämpa med, precis som vi kämpar med många andra problem som orsakas av kollisionen mellan det intellektuella moderna samhället och instinkterna i våra urtids-hjärnor.

    Skillnaden mellan människan och djur är inte så stor som jag tror att många tänker…

    #96130
    Fr
    Deltagare

    Jag vill minnas från naturkunskapen att definitionen är att två olika arter inte kan korsa sig och få fertil avkomma. Däremot kan två olika raser göra det.

    Då kommer ju dock frågan upp vad som avgör om två organismer från samma art är olika raser?

    #96131
    friggs
    Deltagare

    @Goblim wrote:

    Jag vill minnas från naturkunskapen att definitionen är att två olika arter inte kan korsa sig och få fertil avkomma. Däremot kan två olika raser göra det.

    Då kommer ju dock frågan upp vad som avgör om två organismer från samma art är olika raser?

    Tack vare framstegen inom molekylärgenetik är det nu möjligt att undersöka exakt vilka skillnader som finns mellan olika människors gener och hur många skillnaderna är, alltså både kvalitativa och kvantitativa mått. Ett av de mest slående resultaten av dessa studier är att människor från olika delar av världen är mycket lika varandra. Gener som förändras snabbt hos däggdjur, dvs. generna i mitokondrier (cellernas energifabriker), skiljer betydligt mindre mellan en människa och en annan, oavsett varifrån i världen de kommer, än mellan schimpans och dvärgschimpans (bonobo). Orangutanger på Borneo skiljer nästan lika mycket från orangutanger på Sumatra som människor skiljer från schimpanser. Variationen inom arten människa är alltså en mycket liten bråkdel av den variation som finns inom arterna för våra släktingar bland människoaporna.

    Människans arvsmassa i cellkärnan skiljer likaledes mycket lite mellan individer, oavsett om dessa kommer från olika kontinenter eller samma område. Andelen skillnader ligger någonstans i intervallet 0,10-0,14% av nukleotiderna, eller ”bokstäverna”. Som jämförelse kan nämnas att människor skiljer sig från schimpanser på ca 1,5% av bokstäverna, alltså en tiofalt större andel.

    Är då inte en tiondel av skillnaden mellan människa och schimpans tillräcklig för att dela in människor i raser? Jo, det skulle det ha kunnat vara om skillnaderna mellan människor verkligen hade visat en tydligt geografisk uppdelning. I stället visar jämförelserna människor emellan att den överväldigande delen av individskillnaderna finns inom grupper av människor, inte mellan grupperna, och de skillnader som finns mellan grupper visar inga tydliga geografiska gränser.

    Studier av ett stort antal gener (liksom av DNA-segment som inte innehåller gener) som förekommer i olika varianter har visat att de flesta varianterna förekommer i många människogrupper. I en nyligen publicerad studie (Barbujani et al., 1997) av 109 variabla DNA-segment hade hela 108 fler än 50% av sina varianter representerade i flera människogrupper. I genomsnitt fanns hela 85% av variationen inom grupperna. 5% av variationen fanns mellan grupper, medan mindre än 10% av den totala variationen fanns mellan kontinenter.

    Skillnaden mellan två individer från två olika kontinenter är alltså i genomsnitt endast marginellt större än skillnaden mellan två individer från samma kontinent och t o m mellan två individer från samma befolkningsgrupp.

    De skillnader som finns mellan människogrupper är huvudsakligen kvantitativa. Faktum är att det är mycket svårt att hitta enstaka kvalitativa genetiska skillnader mellan en människogrupp och en annan. Det som skiljer mellan grupperna är således hur vanlig varje enskild genvariant är, dvs. proportionerna mellan olika genvarianter. Detta gör att det kan vara svårt att utifrån en enskild människas uppsättning av genvarianter avgöra från vilken befolkningsgrupp denne kommer. Om man däremot kartlägger genvarianterna hos ett antal individer från samma grupp kan man med större säkerhet avgöra vilken del av världen denna grupp kommer ifrån. I framtiden kommer man troligtvis att kunna avgöra även varifrån en enskild individ härstammar, men då måste man sannolikt undersöka ett ganska stort antal gener.

    Ett klassiskt exempel på frekvensskillnader som man känt till i många år är blodgrupperna i AB0-systemet. Genvarianterna A, B och 0 är alternativa varianter av samma gen. Alla tre förekommer i samtliga undersökta befolkningsgrupper, men i olika andelar. Variant A har andelen 16% i södra Afrika, 27% i Europa, 17% i Sydostasien, 20% i norra Asien, 12% i Nordamerika och 1% i Sydamerika. Variant B har 13% i södra Afrika, 8% i Europa, 13% i Sydostasien, 3% i norra Asien, 3% i Nordamerika och 0,4% i Sydamerika. Variant 0 finns i mellan 55% och 99% i de olika grupperna (Cavalli-Sforza et al., 1994). Den andel A och B som finns i Sydamerika kan visserligen vara införd av européer i modern tid, men frånsett Sydamerika så förekommer alla tre varianterna A, B och 0 i alla de övriga 13 undersökta befolkningsgrupperna.

    Skillnader i frekvens för genvarianter är vad många vill använda som definition för raser och det skulle i princip kunna vara förenligt med att benämna grupperna av människor för raser. Men i den ovan citerade artikeln av Barbujani et al. (1997) skriver författarna att genfrekvenserna nästan undantagslöst förändras gradvis över de olika kontinenterna. De få gånger som skarpare gränser i genfrekvenser kan observeras sker detta oregelbundet inom kontinenter eller t o m inom länder. Visserligen kan olika grupper säkert komma att kunna särskiljas genetiskt om man jämför ett tillräckligt stort antal gener. Emellertid, skriver samma författare, har sådana skillnader föga att göra med indelning av mänskligheten i distinkta raser – genvarianternas gränser sammanfaller inte med ”klassiska” rasgränser. (Genetiskt skilda enklaver verkar finnas huvudsakligen på öar.)

    Ett annat fynd är att den variation som kan observeras i många fall är större mellan grupper i Afrika än mellan exempelvis européer och sydostasiater. Tidigare studier missade ofta denna observation eftersom alltför få individer från Afrika fanns med och för att de studerade generna var utvalda för att de varierade bland européer. Flest genvarianter enligt vissa studier finns i grupper söder om Sahara. Studier av mitokondrie-gener tyder på att kaukasier och orientaler är närmare släkt med vissa afrikaner än vad dessa afrikaner är släkt med andra afrikaner. Enligt dessa resultat kan man alltså betrakta kaukasier som en undergrupp av vissa afrikaner. Detta skulle en biolog kunna uttrycka som att de olika grupperna har olika taxonomisk rank, dvs. omfattningsgrad. Benämningen afrikan skulle därmed inrymma mycket mer variation än benämningen europé (eller kaukasier eller ”vit”).

    Viktigare är att dessa resultat har tolkats som att människans ursprung stod i Afrika. Eftersom variationen är störst bland afrikaner har dessa haft längre tid på sig att förändras, således är denna befolkning äldst. En grupp afrikaner lämnade kontinenten och spreds så småningom över resten av jordklotet. De förde därvid med sig en mycket stor del av den genetiska variation som redan etablerats bland afrikaner, dock inte all variation. Det bör noteras att mitokondrie-gener ibland ger resultat som skiljer sig från resten av arvsmassan (i cellkärnan). Dessa motsägelser tycks säga att människans evolution varit mycket komplicerad beträffande populationsgenetik, kanske med olika riktningar och hastigheter för flöden av gener från kvinnor (mitokondrier) och män (Y-kromosomer).

    Rasindelningen är helt klart en realitet som politiskt fenomen, men det är utifrån dagens biologiska kunskap om människans arvsmassa tveksamt om raser någonsin har varit en biologisk realitet. Många resultat i den molekylärgenetiska litteraturen tyder snarare på en tidsmässigt mer kontinuerlig blandning av gener mellan människogrupper. Det är alltså möjligt att ”rena” raser aldrig existerat för den moderna människan sedan vi skildes från Neandertal-människan.

    Å andra sidan har den författare som ledde den ovan citerade studien av Barbujani et al. (1997), nämligen L. Luca Cavalli-Sforza, också publicerat en studie (Mountain and Cavalli-Sforza, 1997) där slutsatsen var att grupper från olika regioner (kontinenter) kan ha varit isolerade från varandra under så mycket som 50 000 år. Detta visar på svårigheterna att tolka den genetiska informationen.

    Är rasbegreppet då relevant på grupper av människor?
    Oavsett vad de molekylärgenetiska studierna säger, hur kommer det sig att människor från Kina, Kamerun och Danmark ser så olika ut? Vi skulle inte tveka en sekund att gissa deras ursprungsland om de tre alternativen var givna. När vi tänker oss sådana exempel tänker vi automatiskt på de mest typiska synliga dragen. Vad vi oftast glömmer är att det inom och mellan de i exemplet nämnda länderna finns mer eller mindre kontinuerliga gradienter av successivt förändrade yttre drag så att vi förr eller senare skulle få svårigheter att gissa om en viss individ är närmast besläktad med den ena eller den andra eller den tredje kategorin. Denna svårighet med gränsdragning skulle med största sannolikhet kvarstå oavsett om vi försökte definiera 3, 200 eller 2 000 människoraser.

    Eftersom människor förlitar sig oerhört mycket på synintryck har vi tenderat att överdriva vår sortering av oss själva enligt utseende. Mest påfallande är kanske variationen i hudfärg. Genetiken för hudfärg är emellertid oerhört komplicerad och kan påverkas av så många som 50-100 olika gener av vilka många tycks variera. Exempelvis finns befolkningar med mycket mörk hud i såväl Indien som Afrika. Otvivelaktigt är det så att mörk hud är den ursprungliga egenskapen och att den gradvisa förlusten av mörkt pigment mot nordligare breddgrader beror på sena evolutionära händelser, förmodligen en nödvändig förutsättning för överlevnad eftersom det svagare solljuset på dessa latituder annars inte förmådde förse dessa människor med tillräcklig mängd av vitamin D som bildas i huden.

    Pigmentering har även varit en framträdande egenskap vid människors avel av hus- och sällskapsdjur, men det är tveksamt om detta ens indirekt haft någon större betydelse för selektion av mer betydelsefulla egenskaper hos dessa djur som t ex tillväxthastighet och fortplantningsförmåga.

    Men övriga synliga skillnader då? Även om man bortser från hudfärgen och fokuserar på ansiktsdragen finns ju uppenbara skillnader mellan en typisk afrikan, europé och oriental. Just det, mellan en ”typisk” representant för var och en av dessa grupper. Övergångarna från en grupp till en annan sker emellertid gradvis för utseende precis som för pigmentering och frekvensen av genvarianter.

    Alternativet skulle kanske vara att definiera, på något sätt, några få raser enligt vad som kan anses vara ”typiska” drag och sedan acceptera att en stor del av jordens befolkning inte kan anses tillhöra någon av dessa. Men vilken är i så fall meningen med ett sådant rasbegrepp? Och varför fixera sig vid de synliga dragen om vi redan nu vet att de knappast är representativa för arvsmassan som helhet? Den variation som vi kan se måste ställas emot den variation som vi inte kan se. Och den variation vi inte kan se är alltså förhållandevis liten och dessutom spridd över hela jordklotet utan skarpa gränser.

    Men, invänder kanske någon, begreppet raser används ju för djur, t ex hundar, svin och höns, och dessa har utvecklats genom människans selektion under decennier, århundraden eller några årtusenden. Dessa raser bör således också vara mycket lika sinsemellan, förmodligen mycket mer lika än de klassiska människoraserna. Men jag anser att jämförelsen mellan djurraser och människoraser haltar betänkligt. Dels är som redan nämnts ”evolutionen” av djurraser artificiell, dvs. det är människan som genom att välja ut enstaka individer åstadkommit dessa raser, och många av de utvalda egenskaperna är ofördelaktiga för individernas överlevnads- och fortplantningsförmåga. Dels är termen ”ras” för de av människan framavlade djurvarianterna också behäftad med språkliga förutom biologiska definitionssvårigheter. På engelska betecknar man nämligen framavlade djurvarianter med termen ”breed” och inte ”race”, men vårt fattigare svenska språk använder termen ras för båda dessa begrepp.

    Framtiden
    Den forskning som bedrivs inom detta område, det s k Human Genome Diversity Project, har som främsta syfte att försöka förstå hur jorden befolkades och hur stort utbytet av gener har varit mellan befolkningar i olika områden. Resultaten hittills tyder på att skillnaderna mellan jordens samtliga befolkningsgrupper är mycket mindre än väntat och att genetisk blandning verkar ha förekommit i stor omfattning. Detta har varit en frustrerande erfarenhet för forskarna som hade hoppats att genetikstudierna skulle ge en klarare bild av hur jordklotet befolkades. Det är dock möjligt att vi i framtiden, efter att ha sekvensbestämt en stor del av arvsmassan från många individer från olika geografiska områden, kan finna enstaka gener som är helt unika för enskilda grupper. Vissa lokala sjukdomsgener har redan identifierats. Den genetiska information som kan komma att få betydelse för den enskilde individen i framtiden, t ex beträffande dennes val av livsstil med avseende på kost, fysisk aktivitet, yrkesval och, vid behov, val av läkemedel, kommer dock alltid att tvingas vara baserad på just denne enskilde individs genuppsättning. Kännedom om den befolkningsgrupp han eller hon tillhör hjälper föga eftersom dessa skillnader är bara 15% av individskillnaderna.

    Slutsatser
    Sammanfattningsvis visar således de genetiska studierna

    * att dagens människor är betydligt mer lika varandra än väntat, oavsett från vilken kontinent de kommer.
    * att huvuddelen, hela 85%, av den variation som finns mellan individer finns inom befolkningsgrupper.
    * att de skillnader som finns mellan människogrupper huvudsakligen gäller proportionerna mellan olika genvarianter, inte förekomsten av unika genvarianter.
    * att övergångarna mellan olika människogrupper är gradvisa, inte skarpa.
    * att människans ursprung stod i Afrika eftersom variationen är större hos dagens afrikanska befolkning än hos någon annan befolkning.

    Slutsatsen blir att det utifrån biologiska kriterier i praktiken är oerhört svårt att gruppera människor i raser. Detta kompliceras ytterligare av omflyttningar av människor och blandning av gener mellan befolkningsgrupper som ägt rum under de senaste årtusendena när människor färdats mellan kontinenter. Cavalli-Sforza har funnit att flera individer som ingått i hans studier för att de troddes vara representativa för sin befolkningsgrupp visat sig ha arvsmassa mer lik den som är vanligare i helt andra befolkningsgrupper. De skillnader som finns på genetisk nivå har därför hos dessa individer inte givit någon synbar förändring av utseendet. Med tanke på denna felprocent och alla de övriga svårigheterna synes det därför rimligt att överge termen ras för människogrupper.

    bla bla bla osv… :crazy:

    #96132
    reaper
    Deltagare

    @Unus wrote:

    Självklart är människan inte bara en ras.. det är bara fånigt politiskt korrekt nonsens. För att ta ett par extrema exempel: pygméer, aboriginer, eskimåer, kenyaner, vita… visst är det inte bara färgen som skiljer? Och även om det bara skulle vara färgen, så varför kan man inte dela upp dem efter färg? Tror bara anti-rasisterna gör sig själva en otjänst när de argumenterar för att det bara finns en ras, för alla förstår ju att det inte är så. Då undrar man vilka av deras andra argument som är nonsens.

    Sen är det ju en annan fråga vad skillnaden har för betydelse. I dagens samhälle har den ingen betydelse. Men det är två olika frågor. Vits och syfte med att göra en indelning kanske inte finns. Men förståss är det möjligt att göra en indelning.

    Det är en helt naturlig instinkt att skydda sin egen ras. Och det gör man genom att hålla inkräktare borta. Det låter lite otäckt, men så funkar naturen. Man skyddar sig själv, sin avkomma, sin familj, sin grupp, sin ras i ungefär fallande prioritetsordning.

    Sedan är det ju en annan sak att rasism inte funkar i ett modernt samhälle. Det är ju sant, det är ju något man får kämpa med, precis som vi kämpar med många andra problem som orsakas av kollisionen mellan det intellektuella moderna samhället och instinkterna i våra urtids-hjärnor.

    Skillnaden mellan människan och djur är inte så stor som jag tror att många tänker…

    Mina tankar, dina ord.
    Jag blir så jäkla trött på samhället som hela tiden försöker måla upp svenskar som några onda rasister medans inte invandrarna skulle kunna hysa några liknande känslor gentemot svenskar.
    Som det skrevs så är det en naturlig drift som trycks tillbaks av PK nonsens. Jag ser inget fel i att bejaka sin egna ras tillhörighet, det betyder inte automatiskt att jag hatar alla andra som inte är som mig. Det finns inget hinder för vänskap mellan raserna.

    #96133
    Mooch
    Deltagare

    ”Det är en helt naturlig instinkt att skydda sin egen ras”
    Jag tror du blandar ihop begreppen främlingsfientlighet och rasism. Det finns absolut ingen naturlig instinkt att skydda sin egen ras. Mänskliga raser är en gamma konstruktion man använde sig av för att kunna förtrycka människor map. deras utseende.

    #96134
    reaper
    Deltagare

    @seriösa snubben wrote:

    En kort kommentar bara. Hundar delas ju inte in i ras efter färg, det gäller betydligt större anatomiska skillnader än så.

    Klumpig formulering av mig. Naturligtvis skiljer sig de flesta hundraser åt i mer än färgen, vad jag menar är att det finns hundraser som i stort sett inte skiljs åt av mer än pälsfärgen. Kommer dock inte på några rasnamn just nu.

    Även bland människor finns uppenbarligen andra skillnader än bara hudfärgen mellan ”raserna” men de är av så liten praktisk betydelse att en uppdelning i raser skulle vara löjlig.

    De flesta som försöker sig på en rasindelning av människor delar efter hudfärg. Problemet med det resonemanget är att hudfärgen i sig inte är en särdeles bra indikator på personens övriga genom. En neger från Sydafrika är mycket olik en neger från Kenya, liksom två vita personer inte nödvändigtvis delar så mycket genom de heller. Den mänskliga arten skulle hellre kunna delas upp i raser efter geografiskt ursprung, det säger så mycket mer.

    #96135
    reaper
    Deltagare

    Klumpig formulering av mig. Naturligtvis skiljer sig de flesta hundraser åt i mer än färgen, vad jag menar är att det finns hundraser som i stort sett inte skiljs åt av mer än pälsfärgen. Kommer dock inte på några rasnamn just nu.

    Golden retriever och Labrador är ett exempel.

    Spelar stor roll om man delar in folk efter raser eller etnicitet? Det är ju bara olika namn på samma fenomen.

    #96136
    MrY
    Deltagare

    Ja det krävs en större skillnad i DNAn för att kunna tala om mänskliga raser. Neandertalarna var en från oss skilld ras, men de slog vi ihjäl för länge sedan. 8)

    #96137
    reaper
    Deltagare

    @MrY wrote:

    Ja det krävs en större skillnad i DNAn för att kunna tala om mänskliga raser. Neandertalarna var en från oss skilld ras, men de slog vi ihjäl för länge sedan. 8)

    Undersök DNA i hundar eller hästar och jämför med varandra, så är jag övertygad om att du finner samma likheter som vid mänsklig forskning.
    !% kanske låter lite, men när vi har flera miljoner byggstenar så är plötsligt 1% inte speciellt lite längre!

    #96138
    reaper
    Deltagare

    Race
    A genotypically or geographically distinct subgroup within a species.

    Enligt Essentials of Genetics, Klug & Cummings, 4:th ed.
    Väldigt luddigt alltså.

    #96139
    reaper
    Deltagare

    Studier av ett stort antal gener (liksom av DNA-segment som inte innehåller gener) som förekommer i olika varianter har visat att de flesta varianterna förekommer i många människogrupper. I en nyligen publicerad studie (Barbujani et al., 1997) av 109 variabla DNA-segment hade hela 108 fler än 50% av sina varianter representerade i flera människogrupper. I genomsnitt fanns hela 85% av variationen inom grupperna. 5% av variationen fanns mellan grupper, medan mindre än 10% av den totala variationen fanns mellan kontinenter.

    (…)

    Är då inte en tiondel av skillnaden mellan människa och schimpans tillräcklig för att dela in människor i raser? Jo, det skulle det ha kunnat vara om skillnaderna mellan människor verkligen hade visat en tydligt geografisk uppdelning.

    Utfördes dessa genetiska tester före eller efter slavhandeln, världskrigen och globaliseringen?

    Om de utfördes efter är de ju inte mkt värda faktiskt. Det är INTE konstigt att det finns liten skillnad på antal genmaterialuppsättningar mellan kontinenter IDAG. :?

    Människans arvsmassa i cellkärnan skiljer likaledes mycket lite mellan individer, oavsett om dessa kommer från olika kontinenter eller samma område. Andelen skillnader ligger någonstans i intervallet 0,10-0,14% av nukleotiderna, eller ”bokstäverna”. Som jämförelse kan nämnas att människor skiljer sig från schimpanser på ca 1,5% av bokstäverna, alltså en tiofalt större andel.

    Jisses finns det så mkt variation bland människornas gener att den människa som är min ”genetiska motpol” kan skilja så mkt som 10% (!!) ifrån mig??
    Som en korsning mellan mig och en apa, typ? 😳

    Nej, det vore bara en 95% mix. Hu då.
    Hur ska man kunna lita på främlingar med den kunskapen att den jag möter på gatan kan vara 10% mindre mänsklig utefter den syn på vad det är att vara mänsklig är som just jag har?

    Skillnaden mellan två individer från två olika kontinenter är alltså i genomsnitt endast marginellt större än skillnaden mellan två individer från samma kontinent och t o m mellan två individer från samma befolkningsgrupp.

    Detta stämmer statistiskt, ja. Men det har heller aldrig existerat några ”0.6 st hund” i någon verklig existerande familj heller, om du förstår vad jag syftar på.

    Klart som Bush min genuppsättning finns representerad på denna teoretiska andra kontinent, 5-6% (vild gissning :lol:) av mina förfäder har ju utvandrat dit och till andra ställen de senaste fyrahundra åren eller så.

    Viktigare är att dessa resultat har tolkats som att människans ursprung stod i Afrika. Eftersom variationen är störst bland afrikaner har dessa haft längre tid på sig att förändras, således är denna befolkning äldst.

    Vänta nu, hur drogs den slutsatsen?
    En annan, roligare frklring är att de kanske rest eller varit otrogna oftare än vi. Vår kultur var inte lika långt framskriden som deras, medan negrerna idkade handel och studerade matematik plockade vi nötter från buskar och gömde oss för lodjur. 😉

    Vad vi oftast glömmer är att det inom och mellan de i exemplet nämnda länderna finns mer eller mindre kontinuerliga gradienter av successivt förändrade yttre drag så att vi förr eller senare skulle få svårigheter att gissa om en viss individ är närmast besläktad med den ena eller den andra eller den tredje kategorin. Denna svårighet med gränsdragning skulle med största sannolikhet kvarstå oavsett om vi försökte definiera 3, 200 eller 2 000 människoraser.

    Det är väl just detta som rasisterna brukar kalla rasblandning?

    Och en sådan gränsdragning är nog bara svår att genomföra utan datorhjälp, om vi bara väntar in den vetenskapliga utvecklingen tio år till eller så.
    Hitler klämde ju fram ett helt gäng raser iaf, med varierande (iofs icke enbart relevanta) karakteristika.. kunde han kan nog vi. 🙄

    Dels är termen ”ras” för de av människan framavlade djurvarianterna också behäftad med språkliga förutom biologiska definitionssvårigheter. På engelska betecknar man nämligen framavlade djurvarianter med termen ”breed” och inte ”race”, men vårt fattigare svenska språk använder termen ras för båda dessa begrepp.

    Oj förlåt jag glömde helt bort det där Adam o Eva o det.. vi är ju skapade av Gud till skillnad från.. eh.. djuren? 😯

    Den genetiska information som kan komma att få betydelse för den enskilde individen i framtiden, t ex beträffande dennes val av livsstil med avseende på kost, fysisk aktivitet, yrkesval och, vid behov, val av läkemedel, kommer dock alltid att tvingas vara baserad på just denne enskilde individs genuppsättning. Kännedom om den befolkningsgrupp han eller hon tillhör hjälper föga eftersom dessa skillnader är bara 15% av individskillnaderna.

    Nu börjar vi komma nånvart – det FINNS alltså skillnad på oss.
    Och då borde väl kunskapen av grupptillhörighetshistorik utgöra iaf 10% av den koden, ok.

    Slutsatser
    Sammanfattningsvis visar således de genetiska studierna

    * att dagens människor är betydligt mer lika varandra än väntat, oavsett från vilken kontinent de kommer.
    * att huvuddelen, hela 85%, av den variation som finns mellan individer finns inom befolkningsgrupper.
    * att de skillnader som finns mellan människogrupper huvudsakligen gäller proportionerna mellan olika genvarianter, inte förekomsten av unika genvarianter.
    * att övergångarna mellan olika människogrupper är gradvisa, inte skarpa.
    * att människans ursprung stod i Afrika eftersom variationen är större hos dagens afrikanska befolkning än hos någon annan befolkning.

    Ehm… nej? 😉

    * att dagens människor är betydligt mer lika varandra än väntat, oavsett från vilken kontinent de kommer.

    – Statistik baserad på siffror tagna efter globalisering etc.

    * att huvuddelen, hela 85%, av den variation som finns mellan individer finns inom befolkningsgrupper.

    – Se ovan..

    * att de skillnader som finns mellan människogrupper huvudsakligen gäller proportionerna mellan olika genvarianter, inte förekomsten av unika genvarianter.

    – Se ovan en gång till.

    * att övergångarna mellan olika människogrupper är gradvisa, inte skarpa.

    – Se ovan och ”ovan” ovanför.

    * att människans ursprung stod i Afrika eftersom variationen är större hos dagens afrikanska befolkning än hos någon annan befolkning.

    Som sagt.. se min quote-kommentar, en bra bit ovan.

    Jag har en teori.

    Det är ju sedan länge känt att honor på något egendomligt sätt väljer den bäste genetiske hanen till sina barn i djurvärlden. En fördel för fortplantning och ökning i antal är ett stort genetiskt utbud. Blir det för mkt inavel dyker sjukdomar upp och hotar kanske rasens överlevnad i ett område eller så. Detta tycks djur ha nåt slags instinkt för, och även människokvinnor tenderar att ha försmak för vissa genuppsättningar som har chans att ge frisk avkomma.
    Kanske är det så att vi män ogillar män med för avvikande genuppsättningar för att vi känner att de kommer att ha övertaget i kampen om honorna, förlåt kvinnorna?

    Är det inte dessutom det som rassiterna brukar säga, att ”Udlänningarne´h kummårr å skel våre kvinnär!”..? 8)

    Genetiskt positivt, men konkurrensmässigt trist.

    / Radix – djefvulens avocat

Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 22 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Scroll to Top