#179144

reaper
Member

Kopro & Drullper m.f.

Jag har haft kontakt med många politiker i den här frågan eftersom jag drivit den i över tio år. Många är försiktigt positiva till en ny narkotikapolitik (metadon, sprutbyten, avkriminalisering av bruket m.m.) och somliga kan privat tänka sig att legalisera cannabis. Kruxet är att detta är så tabu i Sverige att det förmodligen skulle leda till en slut på karriären för en ung politiker, så då väljer de flesta att ligga lågt och agera ungefär som Christofer gör. Den enda på listorna till Europaparlamentet som är öppen med sitt krav på legalisering är moderaten Ulrika Karlsson (klistrar in vår senaste mailkontakt här under). Tyvärr finns inte Ulrika på valbar plats (plats 22) och det är därför snudd på meningslöst att rösta på henne. Risken är då att rösten tillfaller en ultrakonservativ moderat som Charlotte Cederschiöld (plats 2). Så mitt resonemang går ut på att välja den minst dåliga som har en chans att verkligen komma in.

För att överhuvudtaget komma någonstans med denna fråga i Sverige måste vi som är pålästa ha tålamod. Det är bättre att ge vårt stöd till dem som är villiga att ta små kliv framåt än att vänta på det stora skuttet som aldrig kommer. Aborträtten kom inte på en dag, det tog 50 år! Under hela den tiden var staten mot fri abort och preventivmedel trots att massvis av kvinnor dog! Politikerna vägrade lyssna för de satt fast i sina tankemönster. Homosexuella fick kämpa för sina rätt att bara finnas till i flera hundra år, ända tills 1979 ansåg staten att det var en sjukdom. Det fanns ingen politiker som vågade driva den saken heller! Min slutsats är att en ny narkotikapolitik kommer, men inte de närmaste fem åren. Alltså får vi agera med siktet inställt på tio år eller så. Trist men sant. Men ju mer vi läser på, och ju fler vi snackar med, desto närmare målet kommer vi.

Hej Ulrika!

Jag tillhör ju de liberaler som tycker att den svenska narkotikapolitiken är omoralisk. Eftersom denna fråga emellanåt debatteras ganska hårt inom EU, känns det viktigt att hitta en kandidat till Europaparlamentet som åtminstone delvis delar min syn på saken. Det känns helt enkelt fel att genom min röst bidra till att sätta människor i fängelse för vad de gör med sina egna kroppar; jag tycker det är lite som att straffa någon som försökt begå självmord.

Enligt vissa vänner ska du tillhöra vår kritiska skara. Stämmer det eller har jag blivit felinformerad? Kan jag kryssa för ditt namn och veta att min röst tillfaller en sann libertarian som inte aktivt kommer att jobba för en allt mer repressiv narkotikapolitik?

Med vänlig hälsning,
Christopher Aqurette

Hej Christopher,
Tack for ditt mail. Det stammer att jag inte ar helt okritisk till dagens forhallningsatt till narkotika. (bristen pa vissa bokstaver beror pa att jag ar i London…) Jag tycker att var vuxen person av fri vilja skall fa gora vad denne sjalv vill med sin kropp – saledes ocksa skada den om sa ar fallet. Som liberal kommer man darfor in i en ratt svar diskussion vad galler narkotika. Sarskilt da man tittar enskilt pa rekvisitet “av fri vilja”. Nyttjar man narkotika av fri vilja? Svar, formodligen. Men nyttjar man i sa fall nagot av fri vilja om man ar beroende? Svar, formodligen inte. I sa fall skulle jag vara mot en legalisering av narkotika av ideologiska skal. MEN da maste jag ocksa i konsekvensens namn vara mot alkohol, tobak, Coca Cola, kaffe mm. Darfor har jag landat pa pragmatiska skal. Jag tror i arlighetens namn att legelforskrivning ar till det battre for vissa narkomaner t.ex. Dessutom tror jag mer pa rattsstat och manskliga fri- och rattigheter an “alla harda tag mot narkotikan”. Jag kan inte pasta att jag sjalv ar sarksilt positiv till droger – privat – men som sagt var och en maste sjalv fa gora sina val. Ar det farligt tror jag mer pa upplysning an fangelse och tvangsvard…
Tja det var lite kort min personliga syn pa narkotika. Sjalv lade jag ett sarskilt yrkande pa partistamman mot ett forslag om att gora det annu strangare. Eftersom varje ytterligare inskrankning av en manniskas frihet maste motiveras – men det hade motionaren inte gjort. Bara hardare tag mot narkotikan rakt av – vilket jag tycker ar fel. MEN jag skall ocksa i arlighetens namn saga att jag inte tycker att det ar den framsta frihetsfragan att driva i ett socialistiskt land. MEN i EU skulle jag de facto sta upp for att det maste vara en nationell fraga. Jag haller saledes inte med andra som anser att legaliseringen av narkotika i vissa EU lander ar av ondo.
Hoppas att du forstar mitt svar – aven om vissa bokstaver som sagt saknas…

Med vanliga halsningar
Ulrika Karlsson