Om alkoholpsykos:

318 Delirium och andra alkoholpsykoser

Att sluta dricka efter flera dagars eller veckors riklig alkoholförbrukning förorsakar abstinenssymptom av olika grad, både psykiska och fysiska. Till de vanligaste hör ångest, rädsla och sömnlöshet. I något allvarligare abstinenstillstånd kan det förekomma lindriga och kortvariga hallucinationer som t.ex. hörsel- och synvillor.

I de svåraste abstinenstillstånden kan det också utvecklas alkoholpsykos, av vilka en form är delirium tremens, populärt kallad fyllerigalenskap. Också denna medför som första symptom rädsla och sömnlöshet, ibland också abstinensspasmer. Då tillståndet förvärras, försvagas medvetandet, människan blir virrig och förlorar uppfattning om tid och plats. Hon har starka hörsel, känsel- eller synvillor, som hon upplever som mycket verkliga. Samtidigt förekommer ofta rastlöshet, darrning och hyperaktivitet av de inre nervorganen, som t.ex. transpiration och hjärtklappning. Många andra sjukdomstillstånd som t.ex. intrakraniell blödning kan ha liknande symptom.

Deliriumstadiet uppstår efter det att man slutat dricka, ofta den andra eller tredje alkoholfria dagen, och varar i några dygn. Det kan också hända sig att det uppstår ett så kallat berusningsdelirium under supperioden. Deliriumet uppstår p.g.a. hjärncellernas och hela nervsystemets dysfunktion, som i sin tur förorsakats av rikligt drickande och dess abrupta slut. Delirium kan vara t.o.m. livsfarligt varför översyn och vård på sjukhus är nödvändiga. Patienten kan också i sin rädsla försöka skada sig själv eller andra. Patienten vårdas på en somatisk eller psykiatrisk avdelning. Då patienten sänds till ett psykiatriskt sjukhus, krävs en M1-remiss från läkaren, eftersom patientens medvetande om sin egen sjukdom är svag eller obalanserad. Patienten behöver en lugn omgivning, lugnande medicin, tiamin och också somatisk uppföljning av läget. Patienten tillfrisknar fullkomligt från sin “galenskap”, men om rikligt drickande upprepas, ökar sannolikheten för ett nytt delirium. En annan allmän form av alkoholpsykos är alkoholhallucinationer. Typiskt är att personen har mycket realistiska hallucinationer, speciellt hörselvillor. Någon egentlig oredighet hör inte till tillståndet. Tillståndet börjar antingen redan under den tiden då alkohol konsumeras, eller 1-2 veckor därefter och man tillfrisknar från det oftast inom en månad, helt och hållet senast på ett halvt år. Förutom hallucinationer kan också inbillningar förekomma. I en del fall innebär symptomen bara inbillningar, t.ex. svartsjuka och paranoia. Symptomen lindras i öppen- och anstaltvård med hjälp av neuroleptiska psykofarmaka.

Också minnesförlust förorsakad av alkohol kan vara ett psykotiskt tillstånd. Då är speciellt närminnet betydligt och långvarigt försvagat. Det blir svårare att lära sig nytt och tidsuppfattningen försvagas. Under samtal kan personen fantisera för att fylla i luckorna i minnet. Ibland sker det också långvariga och starka förändringar i känslolivet, personligheten eller beteendet. Långvarig nykterhet kan försvaga alla dessa symptom i viss mån, men en del av dem kan förbli bestående och kräva t.o.m. långvarig anstaltvård.

Alla dessa psykotiska tillstånd som förekommer efter avvänjningsskedet vårdas som en del av den långvarigare vård- och rehabiliteringsplanen. Det viktigaste är strävan efter bestående total nykterhet, eftersom en person som en gång insjuknat i alkoholpsykos inte längre tål alkohol. Att åter börja dricka leder lättare än tidigare till en ny alkoholpsykos, eller till bestående invaliditet.

Chefsöverläkare Rauno Mäkelä, A-klinikstiftelsen

http://www.paihdelinkki.fi/svenska/informationslinjen/info/318.html

Mvh chong.