det är onekligen mysigare i masthugget
än i majorna åtminstonde.
och då snackar jag självfallet om gamla masthugget.
det känns så. instängt. i majorna.
skabbigt. ont om fina byggnader är det också.
inte för att jag är särskilt välorienterad där nere,
men ändå ^.-

jag har världens ljuvligaste gård,
särskilt bra är den på förmiddagarna
när solen lyser in på gräsmattan och lilla berget.
nätterna är å andra sidan ännu bättre,
himlen blir inramad av husväggarna
vilket ger en fasligt läcker effekt
både när det är molnigt månsken och stjärnklar himmel.
hu. då är det inga kräk ute och leker heller.

det är dock en gul ankjävel som förstör harmonin,
de fick tydligen för sig att ungarna skulle leka med den,
men alla avskyr den.
ska gräva upp den någon dag, damnit!

ute i kortedala finns det förövrigt en helt adoreable skog,
man går genom hela världen på 80 minuter.
synd att ån är så smutsig bara.