Gammal tråd jag vet. Gnäll inte

Kände första gången ja. Absolut, men det var ändå efteråt det gick upp för mig…

“nu ska vi gå ut med hunden” sa han.
“Nu?”
“Ja, och vi tar med pipan!” sa han med ett grin.
“Jag har aldrig rökt förrut och jag tror faktiskt inte att det funkar på mig”
“Det tror jag.. Mmmm… ” han drar djupt bloss och räcker pipan till mig.
“Här, ta ett bloss” Jag puffar som ungefär som på en vanlig pipa. Han bara ler.
“tack, men jag känner inget” inte för att jag visste hur det skulle kännas innan heller. Bara förväntade mig att jag skulle bli knarkad på något skruvat sätt.

Två eller tre gånger till puffade jag lite. Kände inget så jag betraktade det som vanlig tobak ungefär. Lite stark i smaken kanske, men med en svag aromatisk ton jag var ovan med. Då.

“hitåt ska vi!” hörde jag honom plötsligt hojta. Jag var säkert tio meter ut i gräsmattan i parken och han stod kvar på grusgången. “det funkar visst på dig också” log han när jag stod vid hans sida igen.

Resten av kvällen försvann i en vrickad men lugn alkoholdimma. Det var trots allt en surströmmingsskiva vi gick till.

Efteråt växte insikten att anledningen jag inte pratade på festen var att jag inte funde förstå kontexten i det ämne på vilket jag var förväntad att ge ett fest-intelligent svar. Den klassiska cannabis effekten av förkortat närminne och förstärkt fantasi, höjd helt enkelt. Vad skulle jag någonsin kunna svara på den rappakaljan. Egentligen. Runt kring mig bara munnar som pratade om saker jag inte kunde få något som helst helhetsgrepp om.

Inget tvistat synfält dock och bara en antydan till tidsdilation så jag tror inte jag var speciellt hög.

Nästa gång var en en annan historia.