Sådäärrja! Efter 8.5 veckor var det dags för indicaphenon att gå under
saxen. Jag har legat som en hök och studerat trichomerna på den den
senaste veckan. Med c:a 20% “amber” och nästan alla övriga “milky” var
det dags. Doften går i mörka jordiga toner och har inte alls något av den
karakteristiska Cheese lukten. Det verkar vara en i princip ren
Afghanpheno. Skörden blir ju ingenting att tala om, om man jämför med
den tidigare odlingen, men jag tror rökat kommer bli mycket trevligare.
Här kommer lite bilder från dagens äventyr..

Samtliga har fått lite näringsbränna. Jag testade gränserna mot
slutet och fick ganska kraftigt svar. Det skumma är att indicaphenon var
den som reagerade kraftigast. Indicas brukar ju oftast klara av en hel
del. Kanske berodde på att den var närmast slutet och inte växte så
mycket längre. Sen kan man ju nästan tacka PH-problemen lite grann när
man ser den här bilden. Jag har iaf sluppit trimma dem under själva
odlingen.

Hade ingen fiskelina kvar. Efter några minuters letande efter ett
substitut hade en segrare korats – tandtråd

Trodde indicaphenon skulle lämna ett stort tomrum, men de andra var rätt duktiga på att fläka ut sig.

Favoritphenon – stora, kompakta, glittriga och fruktluktande (ananas)
buds. Riktigt bra leaf/calyx ratio. Vad mer kan man begära?

En annan trevlig pheno som börjar få lila toner i budsen. Den är
dessutom den som luktar mest “cheesy”.

En tredje “pheno”. Väldigt lik favoriten, men har en lite annorlunda
doft. Kapslarna är dessutom väldigt stora som ni ser på bilden.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Indicaphenon innan trimning.

Rätt kraftig näringsbränna på den som sagt, men de otrevliga löven trimmades ändå bort.

De mindre budsen håller rätt hög klass de med.

Ingen high-yielder direkt. Tippar på runt 40g. Får tröst mig med kvalitéten.

“Say cheeeese!”