Ett svenskt cannabisforum Forums Coffeeshopen Coffeeshopen Allt fler döms för knarkbrott (insane)

  • Creator
    Discussion
  • #23202

    sleepaz
    Participant

    Antalet personer som sitter i fängelse för narkotikabrott har ökat med 68 procent på tio år. Knarkdömda brottslingar har blivit fler än våldsdömda.

    – Behandlingen av missbrukare i kriminalvården har inte anpassas efter de nya förhållandena, säger Björn Fries, regeringens narkotikapolitisk samordnare.

    Antalet intagna har sedan 1999 ökat med en fjärdedel och av den ökningen svarar narkotikadömda för mer än hälften.

    Fler än var fjärde intagen sitter i fängelse för narkotikabrott. Det är den högsta siffran någonsin. Många narkotikadömda är själva missbrukare. Björn Fries, är kritisk till hur narkomanvården bedrivs.

    Motivationsprogram i form av kognitiv beteendeterapi dominerar den behandling som ges innanför murarna. De intagna träffas i mindre grupper om 6-8 deltagare flera gånger i veckan. Syftet är att stärka självförtroendet och motiveringen hos de intagna att helt sluta med droger.

    – De som bäst behöver behandling innanför murarna är de som sitter inne på korta straff. Behandlingstiden blir för kort för att vara meningsfull, säger han.

    År 2001 blev de narkotikadömda för första gången fler än de våldsdömda på de svenska fängelserna. Sedan dess har antalet ökat ännu mer.

    – Att fler sitter i fängelse för narkotikabrott beror troligtvis på att narkotikapolitiken hårdnat och att lagar skärpts, säger Henrik Tham, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

    En straffskärpning för eget bruk trädde i kraft 1993. Då infördes fängelse i straffskalan.

    – Det var en markering om hur allvarligt man såg på narkotikabrott. Effekten när man skärpte lagen för det mest ringa narkotikabrottet var att även grövre narkotikabrott bedömdes hårdare än tidigare, säger Henrik Tham.

    Resultat: fler dömdes till fängelse.

    Kriminalvårdens behandlingsprogram har inte anpassats efter den kraftiga ökningen av antalet narkotikadömda, enligt Björn Fries.

    – Det måste vara svårt att vara både fångvaktare och vårdare. I fängelse sitter de allra trasigaste människorna och att då tro att lekmän skulle kunna ge dem rätt behandling är naivt. Man måste släppa in andra yrkeskategorier innanför murarna, säger Björn Fries.

    Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén medger att behandlingen av narkotikadömda inte fungerar optimalt.

    – Vi är ingen vårdinrättning. De intagna kommer till oss för att de har begått ett brott, säger han.

    Hur mycket är straff och hur mycket är vård under vistelsen i anstalt?

    – Enkelt uttryckt är allting straff. Vår uppgift är att förhindra återfall i brottslighet, säger Lars Nylén.

    Hur tycker du att ni lyckats med det?

    – Dåligt. Kompetensen finns, men det råder ändå brist på resurser, säger han.

    Sex av tio som sitter i fängelse är missbrukare, enligt Björn Fries. 40 procent har ingenstans att bo när de kommer ut, och 70 procent saknar sysselsättning.

    – Att de ska fortsätta sin behandling och medicinering under de förhållandena är en omöjlighet. Återfallsfrekvensen för den här gruppen är också större än för genomsnittet, säger Björn Fries.

    Förra året lagfördes omkring 10.800 personer för brott mot narkotikastrafflagen. De flesta fick böter i påföljd men en fjärdedel dömdes till fängelse.

    Antalet ungdomar som prövat narkotika tredubblades under 1990-talet. Under samma period fördubblades antalet narkotikarelaterade dödsfall. Beslagen av narkotika har tiodubblats på tio år och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) drar slutsatsen att narkotikautbudet är större än någonsin.

    Att narkotikalagstiftningen har skärpts kan också vara en förklaring till att antalet kvinnor som döms till fängelse ökat kraftigt under de senaste tio åren. Narkotikabrott tillhör de vanligaste brotten som kvinnor begår.

    Regeringen presenterade 2002 en handlingsplan mot narkotika. Visionen i denna är att Sverige ska vara fritt från narkotika. För att genomföra handlingsplanen har regeringen avsatt 325 miljoner kronor under tre år. Av dessa öronmärktes 100 miljoner till en särskild satsning mot narkotika inom kriminalvården under perioden 2002-04. Målet är att alla narkotikamissbrukare inom kriminalvården ska erbjudas behandling. Ytterligare medel, 125 miljoner kronor, har avsatts för perioden 2005-07.

    Robert Holender

    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=449638&previousRenderType=6

    Sånt här vettigt går mina skattepenar till.. In med alla knarkare i fängelse så dom blir överfulla, sen måste dom bygga nya för att kunna dömma våldtäckter,pedofiler… Snart måste dom väl inse att straff och narkotika inte går ihop?
    Blir så arg..grrr

  • Author
    Replies
  • #283511

    reaper
    Member

    Där ser man. Dom är ute på häxjakt mot oss stackars potheads men skiter blint i våldsbrotten, idioter. Man läser mer och mer för var dag som får en att hata Sverige. 😡

  • #283512

    forest
    Member

    3 dubblats sen 90-talet 😯 stämmer det? eller är det så att det bara är poliserna som har öppnat ögonen å kollat sig omkring?..
    Fy fan,
    förbjuda alcoholen nästa då…

  • #283513

    reaper
    Member

    Saxat från avd. för IDOTISKA uttalanden:

    Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén medger att behandlingen av narkotikadömda inte fungerar optimalt.

    – Vi är ingen vårdinrättning. De intagna kommer till oss för att de har begått ett brott, säger han.

    VARFÖR då i HELA H-E kalla er för KriminalVÅRDsmyndigheten när tom GENERALIDIOTEN för KriminalVÅRDEN går ut och erkänner att det nu ej existerar någon VÅRD på landets fängelser????????????

    JÄVLA HYCKLARE!! 👿 👿 👿 👿

    /????? fattar inget

Log in to reply.