Reply To: G13 en myt eller ej?

[enviousness]

G13 är en myt lika lite som att gravitation skulle vara det. I nordamerika är det med rätt kontakter fullt möjligt att få tag på riktiga rena G13-kloner och inga halvfabrikat.

Nu får “vi” faktiskt ta och visa framfötterna en sekund och knäppa alla på näsan som fått för sig att denna omtalade strain är påhitt. I utvalda delar av nordamerika finns det ett antal personer som tagit tillvara de gener som utgör vad strainen G13 egentligen är, just i form utav vidarekloning av orginalet. Om någon har framställt frön av enbart G13 så har de gjort det genom könsalternering, för några orginalfrön finns inte att tillgå. Alternativt att man har backcrossat en hybridhane tills dess att man nått 98%’s orginalstatus. Men i det ena fallet får man en instabil arvsmassa och i det andra fortfarande en form av hybrid, om än en svag sådan. Så hävdar man att man säljer orginalfrön..ptja. Då känner man någon riktigt cool kille. 🙄
Eller så filar man lite på sanningen när man i själva verket erbjuder ett eget hopkok.
En bra stabiliserad hybrid kommer nog riktigt nära orginalet hursomhelst så man ska inte känna sig grundlurad om man råkat köpa någon sådan variant på nätet. Min gissning är att det är just sådana sorter som finns till salu ute på “marknaden”. Maila den breeder vars frön du är intresserad av och fråga närmare hur saker och ting ligger till. De har säkert en intressant historia att berätta, om man lyckas vinna deras förtroende.

Jag har vid ett tillfälle fått äran att röka ren G13-bud, tack vare en glad man som står sig ganska högt i den nordamerikanska “gräshierarkin”. Utan att gå in på detaljer kan man enkelt sammanfatta att det är helt säkert att det var orginalstammen och inga halvmesyrer. (Klon från fröken M). Så jag kan personligen dräpa idén om G13 som myt, och samtidigt bekräfta orsaken till dess rykte. Det är ett fantastiskt röka. Jag har ändå rökt åtminstonde en hundra olika strains genom åren, varav kanske ca: 30 har varit toppsorter, och jag kan inte komma på många som står sig mot den. En omgång motsvarande en piecepipe höll igång ett kraftigt, aktivt rus i över 3 timmars tid utan att tappa mätbart i russtyrka. Och jag menar inte “Oj jag är fortfarande hög”, utan snarare “men vad i hela h-vete, hur kan jag fortfarande vara så fullständigt borttrollad?!”

Jag kan bara komma på en sort som kan mäta sig med effekten av G13 och det är den klassiska “Jack Herer”, orginalet. Inte riktigt samma typ av rus, men just den intensiva hållbarheten i ruset var av samma kvalité. Det är svårt att förklara varför G13 gör ett sånt intryck, men när man har mer gräs framför sig av denna kaliber, alla möjligheter att få röka mer, och man ändå inte flera timmar senare förmår sig att göra någonting alls åt saken, efter att bara ha rökt en tuss(!), då blir man någonstans satt på sin plats. Helt plötsligt var man inte den där tuffa stonern med så mycket erfarenhet till höger och vänster, och som minsann kunde röka hur mycket som helst. Man satt istället som en liten sparv i ett hörn av soffan och undrade över varför världen kändes så otroligt intensiv och omfattande. Det var som att bli tillbakasparkad till ruta ett, som att få uppleva ett riktigt cannabisrus för första gången. Och en sån sak gör intryck som består.

Det är också orsaken till att jag måste ingripa i denna tråd och rädda ryktet för en av de få strains som förtjänar det.

:hippie: